Sociala medier är en av de snabbast växande marknadsföringsplattformerna i världen och öppnar upp för den globala marknaden. Företag kan använda det som ett alternativ eller som ett komplement till traditionell marknadsföring, då det erbjuder både kostnadsfördelar och snabb spridning av information. Idag använder 61 % av vuxna och 73 % av tonåringar regelbundet sociala medier, vilket gör det till en aktuell plattform för företag att befinna sig på. Genom sociala medier kan företag förstå konsumenternas behov samtidigt som de direkt kan kommunicera med potentiella kunder och utveckla en mer lönsam relation. Sociala medier är därför ett viktigt verktyg för företag att använda i deras affärsprocess för marknadsföring och kommunikation med konsumenten. Vi har därför funderat kring om företag utnyttjar sina sociala kanaler på ett effektivt sätt eller om företag endast skapar en social kanal för att det är en aktuell plattform. Det har konstaterats att sociala medier idag används mer av både konsumenter och företag och vi har därför valt att försöka få en inblick i hur företag använder sina sociala kanaler på bästa sätt. Syftet med undersökning är att granska hur ett modeföretag kan arbeta med sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Undersökningen har berört företags val av sociala kanaler, vilken strategi företag använder sig av och hur detta leder till en interaktion och återkoppling mellan företag och kund. För att samla in material till vår studie har både observationer och personliga intervjuer genomförts med tre modeföretag, där bland annat företagens strategiska planering bakom deras sociala kanaler beskriver deras syn på möjligheter och utmaningar som tillkommer vid kommunikation genom sociala medier. Vår studie visar att företag kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg där företagen arbetar strategiskt med sina sociala medier. Utifrån de intervjuer som genomförts i denna studie kan vi konstatera att samtliga företag har en genomtänkt strategi för publicering på deras sociala kanaler. Genom observationerna visas även att samtliga modeföretag har en frekvent uppdatering med flera inlägg i veckan på deras sociala kanaler, vilket visar att företagen är aktiva och engagerar sig med sina följare.

I denna uppsats undersöks resan från ord till handling inom arbetet för en hållbar utveckling i kommunal samhällsplanering. Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeringsmål och strategier kopplat till en hållbar utveckling praktiskt kan tillämpas och genomföras i en kommuns planarbete. I studiens syfte ingår även att belysa eventuella skillnader och svårigheter med att arbeta mot hållbar utveckling på olika nivåer och stadier i planeringen. Detta görs genom en fallstudie av Sundsvalls kommun och dess hållbarhetsarbete inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunens strategi för hållbar tillväxt från år 2012. Fallstudien har bestått av kvalitativ textanalys av nio dokument, från strategisk nivå ner genom de olika planeringsnivåerna till bygglovshandlingar, samt intervjuer med tjänstemän verksamma inom översiktsplanering, detaljplanering och bygglovshandläggning. Resultatet visar att kommunen på en strategisk nivå har en god vilja att konkretisera hållbarhetsbegreppet, men att det finns brister i hur detta arbete kommuniceras vidare och tillämpas i planeringskedjan, framför allt till bygglovsnivån. Strategin för hållbar tillväxt i Sundsvalls kommun placeras även i uppsatsen inom en neoliberal diskurs då hållbarhetsfrågan motiveras genom att den är nödvändig för att kunna uppnå ekonomisk tillväxt.

<p>I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen. Det huvudsakliga resultatet vi fann när vi undersökte detta var att Nordea i någon grad tillämpar samtliga av de fyra kontrollverktyg som Simons förespråkar för en framgångsrik implementering. Vid användning av dessa kontrollverktyg har Nordea även lyckats möta de utmaningar som är associerade med strategiimplementering. Vidare fann vi att samtliga av de personer vi pratade med uttryckte sig på liknande sätt gällande strategins utformning men att uppfattningen om kontrollsystemen blev något svagare ju längre ner i organisationen vi rörde oss.</p>

<p>De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland även omfattande förändringar i företag och organisationer. Hos många företag får emellertid inte förändringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tänkt sig. Strategiförändring är en process som ofta innehåller stora element av förändringsledning där det krävs en ansträngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagsläget en genomgripande förändring av sin strategi där de har gått från att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer på försäljning av tjänster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka på tre nivåer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebär en ökad fokusering på försäljning av tjänster och service, samt att utvärdera genomförandet. Förändringsprocessen kartläggs i uppsatsen genom användning av 7s-modellen där parametrarna strategi, struktur, system, gemensamma värderingar, kompetens, personal och stil utgjorde de kritiska faktorerna för en lyckad strategiimplementering.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med medarbetare på chefsnivå, servicechefnivå och säljarnivå i Niscayah kunde företagets strategiimplementering förklaras och utvärderas. Det framkom att Niscayah har nått ut med sitt strategiska budskap på ett bra sätt. Strategiimplementeringen hindras dock genom brister i struktur och system där organisationsstrukturen motverkar samarbeten i organisationen och system inte har utvecklats för att stödja den nya strategin. Företagets styrka ligger i starka gemensamma värderingar. Vår utvärdering av Niscayah kan sammanfattas med att det har nått ut bra med sin nya strategi som består av ökat fokus på tjänster och service, men att det nu är viktigt att lägga fokus på de förbättringsområden som finns, exempelvis att kommunicera mer sidledes i organisationen, träna och utbilda i den nya säljrollen, utveckla system som stödjer den nya strategin och kan skapa mätbarhet samt motverka problemen i organisationsstrukturen genom att belöna samarbete.</p>

I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem. Från detta kan vi dra slutsatsen att strategier lätt kan förändras efter de utmaningar verksamheten utsätts för. / In an increasingly globalized world and with an accelerating integration process in the European internal market, internationalization is becoming a key interest of European corporations. In this work, we consider the development and adjustment of strategies for banking internationalization using the example of the Swedish bank SEB upon its acquisition of the German bank BfG in 1999. We investigate the challenges SEB had to face on the German retail and merchant banking market and how these challenges affected its strategy. In this qualitative study we conducted interviews with key actors and studied multiple annual reports. By these means we discovered that amongst the key challenges were a fragmented market with nonprofit competitors, culturally different customers, and a foreign banking tradition in the retail market. All of these factors led to adaptations of the strategy, which turned out to be easily modified.

Avregleringar på den finansiella marknaden har lett till en ökad konkurrens för retailbanker och en miljö där konsumenten har tillgång till ett bredare utbud av finansiella tjänster. Bankerna har svårt att differentiera sig genom traditionella lågpris- och produktdifferentieringstrategier och har i större utsträckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att behålla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation är mer benägen att leverera en framstående servicekvalitet som resulterar i tillfredsställda kunder men forskarna har ägnat mindre uppmärksamhet åt ekonomistyrningens utformning i syfte att främja en kundorienterat arbetssätt inom organisationen. Med bakgrund av detta undersöker denna uppsats hur kundorienterad strategi inkorporeras i designen av en bankverksamhets styrpaket, samt hur styrpaketet omvandlar strategin till ett kundorienterat arbetssätt inom organisationen. Studiens resultat stödjer till stor del tidigare forskning som betonar vikten av en stark närvaro av informella styrmedel i för att styra anställda som utför icke-rutinmässiga och specialutformade arbetsuppgifter. Resultatet visar på en utveckling av tidigare forskning eftersom uppföljning av informella styrsystem kommit att inkluderats i en traditionellt formell hybrid vilket skapar en bredare helhetsbild vid utvärdering av medarbetarnas kundorienterade arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka barns samspel i tillträdet till den fria leken. De frågeställningar som syftet utgår från är hur barn förhandlar med varandra i tillträdet till leken och hur uteslutning i tillträdet till leken sker. I studien användes en kvalitativ metod och det undersökningsinstrument som användes var observation med hjälp av videoinspelning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 26 barn på två olika förskolor belägna i två olika kommuner. Observationerna transkriberades och analyserades för att kunna urskilja de tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier som barn använder sig av i tillträdet till leken. I studien framkom det att barn använder sig av flera strategier för att ta sig in i en pågående lek. Resultatet visade att vissa tillträdesstrategier är mer förekommande än andra. Det urskiljdes också att uteslutningar i observationerna var mindre förekommande än tillträden och att uteslutningar skedde både i tillträdet till leken samt från den pågående leken. Genom att barnen prövar sig fram med olika strategier blir de skickligare på att avgöra vilken strategi som är mest lämplig i en viss situation. Barnen får också erfarenheter av vilka strategier som kan leda till tillträde och vilka som kan leda till uteslutning. En närvarande pedagog som är lyhörd och kan vägleda barnen för att hitta en lämplig strategi behövs dock när barnen inte har de erfarenheter som krävs.

In less than 20 years the orientation in Swedish security politics changed drastically from only prioritizing their own national defense to a solidarity proclamation to the neighboring countries. This is due to the constant shifting in the international political environment. These changes also meant a major impact on the lower strategies such as the resource and operational strategy. The resource and operational strategies changes in different time perspectives. The military strategy can be changed with just one government resolution while the resource strategy takes years to change. The purpose of the essay is to examine how the coherence between those two strategies looked when they constantly have to adjust to the changing international political environment.  The result of the analysis shows that during the current time for each strategy there were in fact sufficiently satisfactory coherence between the resource and the operational strategies. This is due to the very specific international political environment that were during each time period.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

Lärare i matematik ska skapa och bedriva matematikundervisning där elever får förutsättningar till att lära sig matematik och där de inhämtar matematisk kunskap. Det är av vikt att undervisning i matematik präglas av variation då elever lär sig på olika vis. Elever ska få chansen att använda olika metoder och strategier i undervisningen och inom subtraktion finns det många sätt att beräkna uppgifter på. Däremot anses subtraktion vara ett svårare räknesätt än addition. I den här studien har syftet varit att bidra med kunskaper om hur undervisning i subtraktion bedrivs och genomförs i årskurs 1-3. Studiens resultat baseras på individuella intervjuer med verksamma lärare i matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna uttryckte sig lära sina elever att beräkna subtraktionsuppgifter med hjälp av addition, uppställning och uppdelning av tal. De baserar dessa val på egna erfarenheter, vilken metod eller strategi de anser är lättast för eleverna och hur de ser att deras elever beräknar. Resultatet visar även att lärarna uttrycker sig använda konkret material och digitala verktyg vid undervisningen av metoder och strategier i subtraktion. De uttrycker sig arbeta kollaborativt med sina elever, men bedriver också subtraktionsundervisning med hjälp av och utifrån en matematikbok. Utifrån resultatet kan vi utläsa att lärarna uttrycker sig variera sin matematikundervisning för att skapa förståelse hos sina elever, men även för att få dem att lära sig olika metoder och strategier.