Ziel des Artikels ist, die Entwicklung der Eurokrise im Spannungsfeld von Institutionen und Handeln zu erklären. Dazu rekonstruieren wir im ersten Schritt die Krise in zwei Perspektiven, zum einen als Verkettung ökonomischer und politischer Funktionszusammenhänge, zum anderen als Arena von Verteilungskonflikten. Darauf aufbauend analysieren wir den Verlauf der Eurokrise, den wir in fünf Phasen unterteilen. Im Zentrum stehen dabei folgende Fragen: 1. Welche Akteure werden jeweils in die Problemkonstellation „Eurokrise“ hineingezogen? 2. Welche Relevanz haben die unterschiedlichen Akteure für das Funktionieren der gemeinsamen Währung und wie setzen sie diese Relevanz in den Verteilungskonflikten, die sich aus der Eurokrise ergeben, ein? Es geht also um die Entwicklung der Akteurskonstellation im Zuge der Eurokrise und um die Funktionsrelevanz dieser Akteure als Handlungsressource in den Konflikten um die Verteilung der Kosten der Krise. Im dritten Schritt der Untersuchung fassen wir unsere empirische Rekonstruktion der Eurokrise zusammen. Unser Fazit ist, dass die Eurokrise die defizitäre Institutionalisierung der gemeinsamen Währung manifest macht. Weiter gehende Regulierung, also zusätzliche Institutionenbildung steht aber vor dem schwierig auflösbaren Widerspruch zwischen funktionalen Erfordernissen und Interessen, bzw. zwischen Erwartungsstabilisierung und Interessenverfolgung.:Krise?; Ein institutionen- und handlungstheoretischer Rahmen; Folgen der Finanzkrise für die Eurozone; Konsequenz: Ergänzung der defizitären Institutionalisierung

During the beginning of 2020, the world was struck by the vicious virus COVID­19, forcing societies into lockdown. Demand froze across the board and this was quickly reflected on stockmarkets worldwide. The Swedish stock market index, OMXS30, plummeted around 30% in a matter of weeks. As an investor, it can be difficult to navigate the financial market and make investment decisions during such turbulent periods. The goal of this study is to analyze the decision-making made by Swedish mutual fund managers during the turbulent market period of 2020, to identify common behavior. This is done through interviewing fund managers of major Swedish mutual funds. The results of the study imply that a specific template for decision-­making amongst fund managers is difficult to create. Yet, a common and early decision during market corrections is to reduce positions in assets performing well in order to maintain fund liquidity and capture new investment opportunities created by the correction. Making decisions during market volatility is a difficult process that is dependant on factors such as investment mandates, internal resources, investment ­horizon and preferred valuation methods. / Under början av 2020 spreds viruset COVID­19 över stora delar av världen, vilket tvingade samhällen att stänga ner och införa restriktioner för att minska smittospridningen. Efterfrågan föll på bred front och detta återspeglades snabbt på aktiemarknaderna världen över. Det svenska aktieindexet OMXS30 rasade runt 30% på ett par veckor. Under sådanna turbulentaperioder på börsen kan det vara svårt som investerare att navigera och göra rätt beslut kring investeringar. Målet med denna studie är att analysera beslutsprocessen vid investeringar hos svenska fondförvaltare under den volatila marknadsperioden 2020, för att försöka identifiera likheter. En rad intervjuer har utförts för att samla in information om förvaltarnas beslutsprocesser. Resultaten från studien visar att det är svårt att hitta en gemensam metod som fondförvaltare använder vid beslutsfattande i turbulenta marknadsperioder. Trots det, är det vanligaste och tidigaste beslutet att minska positioner i tillgångar som klarat sig väl tidigt i nedgången för att upprätthålla fondens likviditet och kunna investera i nya möjligheter skapade av börsnedgången. Att fatta beslut i fonder under marknadsvolatilitet är en svår process som är beroende av faktorer som investeringsmandat, interna resurser, placeringshorisont och värderingsmetod.