I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ”sopar” lite för att snyggatill företagets ”siffror”. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar. Det är en av anledningarna till att företagetsträvar efter att försöka effektivisera för att kunna tillgodose marknadens ökande krav. Menkreativiteten minskar i takt med att krav på effektivitet och kostnadsjakt ökar.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omstruktureringar och effektiviseringar har genomförtspå det valda företaget och om resultatet på tidigare omstruktureringar har blivit det önskvärda.I alla organisationer finns det hierarkier av olika slag, men i större organisationer är hierarkintydligare. Anledningen är att ledningen måste kunna kontrollera och övervaka företagets allaenheter. I en stor organisation är även själva beslutsgången väldigt standardiserad och ledningenfattar beslut som avdelningarna ska genomföra vare sig de vill eller inte. Att belöna personalenkan både vara ett gissel och en morot. Bonus är en form av belöning som antingen kan skapaosämja eller som kan motivera de anställda.I den här uppsatsen kommer en tolkning att göras av hur personalen har uppfattat deomstruktureringar som har genomförts för att öka effektiviseringen på målföretaget, därför har etthermeneutiskt synsätt antagits. Vidare har en induktiv ansats valts på grund av attundersökningen kommer att utgå från enskilda företeelser.Det tydligaste som har framkommit under empirin är att kommunikationen är organisationensstörsta brist. Ledningen anser att de har informerat medan de anställda är av en annanuppfattning. Eftersom det uppenbarligen endast har skett en envägskommunikation och inte entvåvägskommunikation, är det svårt att få personalen att sträva åt samma håll.Den slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att de anställda på den valda enheten inte harnågon kunskap om de strategier som ledningen satt upp. Det här skapar en osäkerhet hos denpersonal som känner sig osäker på sin roll hos företaget. Det har dessutom inte genomförts någonutvärdering av den tidigare omstruktureringen, vilket gör att det inte går att uttala sig om den varbra eller inte. Att använda sig av anställda som inte har någon kunskap om hur enomstrukturering ska genomföras praktiskt är inte att rekommendera. Det vore enligt egenuppfattning mer lönsamt och effektivt att använda sig av en utomstående konsult och i stället låtaden personal som nu lägger ner tid på själva omstruktureringsarbetet, att utföra sina egentligaarbetsuppgifter. / Uppsatsnivå: D

<p>Vi har för avsikt att redogöra för två av de utvecklingsområden som ingår i projektet ”En Nationell Polis”. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet – farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden går mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande. Svensk polis saknar en homogen taktik som handlar om att på ett säkert sätt hantera situationer i vardagsverksamheten som kan utvecklas till att vara farliga. Syftet med det arbete som påbörjats är att den ”vanliga” polismannen ska ges en god bastaktisk kunskap. Sedan händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 har det konstaterats att svensk polis saknar kompetens att hantera stora ordningsstöranden. Ett förslag på organisatorisk förändring på behövlig kompetens vid sådana händelser har därför arbetats fram, dessutom ska en nationell förstärkningsorganisation skapas. Bombskyddsverksamheten i Sverige saknar ett gemensamt arbetssätt och utrustningen skiftar mellan olika myndigheter. För att kunna tackla den ökade hotbilden som finns i samhället och den ökade risken för attentat ska en nationell bombskyddsverksamhet utvecklas som ska ge bättre spetskompetens när det gäller bombskydd i Sverige. Utbildningen ska förbättras och ny utrustning ska införskaffas. Organisationen blir nationell, likartad som Nationella insatsstyrkan och ett samarbete med försvaret ska ses över.</p>

<p>Det ingår ett flertal projekt som ligger under arbetet med ”En Nationell Polis”, och vi har för avsikt att redogöra för två av dem. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet – farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ”En Nationell Polis” är och vad dessa två ovan nämnda projekt innebär. För att uppnå detta har vi tagit del av material främst från Rikspolisstyrelsen på det interaktiva nätet intrapolis. Trenden går mot en grövre och grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande. Svensk polis saknar en homogen taktik som handlar om att på ett säkert sätt hantera uppkomna situationer i vardagsverksamheten som kan utvecklas till att vara farliga. Syftet med det arbete som nu påbörjats är att den ”vanliga” polismannen ska ha en god bastaktisk kompetens som kan hjälpa till i vardagsverksamheten och lösa situationer på ett nationellt kvalitetssäkrat sätt. Sedan händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 har det konstaterats att svensk polis saknar kompetens att hantera stora ordningsstöranden. Ett förslag på organisatorisk förändring vid sådana händelser har därför arbetats fram. Polismän i yttre tjänst ska utbildas i olika nivåer. En nationell förstärkningsorganisation ska skapas. En nationell bombskyddsverksamhet ska utvecklas. Dessutom ska ett samarbete med försvaret ses över.</p>

<p>Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt. Genom att studera litteratur skriven av forskare inom området förhör och rättspsykologi har vi fått en djupare förståelse av vad som inverkar på ett vittne och hur människans minne fungerar. Vi har också fått en inblick i kommunikationens värld och hur vi som poliser ska bemöta ett vittne för att få den bästa och mest tillförlitliga vittnesutsagan. Vi har även använt oss av en kvalitativ metod som består i att intervjua Ulf Holmberg, kriminalinspektör och universitetslektor i psykologi, som forskar i ämnet. Vi har genom våra studier sett att det finns väldigt långt gången forskning på området, även inom Sverige, och en mängd metoder att tillgå för att få en bra vittnesutsaga. Vi har i vårt arbete tagit upp tre metoder som finns och används.</p>

<p>Eftersök av försvunnen person – ur hundförarens synvinkel. I arbetet har jag velat lyfta fram hur hundekipage fungerar som resurs vid eftersök av försvunnen person. Jag har försökt beskriva hur hunden används, dels hur hunden själv arbetar men även hur det är att vara hundförare och vad man som hundförare måste tänka på. På ett förhoppningsvis lättfattligt sätt har jag beskrivit MSO-modellen som är den arbetsmodell man utgår från vid eftersök av försvunnen person. I ett eftersök finns det många viktiga länkar och jag har väldigt kort beskrivit en del av de resurser som finns att tillgå t.ex. Hemvärnet och FMCK. En viktig del av arbetet bygger på intervjuer som jag haft med 4 olika hundförare. Jag har presenterat vad de tycker, såväl positiva som negativa bitar.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur den nya särskilda taktiken vid ingripande mot folkmassa (IMF) kommer att se ut. Eftersom det här arbetssättet är så pass nytt och ännu inte trätt ikraft, har det mesta av materialet som vi tagit del av kommit från en RPS-rapport som utarbetats av personer i den nationella arbetsgruppen, samt från en intervju med en person som kommer att beröras av resultatet i rapporten. Vi har utifrån materialet valt att begränsa oss till fem frågeställningar, varför vill man byta från den gamla IMF till den nya särskilda taktiken, vilka är förändringarna i taktiken, vilka förändringar införs i polismannens kroppsskyddsutrustning, vilka förändringar införs beträffande de fordon som används, vilken nytta skulle ett maskeringsförbud göra?. Med detta bakgrundsmaterial så har vi kommit fram till att huvudskälet till varför RPS vill byta taktik, är att förhindra att nya situationer uppstår likt den som inträffade i Göteborg 2001. För att åstadkomma den ökade beredskapen som detta kräver, ska kompetensen på de polismän som är verksamma vid dessa ingripanden höjas genom utbildningar i olika nivåer.</p>

<p> </p><p>Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.</p><p> </p><p>Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.</p><p> </p><p>Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.</p>

<p>Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av</p><p>affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida</p><p>postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av</p><p>postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika</p><p>dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en</p><p>huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och</p><p>genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen</p><p>avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också</p><p>ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig</p><p>funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på</p><p>vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis</p><p>strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.</p>

<p>Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer. Människans minnesfunktion, sambandet mellan sociala och kommunikativa processer, individers fysiska och sociala behov, språkets betydelse och frågeteknik, är alla viktiga grundstenar och tas upp i rapporten. Arbetet visar att idag, ligger ansvaret att utvecklas som förhörsledare till största delen på den enskilde polismannen och utbildning är en förutsättning för att ligga i fas med forskningsresultat. På polisutbildningen i Umeå bör ämnet ges mer tid i anspråk och vi hoppas att detta arbete kan fungera som inspiration till vidare utveckling.</p>

<p>Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas. Vi kommer också lyfta fram de lagar som kan vara relevanta vid olika typer av handräkning och överlämnanden för vård. Men vi nöjer oss med att nämna dessa lagar som bilaga till arbetet.</p>