Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--Stockholm, 1991. / Résumé en anglais.

Akademisk avhandling--Konstvetenskapliga institutionen--Stockholm, 1994. / Résumé en allemand. Bibliogr. p. 239-245. Index.

Akademisk avhandling--Institutionen för teater och filmvetenskap--Uppsala, 1993. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 226-236. Index.

Projektet är ett varv på Beckholmen. Funktionen har under arbetets gång varit i fokus, att förstå programmet och verksamheten och att utifrån det skapa en fungerande byggnad. Tomten på Beckholmen var begränsad till den del av ön som ligger väster om Gustav Vs docka och för de krav som ställdes på byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet kräver stora volymer, inte minst skrovhallen som mäter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna båtskala, har varit svår att förstå men också skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden så som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstäderna.   Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns därför från många delar utav staden. Varvets olika sidor syns från olika avstånd vilket blivit en del i varvets gestaltning. Den västra delen syns från Stockholms centrala delar, den södra från Söders höjder, den östra från Djurgården och den norra från Stockholms inlopp men också från den kulle på ön som allmänheten har tillträde till. / The project is a shipyard situated on the historic island Beckholmen in Saltsjön. The task has been to understand the complexity of the program and the different functions needed in the building. The site was limited to the western parts of the island and the question of space was a challenge from the beginning of the process. The shipyard contains rooms with enormous proportions, the largest being the room where the boat will be placed. The height of the room is 25 meters. This scale has been hard to understand but at the same time created unusual opportunities in the esthetics of the building, like the enormous doors and facades. Beckholmen is situated in the middle of Saltsjön and will be seen from a lot of places in the city. The different facades of the building will thus be seen from different distances something that has been central in shaping the building. The west part will be seen from the central parts of Stockholm, the south part from the height on Södermalm, the east parts from Djurgården and the north from the sea and the rest of Beckholmen.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning. Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en “bästa lösning” funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig. I detta stadium är arkitekturen ett svar på en önskan om en delvis väderskyddad plats att arbeta inom. Men om denna arkitekt ska kunna arbeta måste arkitekturen sträva efter att ge tillfredställelse i hela sitt möjliga spann. Därmed krävs från arkitektens sida att hon är lyhörd, ödmjuk, modig och läraktig. Inom detta projekt har hon närmat sig byggnadskonsten på flera sätt. Hon har tillägnat sig kunskap om material och byggteknik, främst stålbyggnad, främst genom studier av böcker och genom att titta på befintliga konstruktioner.  Det finns flera sätt att förhålla viljan till materialen, deras sätt att reagera på sin omgivning och byggtekniken. Man kan uppställa oemotsägliga lagar, bygga en strikt verktygslåda inom vilken man kan lugnt kan sätta ihop delar, eller så kan man tillåta känslan att förföras av det obskyra, låta människans vilja vara vild och ostoppbar. Inget av alternativen är absoluta och båda kan argumenteras emot, naturligtvis. Men är man medveten om sina begränsningar anser jag att man kan rättfärdiga båda handlingarna. I första hand är det enklast att acceptera vedertagna konstruktiva och klimatiska principer, att låta grundläggande, avgörande idéer som energibesparing och underhållsmöjligheter bejakas av byggnaden. De rum som arkitekten visar på genom sina byggnader bör stå i relation till varandra på ett sådant sätt att de representerar alla världar (detta bör vara arkitektens ambition). Detta tankesätt hjälper mig som arkitekt att utforma rummen, ge dem sin rätta karaktär. Varvsbyggnaden innehåller både centraliserade, sammanbindande, enskilda, upprepande, extroverta och introverta rum. Metoden för att hitta hierarkierna mellan rummen är att arbeta med flöden och möjliga visuella och rumsliga kopplingar genom ritningar och diagram. Det rum som genom sitt läge utgör varvsbyggnadens centrum är ett extrovert rum och genom sin funktion, sina brukare ett yttre rum, där utomstående ska knyta verksamheten till andra typer av verksamheter. Med hjälp av detta rums olika attribut; ljus, entrésituation, akustik, skala i relation till andra rum och till människan, material och färg, kan arkitekten välja att göra besökaren mer eller mindre betydelsefull, göra henne större eller mindre i förhållande till verksamheten och rummet, göra henne mer eller mindre uppmärksam på olika aspekter av sin egen existens.Så långt kan man komma med tanken och ordet, och säkert mycket längre. Detta projekt har genom sin process hanterat både abstrakta och kroppsliga relationer mellan subjektet och världen och kommit fram till egna principer, idén om arkitekturen i detta fall har växt fram under projektets gång, tack vare att känslan och tanken hos arkitekten, under betydligt längre tid än detta projekts omfattning, börjat ta form och uttryck. Det skrämmande och det vackra med byggnaderna som byggs är att de alla i och med sin existens är rättfärdigade. Det ansvar jag hoppas kunna axla som arkitekt en dag är att förkroppsliga subjektets frihet. Nästa steg är att lägga stor vikt vid och utforska kommunikationen i ett tidigt skede av handlingen. / The creation of the architect and the world has arisen and been formulated through a functional and material answer to the need of a shipyard on Beckholmen in Stockholm. While the method has been complex, similar to the nature of the world, the narrative is always simple, like the thought when it is clear. The work of the architect, at any rate in this phase, is all about developing her independence, self-knowledge and conception of the world. The organizational division of the space on the site could be decided by rationally listing several alternatives and sorting out the most fitting regarding the inquired function.  Architecture in this stage is only an answer to a wish for a weatherproofed place to work in, and the idea would be that in answering to that question it would suggest the work being done here to be enough in itself, self-righteous. But if his architect should be able to work, architecture must strive to satisfy all, within its all-embracing sphere. T be able to do that, the architect must be happy, keenly alive, humble, brave and ready to learn. Within this project I have drawn nearer the art of architecture in several different modes of procedure. I have acquired knowledge of material and building methods, mainly within the area of steel construction, from literature and studies of existing structures.The rooms that the architect shows trough her buildings should relate to each other in such a way that they represent all worlds (this should be the ambition of the architect). By finding the natural hierarchies in the building, the architect can give them an appropriate character. The shipyard building contains centralized, connecting, particular, repeating, extrovert and introvert rooms.  With the attributes of a particular room; its relations to other rooms and the whole, its openings, light, color, material and scale, the architect can make the user more or less important, more or less conscious of different aspects of herself.

Parkbiblioteket Detta examensprojekt är tänkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information på, samtidigt som platsen får en ny koppling mellan gatan och parken då gränsen utgörs av en bergskärning idag, och denna är idag planerad att ge plats för nya bostäder. Utformningen av mitt bibliotek är förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna på en vandring upp till den översta nivån där gångvägar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hängs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna täcks utvändigt med falsad skivtäckning av zinkplåt. Programmet innefattar även ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer. / The Park Library This diploma work is about a Library placed inbetween a park and a street in Södermalm, Stockholm parted from each other by a rock. My intension has been to connect the different levels in the library with a walk thru the library up to the park level. The outer shape is put together from a serie of levels and connection with stairs and slopes inbetween them, each of them with seating and shelfs. The building is partly hanging on the mountain side and bolted on to it. The outer shell is made of zink plates and with a characteristic pattern that speaks to the city. The programme also includes a small café were you can meet among people, books, places to do your study and internet connected computers.

No description available.

Jag har arbetat med skolan som ett element i staden lika mycket som skolan som en plats för barn. Jag har även arbetat med skolan som en arbetsplats, ett socialt och pedagogiskt rum.Mitt mål har varit att rita en skola som ska kunna upplevas bra och fungerande, och där det finns platser där positiva minnen och upplevelser kan uppstå.Begreppet plats är något jag haft med mig i mitt arbete med skolan och skolgården. Jag har försökttänka i bilder då det ligger nära för mig. Varje plats karaktäriseras av ljuset och materialet. Även ljudnivån är viktig. Jag har velat uppnå platser som barn kan uppskatta och där barn kan få positiva upplevelser och minnen. Platser som stödjer gemenskap och lek.

This project is a celebration of an office building in Stockholm from the 1960s, by proposing to preserve the existing and make an addition, to enhance what is already there. A premise of the project was to look upon the extension as a parasite. The existing building is a result of a formulated bureaucratic ideal, a piece of text. By using bureaucracy as a theme, the extension is parasitizing on the existing building. The theme has been explored through the use of bureaucratic tools, letters and numbers. Methods of performing bureaucracy, to do paperwork, its automatization and aesthetics, how forms and documents look. What does the contemporary nomadic office worker need? What props and supplies? How to create a bureaucratic atmosphere? How to relate to the history of office planning and keywords such as flexibility and mobility? How to relate to the actual material of the already existing? How to attach one thing to another?

My thesis project is an infill housing project in the inner city of Stockholm. I studied and draw existing facades and mapped all potential infill sites in Stockholm as a process method in the beginning of the project.  The plot I then chose for my project is located at Högbergsgatan, Södermalm, and is a gap of 14 meters in between a gable and a courtyard facade of two existing residential buildings. Since a row of window from the existing building, on whose plot my building stands, needs to be removed for the new additional structure to fit, I set the rule for myself that if I take a window I have to give one back. As a result, my addition includes an extension to the existing apartments as well as one new apartment on each floor.  The part of my addition that houses the apartment extensions is treated differently in the facade. It is slightly recessed and seemingly has no contact with the ground. The roof eaves and some of the ornamentation on the facade spills over from the existing house making the floating part of the building act as a bridge connecting the new with the existing.