Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

The aim of this study is to investigate what differences there are in vocabulary comprehension between pupils with Swedish as a first and second language. The strategies used for understanding unknown words are also investigated. Above all, the aim of this study is to see whether the subject teacher is aware of which words could be difficult to understand for pupils with Swedish as a second language and if she is aware of their vocabulary ability.          Both quantitative and qualitative methods were used in the form of observation, vocabulary test and semi-structured interviews with both pupils and subject teacher. There were 12 informants from a national gymnasium programme participating in the vocabulary test. Seven of them had Swedish as a second language and six of them has Swedish as a first language. Six informants participated in interviews.          The results showed that there were both quantitative and qualitative differences between the groups. The results also imply that informants with higher scores in the vocabulary test are more aware of which methods to use in the hearing and reading of an unknown vocabulary. The subject teacher was well aware of which words in teaching could be hard to understand for second language pupils, but underestimated the pupils’ knowledge of words.          The test results were not statistically tested and could therefore not be generalized for the population. Contemporary field research supports the test results.