Denna studie undersöker det hittills i stort sett outforskade området kring hur företag kan möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande med hjälp av affärsmodellen, ett verktyg från den klassiska strategiläran. Byggbranschen är en bransch som är högaktuell ur hållbarhetssynpunkt, då denna karaktäriseras av både en betydande miljöpåverkan och en nära relation till samhället. Att byggföretagen lyckas med hållbarhetsarbetet i praktiken är därför kritiskt för att möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande och därigenom säkerställa den egna konkurrenskraften över tid. En mer hållbar utveckling skulle gynna både företag och det omgivande samhället, men har visat sig svårt för företag att realisera ett utökat hållbart värdeskapande på operativ nivå. Med utgångspunkt i denna utmaning har därför studien som målsättning att underlätta realiseringen av ett hållbart värdeskapande på operativ nivå inom byggbranschen. Detta möjliggörs genom att kombinera hållbarhetsområdets bredare värdeperspektiv med affärsmodellens förmåga till effektiv strategiimplementation. Studiens syfte är att ”Beskriva och förklara hur affärsmodellen kan användas som ett strategiskt verktyg för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen”. För att besvara detta har en fallstudie genomförts på ett specifikt byggprojekt inom Skanska, en av de tongivande aktörerna inom den svenska byggbranschen. De hållbara initiativ som tagits under projektets gång har kartlagts genom intervjuer med samtliga berörda parter inom projektet, för att sedan analyseras utifrån de två teoretiska analysmodeller som tagits fram för att representera en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande. Vidare har utmaningar och kritiska framgångsfaktorer för hur företag ska arbeta med dessa två områden i praktiken behandlats. Utifrån fallstudieanalysen har syftet besvarats dels genom formuleringen av användningsområden för hur affärsmodellen kan användas som strategiskt verktyg, dels genom identifikationen av kritiska framgångsfaktorer för utveckling av hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen. Affärsmodellens huvudsakliga användningsområden kan sammanfattas som att (1) Underlätta implementation av hållbarhetsstrategier, (2) Vara ett dynamiskt verktyg som driver förändring, (3) Fungera som ett kommunikationshjälpmedel, (4) Bidra med ett nätverksperspektiv samt (5) Utgå från ett konkurrenskraftigt hållbart värdeskapande. De kritiska framgångsfaktorer som identifierats för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen genom att applicera affärsmodellen som strategiskt verktyg är att (1) Gå från ett produktfokus till ett affärsmodellsperspektiv, (2) Satsa på långsiktiga relationer i värdeskapande nätverk, (3) Förtydliga ansvarsfördelningen inom det värdeskapande nätverket, (4) Översätta hållbart värdeskapande till ekonomiskt värdeskapande, (5) Marknadsföra hållbara initiativ, (6) Integrera ett strategiskt hållbarhetsarbete i verksamhetsprocesserna samt (7) Prioritera hållbarhetsfrågor på ledningsnivå. Genom att utnyttja en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande och arbeta efter de kritiska framgångsfaktorerna ovan kan aktörer inom byggbranschen gå från ett reaktivt hållbarhetsarbete med fokus på att följa lagkrav och produktionseffektiviseringar av befintliga strukturer, till ett mer proaktivt och innovativt hållbarhetsarbete som tar hänsyn till hela verksamhetens både interna och externa delar. Realiseringen av ett konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete på operativ nivå skapar förutsättningar för ett utökat hållbart värdeskapande på kortare och längre sikt, ett värde som kommer både aktörerna inom byggbranschen och det omgivande samhället till del - precis enligt grundtanken med hållbart värdeskapande. / This study examines the largely unexplored area regarding how a business model framework can be used as a strategic tool to help companies enable sustainable value creation. The construction industry is highly relevant from a sustainability perspective, as it is characterized by both significant environmental impact and a close interdependence with the community. Thus, it is critical for construction companies to succeed with the implementation of more sustainable operations in order to enable an increased sustainable value creation and thereby ensure their competitiveness over time. A more sustainable development will benefit both businesses and the surrounding community. However, it has been proven difficult for companies to succeed with the implementation of their sustainability agendas at the operational level. Addressing this challenge, the study aims to facilitate the realization of a sustainable value creation at operational level in the construction industry. This is done by combining the broad value perspective of the sustainability field with the business model framework’s ability to implement strategy in an efficient way. The research objective of the study is to "Describe and explain how business models can be used as a strategic tool to improve corporate sustainability at the operational level within the construction industry". In order to address this, a case study has been conducted at a building project within Skanska, one of the leading players within the Swedish construction industry. Sustainable initiatives during the project have been identified through interviews with all parties involved in the project. These initiatives were then analyzed with two theoretical analytical models developed to represent a business model framework based on sustainable value creation. Furthermore, challenges and critical success factors within the fields of business models and sustainability have been taken into account. Based on the case study analysis, the research objective is fulfilled in two stages. First, the different uses of business models as strategic tools are explained. Second, critical success factors for the improvement of corporate sustainability at the operational level within the construction industry are identified. The business model's main applications can be summarized as (1) Facilitate the implementation of sustainability strategies, (2) Be a dynamic tool that drives change, (3) Act as a communication tool, (4) Contribute with network perspective, and (5) Enable competitive, sustainable value creation. By applying the business model framework as a strategic tool the following critical success factors could be identified for developing corporate sustainability efforts at the operational level within the construction industry; (1) Shift from a product focus to a business model perspective, (2) Invest in long-term relationships within the value based network, (3) Clarify sustainability responsibilities within the value based network, (4) Translate sustainable value into economical value, (5) Market and promote sustainable initiatives, (6) Integrate a strategic sustainability agenda in daily operations, and (7) Prioritize sustainability issues at a management level. By utilizing a business model based on sustainable value creation and working with the critical success factors listed above, companies within the construction industry can move from reactive sustainability agendas focusing mainly on legal requirements and production efficiency, to more proactive and innovative sustainability agendas that take both the internal and external aspects of the business into account. The realization of competitive corporate sustainability at the operational level enables an increased sustainable value creation in the short and the long term, a value creation that will benefit both the construction industry and the surrounding community - completely aligned with the fundamental notions of sustainability.

Abstrakt   Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar. På vilket sätt diskuterar lärarna kopplingen mellan kvalitetsredovisning och arbetet med eleven utifrån lärandet och delaktigheten. För att få svar på dessa frågeställningar valdes intervju som metod med sex yrkesverksamma lärare och skolledare. Resultatet av studien visar på olika uppfattningar. Dels att struktur för ett effektivt arbetssätt saknas men även strategier i kvalitetsredovisningarna som kan förbättras. Idag är dokumentet mer en hyllvärmare än systematisk information. Reflektioner och diskussioner kring den pedagogiska verksamheten är dagligen en viktig del i skolans utveckling

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan användas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns många olika verktyg som kan användas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krävs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsätter en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägs och analyseras med resultatet att bästa möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) är ett paraply begrepp som innehåller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger på den rationella beslutsprocessen. Företag kan delas in i två olika kategorier: de som fokuserar/säljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/säljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA används som beslutstödssystem fokuserar på B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns väldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA. B2B organisationer kännetecknas bland annat av att de har mycket färre kunder och producerar varor gärna ihop med sina kunder, till skillnad till B2C organisationer som kan ha enorma kundstockar. Det finns därför ett behov för att öka förståelsen för hur B2B organisationer utnyttjar BA som stöd i den strategiska beslutsprocessen. I detta arbete har ett B2B företag analyseras för att få en bild av hur den strategiska beslutsprocessen ser ut och hur BA används som ett verktyg vid beslutsfattande. I praktiken visar sig beslutsprocessen inte vara helt rationell utan mer som en blandning av otydliga och diffusa idéer och att beslutsunderlag mognar fram och utvecklas till en mer rationell process där BA kan användas för olika beräkningar och för att skapa beslutsunderlag. Strategiska beslutsprocessen initieras genom muntlig kommunikation ifrån samarbetspartners, kunder eller genom exempelvis möten och mässor. Det är inte förrän sent i processen som BA utnyttjas för att analysera information och då helst i form av lönsamhetskalkyler. En viktig faktor för att BA inte används tidigare i den strategiska beslutsprocessen är att organisationen normalt inte har tillgång till den information som ska analyseras förrän i ett senare skede i processen vilket gör att man inte kan ställa och utveckla frågor och idéer som kommer fram inom organisationen.

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper. Jag utgick sedan från en teori om vad ett projekt och en projektgrupp består av och anses vara. Denna teori jämfördes sedan med mina intervjupersoners upplevelser om vad som anses vara viktigt för dem i skapandet av projektgrupper. Resultatet visade att de tre företagen förhåller sig till teorin samt att de hade som strategi att tillsätta nyckelpersoner i projektgruppen som har teknisk kompetens och trygghet i specifika arbetsmoment. Vidare påverkas företagen mycket av yttre krav från beställare på kompetens inom projektgrupperna och storleksmässigt påverkas organisationerna av hur många lediga personer de har att tillgå till projektgrupperna. Företagen strävar efter att rekrytera personer med bland annat intresse för människor, som kan kommunicera sina kunskaper och kunna samarbeta med andra. En andra strategi handlar om att företagens olika värderingar och organisationskultur genomsyrar skapandet av projektgrupper.

Examensarbete, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE90E/2FE92E, VT 14 Författare: Patrik Bojent, Maria Åhlander Handledare: Pia Nylinder Titel: Revisionspliktens avskaffande. En studie om revisionsbyråernas strategi och implementeringsarbete för att anpassa sig till omvärldsförändringen. Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag. Hur revisionsbyråerna har arbetat med sina strategier för att klara den förändringsprocess som revisionspliktens avskaffande inneburit, ligger till grund för detta arbete. Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera vilka strategier revisionsbyråerna har använt sig av för att anpassa sig till den omvärldsförändring som revisionspliktens avskaffande inneburit och hur de har lyckats implementera dessa i organisationen. Metod: Studien består av kvalitativa intervjuer på fem revisionsbyråer av olika storlek i Växjö. Personerna som har intervjuats var i ledande position på revisionsbyråerna. Resultat, slutsatser: Revisionsbyråerna som har studerats har hanterat omvärldsförändringen på lite olika sätt, men alla upplevde att förändringen blev mindre omfattande än förväntat. De har därför inte gjort några stora strategiska förändringar. Alla har valt att fokusera mest på sina kunder och att bibehålla en så hög kvalité och en så bra relation med sina kunder som möjligt. Revisionspliktens avskaffande har gjort att andelen revision för de flesta har minskat, men den minskade revisionstiden har ersatts med andra tjänster, främst rådgivning och redovisning. Totalt sett upplever revisionsbyråerna därför inte att de har tappat intäkter, utan att det är relativt oförändrat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöarbetet ser ut i två tillverkningsföretag och ett grossistföretag. Studien tar sin utgångspunkt i respektive företags miljöansvarigas definition av miljöarbete. Målet med undersökningen är ta reda på vilken strategi respektive företag har avseende miljöarbetet.Studien är gjord i samarbete med Interpares, en frivilligkedja samt inköpsorganisation av byggmaterial, som valt ut tre av företagets leverantörer till den här studien. Studien bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med personer som har nyckelroller avseende miljöarbetet på de tre företagen: Festool, Thomée och Nordsjö. Resultatet av undersökningen visar att företagens miljöarbete har olika kännetecken och att de går att dela in i tre miljöstrategier. Ett företag med en anpassande strategi som ser behoven av förändring och dess möjligheter. Ett företag med en förebyggande strategi som proaktivt söker förändring, ser möjligheterna och griper dem. Ett företag med en överträffande strategi som uppvisar extremt proaktiva drag. / The purpose of this study is to investigate environmental management at two manufacturing companies and a wholesale company. The study is based on the environmental manager's perspective on each company and how they define environmental management. The survey aims to find out what strategy each company has towards environmental management.The study is done in collaboration with Interpares, a voluntary chain and a purchasing organization of building materials, who has chosen three of its suppliers for this study. A number of qualitative interviews were carried out with the people most involved in the environmental management at the three companies: Festool, Thomée and Nordsjö.The results of the survey shows that the environmental management of the companies has different characteristics and that it is possible to put the companies in different environmental strategies. One company with an accommodate strategy which recognize need for change and its opportunities. One company with a preventive strategy that proactively seeks change, recognize and seize opportunities. One company with a trancendent strategy that displays extremely proactive traits.

I dagens organisationer har man förstått att utvecklingen av teknologin går fort och framåt. För att kun-na hänga med i framåtskridandet måste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvärlden för att inte hamna efter. Många företag anser att det inte räcker med bara satsa på af-färsstrategier för att kunna lyckas på marknaden utan behöver också ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affärsstrategierna. Det innebär att kopplingen mellan af-färs- och IT-/IS-strategier är väsentlig på grund av att de är beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nå sina mål. Problematik kan uppstå när företag ska koordinera de nämnda strategierna. Det kan då finnas tendens att behandla informationsteknologin som ”kostnadscentrerad” eller se den som en dyr investering, snarare än en möjliggörare som driver affärsvärdet. Samordningen av informations-teknik och affärsstrategi, för att utnyttja IT-funktionerna och omvandla verksamheten, har ökat i bety-delse sen flera år tillbaka. Företag strävar efter konkurrensfördel i den mångskiftande och föränderliga marknaden. Det finns mycket forskning och insikt om sambanden mellan affärs- och IT-strategi, och den rollen om partnerskap mellan IT och företagsledningen kan spela. Vi har genomfört djupintervjuer enligt en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har analyserat genom abduktiv me-tod och hermeneutisk förhållningsätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag samordnar IT-management- och affärsstrategi. En viktig aspekt i undersökningen är relationen mellan IT-avdelningen och företagsledningen - hur företagsledningen prioriterar strategierna. Dessutom vill vi belysa bakom-liggande orsaker till de problem som tycks föreligga i området. Syftet är inte heller att dra några gene-rella slutsatser utan deskriptivt angripa problemet. Svaret på vår forskningsfråga om hur de strategierna koordineras i postorder/distanshandel företag är implicit. Den bakomliggande orsaken till detta anser vi vara bristen på väl formulerade strategier. Detta är ett mönster som kan vi se i alla de tre företag. IT-cheferna måste visa framfötterna när gäller strategi formulering. Det är deras ansvar att kräva från ledningen tydliga affärsstrategier för att lättare formule-ra och koordinera IM-strategin med affärsstrategierna. Postorder/distanshandel företag befinner sig i en växande branschen dessa företag kommer att bli tvungna att ha väl formulerande strategier i framtiden.

No description available.

I den här uppsatsen har värdeskapande genom IT-investeringar inom en organisation studerats för att hitta vad som styr värdeskapandet samt hur värdet formas. Inledningsvis utfördes en kvantitativ studie för att urskilja företag med tydliga IT-investeringstrender i Sverige. Utifrån detta gjordes sedan en kvalitativ studie genom en djupgående undersökning av tre svenska företag som verkar inom branscherna livsmedel, bank och tillverkning för att kunna göra intressanta jämförelser. Syftet har varit att finna hur värdeskapande med hjälp av IT fungerar genom att granska strategiarbetet och dess utmaningar. Ytterligare ett syfte var att studera vad för slags värden olika IT-investeringar skapar. Genom de studier som har gjorts har vissa trender uppvisats, främst att IT är av stor betydelse för alla tre bolagen. Detta syns både i ökade resurser samt ett ökat intresse genom hela organisationen för IT:s värde. Resultatet tyder på att det tydligaste och främsta värdet som IT medför är kostnadseffektivisering samt kontroll av interna processer. Ett mindre, men växande värde är intäktsökning genom innovationsrika IT-investeringar. Integration av IT- och affärsstrategier är av betydelse för att få ut ett högre affärsvärde av IT-investeringar.

When an organization is doing strategic planning, it should take into consideration the different perspectives within the planning process, as well as the various methods available to construct a strategy. Research by Mintzberg and Waters shows that strategy planning ranges on a scale of completely deliberate to completely emergent. Deliberate strategies are well thought out and well planned in order to reach a specific goal. From the beginning of the process, there is no doubt what the desired outcome is and everyone in the organization shares the same goal. Emergent strategies are the opposite of deliberate strategies. With an emergent strategy, the strategy develops over time and actions are taken without an end goal in mind. The strategies and campaigns used by Greenpeace are known across the world and the organization's relatively bold way of pursuing its goals is presumed to require a certain measure of legitimacy to succeed. The purpose of this study is to determine if Greenpeace is working using deliberate or emergent strategies, as well as what role the legitimacy of the organization plays in the development of those strategies. The study has been conducted by doing a qualitative case study of Greenpeace. Two respondents from the head office in Stockholm were interviewed and data from a documentary and several campaigns were analyzed. / När en organisation lägger upp strategier och tar strategiska beslut finns det olika perspektiv och sätt att bygga upp strategierna på. Forskning gjord av Mintzberg och Waters visar att arbetet med strategier befinner sig på en skala mellan helt planerade (deliberate) och helt framväxande (emergent). Planerade strategier är genomtänkta och väl planerade inför ett specifikt mål. Det har inte varit några tvivel om vadsom var önskat innan man genomförde sina handlingar och alla i organisationen delar samma mål. Framväxande strategier har de motsatta egenskaperna i form av att strategin gradvis träder fram och handlingarna sker utan att det från början har funnits någon specifik avsikt med handlingen. Strategierna och kampanjerna hos organisationen Greenpeaceär kända världen över och dessrelativt utmanande sätt att arbeta kan antas kräva legitimitet från omgivningen för att arbetet ska kunna genomföras och lyckas. Syftet med undersökningen är därför att undersöka om Greenpeace arbetar med planerade eller framväxande strategier, samt vilken roll desslegitimitet spelar för framtagningen av dessstrategier. Studien har genomförts med hjälp av enkvalitativ fallstudie i Greenpeace. Två respondenter från huvudkontoret i Stockholm har intervjuats och data från en dokumentär om Greenpeace samt om kampanjer har analyserats. Undersökningens empiri visar att Greenpeaces strategier har tendenser för både planerade och framväxande strategier. Vi menar dock att strategierna ligger närmare planerade än framväxande.