<p>Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling.</p><p>Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt.</p><p>Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.</p>

<p>Uppsatsen skildrar mitt examensarbete 2009 där syftet har varit att ta fram en behållare eller förpackning för smör. Arbetet har genomförts tillsammans med Emåmejeriet i Småländska Hultsfred, som nu vill utöka sitt sortiment med smör, inte bara i butikshyllorna utan även genom att lansera smöret på utvalda restauranger runtom i landet.Tanken har varit att försöka förhöja smöret och smörupplevelsen för kroggästenpå ett exklusivare sätt och med en ”touch” av Småland.Mitt val blev att formge en behållare istället för förpackning med anledning av att slit- och släng inte känns aktuellt med tanke på dagens strävan efter hållbar utveckling.Intervjuer har genomförts med krögare, serveringspersonal och gäster, samt observationer inom restaurangverksamheten.Här behandlas även reflektioner kring min egen roll som designer samt designprocessen och mina ställningstaganden under resans gång. Att arbeta som designer handlar inte bara om att ha ett öga för färg och form, lika viktigtär förståelsen av hur omgivningen agerar på den marknad man befinner sig. Man måste kunna sätta sig in i olika scenarier och roller som kräver en djupare förståelse av mig som formgivare.Löpande behandlar uppsatsen hur man som ny eller erfaren aktör på marknaden kan nå fram med sitt budskap och sälja sina produkter. Idag krävs ett nytt sätt av att tänka och lansera produkter. Det gäller att fånga den tänkta köparen eller gästen i detta fall. Jag kommer att ta upp vikten av Storytelling, där huvudsyftet är att sätta artefakten i en sammanhängande kontext. Det gäller att förmedla en berättelse med produkten, och viktigt är att försöka stimulera inre (mentala) bilder som genererar känslomässiga upplevelser hos köparen. Här kan man även se samband med förpackningsdesigndär det likaså är viktigt att fånga köparen med hjälp av känslomässiga metoder.Resultatet blev en konformad smörbehållare i frostat glas med tillhörande ställ i ek och smörkniv i ene. Smöret ska appliceras i konen genom att spritsaseller att man rullar en smörkula och lägger ner den i konen. Syftet är att smörbehållaren ska ge gästen en exklusivare upplevelse av smöret. I sambandmed serveringen kommer gästen att få en historia serverad med smöret i form av ett litet informationskort med gammal prägel.Grossistförpackningar ska levereras från Emåmejeriet till de restauranger som ska servera detta smör. Den grafiska profilen för hur grossistförpackningenska se ut ligger för närvarande på ett skissplan.</p>

Background: Stories may be an effective tool to communicate with and influence patients because of their ability to engage the reader. Objectives: To develop story booklets and evaluate their effectiveness compared to standard information sheets for parents of children attending the emergency department (ED) with a child with croup. Methods: A systematic process was followed to develop and pilot-test the story booklets. Parents were randomized to receive story booklets or standard information sheets during their ED visit. The primary outcome of change in anxiety during the ED visit was assessed using the State Trait Anxiety Inventory, which was completed upon recruitment and at discharge. Follow-up telephone interviews were conducted at 1 and 3 days post-ED visit to gather information on secondary outcomes: symptoms, expected anxiety for future croup, satisfaction, regret, knowledge, return for medical care, and resource use. Telephone interviews were conducted every other day until symptoms resolved or until day 9. Outcomes were compared using independent-groups t-tests, Mann Whitney tests, or Chi-square tests. Results: There was no significant difference in the primary outcome of change in parental anxiety between recruitment and ED discharge. The story group (n=129) showed significantly greater decision regret regarding their decision to go to the ED than the comparison group (n=126) (p<0.001). The story group reported quicker resolution of symptoms: median days to no symptoms 3 versus 5; the survival distributions were significantly different (p=0.032). There were no differences for the remaining outcomes. Conclusions: This study provides preliminary evidence regarding the use of stories in the ED for an acute, self-limiting condition and contributes to a growing evidence matrix identifying when, where, and for whom storytelling may be most effective. Reasons for lack of significance for the primary and other outcomes may relate to choice of outcome, timing of outcome assessment, or disconnect between the intervention and needs of the end-user. Further research is needed to corroborate the significant findings and examine their underlying mechanism. An examination of risk of bias in a sample of pediatric trials demonstrates that there is room for improvement in the design, conduct, and reporting of research related to child health and provides direction for future research.

Thesis (M.A.)--Brigham Young University. Dept. of English, 2006. / Includes bibliographical references (p. 105-110).

Thesis (Ph.D.)--Yale University, 1997. / Director: Jonathan D. Spence. Includes bibliographical references.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling. Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt. Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.

Languages currently used by planners to conceptualize, document, and present projects lack expansive imagination and polyphonic literacy. Planning demands new languages to address social and environmental challenges within our increasingly cross-cultural urban environments. Although storytelling theory in planning has expanded contemporary understanding of what constitutes method and practice within the discipline of planning, there has been little work to date explicating what poetry offers to planning education and practice. This thesis examines several opportunities and challenges in adopting poetry into contemporary practice in Vancouver, British Columbia using a multi-method approach. Methods include: a literature review on planning projects collaborating with artists; an ethnomethodological analysis of interviews with four Vancouver poets; a constructionist analysis of a planning text and a re/formation experiment with poetry; and finally, autoethnographic 'poetry as inquiry'. Learnings suggest that a critical approach to poetry offers an alternative language to connect to both 'self as planner' and to the multitude of overlapping voices of 'publics' in process, document, and presentation.

Storytelling is a powerful means of communication that has been employed by humankind from the early stages of development. As technology has advanced, the medium through which people tell stories has evolved from verbal, to writing, performing on stage, and more recently television, movies, and video games. A promising medium for the telling of stories in an in-person, one-on-one or one-to-many setting is a digital table—a large, horizontal multi-touch surface—that can provide quick access to visuals and narrative elements at the touch of one’s hands and fingers. In this work, I present the results of an exploratory study on storytellers’ interaction behaviours while working with digital tables, and its physical counterparts of sand and water. My results highlight some of the differences in these media that can both help and hinder a storyteller’s narrative process. I use these findings to present design implications for the design of applications for storytelling on digital multi-touch surfaces.

Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag.   Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ”country-of-origin”. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem. Den teoretiska referensramen innefattar vidare kommunikationsstrategin: Corporate Storytelling (CST), samt avslutas med en teorisyntes där samtliga teorier integrerats. Empirikapitlet är strukturerat efter respektive fallföretag vilket vidare presenterar respondenternas perceptioner rörande mervärdet i dess ursprungsland samt hur mervärdet i företagens produkterbjudanden kommuniceras till den internationella marknaden.   I analyskapitlet integreras teori med empiri och resonemang förs avseende företagens syn på ursprungslandet som källa till mervärdeskapande samt hur produkterbjudandets mervärde kommuniceras internationellt. Av kapitlet framgår att företagens interna resurser utgör förutsättningen att skapa attraktiva produkterbjudanden. Varumärket stärks vidare av de associationer vilka tillskrivits ursprungslandet samt genererar ett immateriellt mervärde till produkterbjudandet. Med utgångspunkt i uppsatsens analyskapitel har slutsatsen dragits att samtliga fallföretags interna resurser, vilka genom dess geografiska immobilitet ej är imiterbara, i kombination med Sveriges goda renommé kan skapa attraktiva produkterbjudanden på den internationella marknaden. Samtliga företag har vidare visat sig kommunicera detta genom CST samt olika varianter av ursprungslandsbeteckningar.

Uppsatsen skildrar mitt examensarbete 2009 där syftet har varit att ta fram en behållare eller förpackning för smör. Arbetet har genomförts tillsammans med Emåmejeriet i Småländska Hultsfred, som nu vill utöka sitt sortiment med smör, inte bara i butikshyllorna utan även genom att lansera smöret på utvalda restauranger runtom i landet.Tanken har varit att försöka förhöja smöret och smörupplevelsen för kroggästenpå ett exklusivare sätt och med en ”touch” av Småland.Mitt val blev att formge en behållare istället för förpackning med anledning av att slit- och släng inte känns aktuellt med tanke på dagens strävan efter hållbar utveckling.Intervjuer har genomförts med krögare, serveringspersonal och gäster, samt observationer inom restaurangverksamheten.Här behandlas även reflektioner kring min egen roll som designer samt designprocessen och mina ställningstaganden under resans gång. Att arbeta som designer handlar inte bara om att ha ett öga för färg och form, lika viktigtär förståelsen av hur omgivningen agerar på den marknad man befinner sig. Man måste kunna sätta sig in i olika scenarier och roller som kräver en djupare förståelse av mig som formgivare.Löpande behandlar uppsatsen hur man som ny eller erfaren aktör på marknaden kan nå fram med sitt budskap och sälja sina produkter. Idag krävs ett nytt sätt av att tänka och lansera produkter. Det gäller att fånga den tänkta köparen eller gästen i detta fall. Jag kommer att ta upp vikten av Storytelling, där huvudsyftet är att sätta artefakten i en sammanhängande kontext. Det gäller att förmedla en berättelse med produkten, och viktigt är att försöka stimulera inre (mentala) bilder som genererar känslomässiga upplevelser hos köparen. Här kan man även se samband med förpackningsdesigndär det likaså är viktigt att fånga köparen med hjälp av känslomässiga metoder.Resultatet blev en konformad smörbehållare i frostat glas med tillhörande ställ i ek och smörkniv i ene. Smöret ska appliceras i konen genom att spritsaseller att man rullar en smörkula och lägger ner den i konen. Syftet är att smörbehållaren ska ge gästen en exklusivare upplevelse av smöret. I sambandmed serveringen kommer gästen att få en historia serverad med smöret i form av ett litet informationskort med gammal prägel.Grossistförpackningar ska levereras från Emåmejeriet till de restauranger som ska servera detta smör. Den grafiska profilen för hur grossistförpackningenska se ut ligger för närvarande på ett skissplan.