published_or_final_version / Chinese / Master / Master of Arts

Businesses, be it large corporations or small, and medium businesses are today hard pressed to find ways to effectively reach out to consumers. The simple reason for this is the advancements in technology. The Internet is forcing marketers to adopt new methods of engagement. Thus, businesses are jumping on the social media bandwagon. However, presence on social media networks does not necessarily equate to interactivity and engagement with consumers. This research examines three automobile companies for interactivity and engagement using thematic analysis and a multi-platform interactivity analysis. The conclusions drawn from this research are: (1) companies are good at interacting or engaging but are seldom good at both, and (2) companies do not necessarily utilize their online resources on multiple platforms efficiently. / Department of Telecommunications

No description available.

Denna undersöknings syfte var att undersöka hur en 3D-scens val av färger skulle kunna påverka spelarens uppfattning av scenens environmental storytelling. I undersökningens bakgrund presenteras olika metoder, teorier och tillvägagångssätt för att skapa environmental storytelling, samt forskning kring färgassociationer, färgers kontext och kulturella skillnader gällande tolkning av färger. För att svara på undersökningens frågeställning skapades två olika 3D-scener med narrativ baserade på environmental storytelling genom spår och ledtrådar. Dessa delades upp i tre färgvarianter vardera. En gul, en röd och en blå scen. Sammanlagt sex scenvarianter. Semi-strukturerade kvalitativa intervjuer utfördes sedan med 18 informanter som fick spela en av scenerna vardera. Detta för att ta reda på om informanterna uppfattade dessa scener olika beroende på scenens färgval. Resultatet visade på en eventuell påverkan av uppfattningen genom färger, men ytterligare informanter och data krävs för att kunna få fram några storskaliga slutsatser.

In my artwork, I incorporate narratives, which help me explore relationships and how they exist within the context of the formal imagery on the page. The idea of storytelling highly influences the way I approach and produce art. To hint at a story will entice the viewer to make connections and create a platform on which to further inspect the image. The lines in my work attempt to mimic the way stories and information can loop and intertwine to negate the personal, surround the personal or maybe just provide something that the viewer would have to weave his way through in order to create that relationship between the disparate layers. Through my work, I seek to divert the viewer's expression of an instinctual response, from one that would be expected to one that plays with the idea of the spectator transforming from onlooker to interpreter.

Thesis submitted in fulfilment of the requirements for Doctor of Philosophy, University of the Witwatersrand. / In South Africa, difficulties with learners solving word problems has been a recurrent problem identified through national standardised assessments extending from Foundation Phase into the Senior Phase. As is evident globally, particular difficulties have been identified with young children solving ‘compare-type problems’ where the numbers of objects in two disjoined sets are compared. This design experiment provides empirical data of young South African learners trying to make sense of compare-type problems. The task design from this design experiment suggested that engaging learners in narrative processes where they are expected to model the problem situations and then retell and vary the word problems, to become fluent in using the sematic schemata may assist them to become more experienced and better able to make sense of compare-type problems. This finding contradicts the advice offered in official South African government documentation. The study was a three-cycle classroom-based design experiment which took place over 10 consecutive school days with Foundation Phase learners in a full service township school where the majority of learners were English Language Learners (ELLs), learning mathematics in English when their home language has not English. This study set out to research a ‘narrative teaching approach’ for a specific mathematics topic: additive relation word problems. At the heart of the study therefore, was a question relating to the efficacy of a teaching strategy: To what extent do young children’s example space of additive relations expand to include compare type word problems? This design experiment reveals that when adequately supported with careful task design and effort in monitoring and responding to learner activity, Grade 2 ELL children in a township school can improve their additive relations problem solving, in a relatively short time frame. The majority of the learners in this design experiment were able to solve compare-type problems at the end of the 10-day intervention. These learners were also able to produce evidence of movements towards more structured representations, and towards better learner explanation and problem posing using storytelling. III The design experiment intervention showed promise in expanding young children’s example space for additive relations word problems. In both cycles the mean results improved from pre-test to post-test. The gains evident immediately after the intervention were retained in a delayed post-test administered for the third cycle which showed further improvements in the mean with a reduced standard deviation. The effect sizes of the shifts in means from pre-test to post-test was 0.7 (medium) in both cycles, while the effect size of shifts in the mean from pre-test to delayed post-test was 1.3 (large). T-tests established that these shifts in means were statistically significant. The core group showed the greatest learning gains, suggesting that the intervention was most successful in ‘raising the middle’ of the class. Particular patterns of children’s reasoning about additive relations word problems are documented from the South African ELL children in this design experiment. For example many ELLs in this design experiment initially responded to compare word problems like ‘Mahlodi has 12 sweets. Moeketsi has 8 sweets. How many more sweets does Mahlodi have than Moeketsi?’ with: ‘Mahlodi has 12 sweets’. New actions and contrasts relating to additive relations are brought into focus. For example the empirical results indicated that inserting attention to 1:1 matching actions was found to be useful to helping learners to deal with static compare situations. This study has helped to extend the theoretical foundations of what is meant by a ‘narrative approach’ as the theoretical features of the narrative approach are now situated within a broader theoretical framework of orienting theories, domain specific instructional theories, and related frameworks for action. The findings of this design experiment have been promising in the local context of the focal school. Should the intervention task design be found to yield similar results in other South African Foundation Phase contexts, when implemented by teachers other than the researcher, then it may be appropriate to use the research findings to improve the guidance provided to Foundation phase teachers (in curriculum documentation and through professional development offerings). / MT2017

Anime Music Videos (AMVs) are transformative works that provide channels of communication between the viewer and the viewed. The editors who make AMVs have distinct communities built on the evolution of anime conventions in the United States but have prospered and transformed globally. In the performance of technology, AMV editors find ways of using mass-mediated texts to express themselves, to convey emotions, and to communicate social messages. They make new associations by combining materials and display these associations in sophisticated ways on social forums like the Internet and anime conventions. The associations are interpretive and articulate how storytelling, rather than a fixed and linear one-way flow, is nonlinear, a negotiation between the storytelling performer and audience.

Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna.Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå. Näringslivet i kommunen består av en blandning av små till medelstora företag där Elmo Leather AB tillhör den största arbetsgivaren. Kommun kan även räknas som en pendlingskommun då det är fler som pendlar ut än in.Syftet med studien är att hjälpa Svenljunga Kommun med deras marknadsföring genom att undersöka, beskriva och analysera för att kunna öka nyinflyttning och nyföretagandet i kommunen. Vi har använt oss utav ett hermeneutiskt synsätt som vår vetenskapliga huvudinriktning. Studien är av kvalitativ karaktär där vi har använt oss av ett strategiskt urval.I undersökningen använde vi oss av induktiv ansats då vi utgick ifrån verkligheten för att sedan kunna skapa ett generellt mönster och på detta sätt kan vi utforma en teori om det vi observerade. Vi har använt oss av både primär –och sekundärdata.Vår teoretiska referensram som vi har utgått ifrån är Lena Mossbergs och Erik Nissen Johansens ”storytelling som marknadsföring”, ”Schramms modell” för kommunikationsprocessen av Brassington et al. Även har vi använt två modeller i strategisk marknadsföring där Kotler et al tar upp ”tjänstekvalitet” och Aaker ”differentieringsstrategier”. Vi kommer att avsluta med en omarbetad modell av ”marknadskommunikation” av Kotler et al samt ”kundnärhetens nycklar” av Blomqvist et al.Empirin som vi har samlat in består av intervjuer från personer vars arbete är på Svenljunga kommun. Vi har valt att intervjua Fredrik Dahl och Sofie Kerstell vilka arbetar på den nystartade marknads- och utvecklingsenheten samt Eva Johansson som är kommunalråd i Svenljunga kommun.De slutsatser som vi har kommit fram till efter att en analys av teori och empiri har skett är att Svenljunga kommun har kommit en bit på vägen genom att ha startat upp den nya marknads- och utvecklingsenheten, men att det fortfarande finns mycket att jobba med. Det som vi främst anser måste finnas är ett föredelaktigt boende både vad det gäller ekonomiskt och miljömässigt. Även en ökning av dragningskraften vad det gäller handeln är en viktig del för att kommunens företag ska överleva, här anser vi främst att öppnandet av en ”outletbutik” skulle gynna de lokala företagen. / Uppsatsnivå: C

Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare. Det visade sigatt storytellingen tenderade att hamna i ett fasansfullt öde, utan att ens veta om det.Allvaret kom med i spelet och de två studenterna tog på sig ansvaret att finna dentänkbara förrädaren som kan ha medveten eller omedveten avsikt att faktiskt mördastorytellingen. I ett försök att finna mördaren har de valt att använda sig av en abduktivmetod. Metoden kom att efterlikna ett detektivarbete där varje ledtråd spelade en viktigroll. I den narrativa jakten redogör de för sitt empiriska material.Med mycket mod, nyfikenhet, en nypa kreativitet och en stor näve ambition gav sig detvå studenterna ut för att finna ledtrådar som kan ge dem en förståelse och förklaring förmordgåtan. Deras strävan efter att ge dig som läsare en möjlighet att lösa mordet gör attvi här inte kan avslöja slutet. Studenternas ambition blev ändå att rädda storytellingen...

In this thesis, I developed an empirically and theoretically grounded understanding of participatory action research (PAR). My aim was to develop and explore PAR methods within three culturally different fishing communities located in India, Portugal and the UK in order to generate emotionally meaningful stories. The work was conducted as part of the practice-led TOTeM research project and aspires to be associated with such works that have been able to make a methodological contribution by introducing theoretical insights, innovative methods and analytical concepts. In this study, the key finding is revealing the importance of the preliminary activities that helped design the innovative methods. I assess how my PAR methods, such as story interviews, digital storytelling workshops and story kits, helped me to gather participants’ personal experiences within the three chosen communities. Photographs and ‘objects’ provided a medium through which to identify stories that were emotionally meaningful to the participants. These stories gathered from the three chosen communities were analysed through a story narrative analysis method. Each method evoked strong, emotionally meaningful responses from the participants with regard to human relationships and demonstrated the vital role of objects in identifying stories that illustrate the participants’ intimate relationships. The collective findings from the three communities established that the methods utilised provided a new way of synthesising storytelling with digital technologies. The findings reinforce the role played by the participants as co-creators in collaboratively designing the methods, enabling me to craft a better way to gather stories. Upon critical reflection of the methods, supporting evidence was found that storytelling serves as an invaluable technique in providing participants with opportunities to explore their cultural identity through uniquely self-reflecting narratives and shared moments. I present the three stages of the participatory methods as my story culture framework and the findings and challenges as my original contribution to knowledge. I propose that this transferable framework will support designers as they engage with various settings to elicit information from user and stakeholder participants, develop their own experiential and critical perspectives and utilise their intuitive and expressive expertise to establish, manage and sustain productive human-centred design relationships.