La presente investigación se centra en el segundo ciclo de poemas de Richard Strauss (comprendido entre los años 1895-1915) pero particularmente en la Alpensinfonie (Op. 64), obra con la cual, Strauss cierra su faceta en este género. Si bien hoy en día la obra de Strauss está siendo más estudiada, es poco lo que se ha visto sobre los poemas de tono y, aún menos, lo que se ha estudiado sobre este último poema, muy probablemente, por sus implicancias filosóficas, las cuales, demandan de un estudio holístico de la obra y crecimiento intelectual del compositor. La relevancia del estudio de esta obra se funda no sólo en el hecho de que con ella se explora una dimensión poco estudiada sobre la tradición programática del romanticismo tardío o sobre el legado estético y espiritual de Richard Strauss sino porque también, con ello, se ahonda en los límites interdisciplinarios de la propia musicología. El objetivo central de esta investigación es, por lo tanto, el identificar en qué sentido la Alpensinfonie representó un hito en la maduración de la visión estética y ética de Richard Strauss. Asimismo, cabe decir que la tarea de presentar una interpretación de esta obra implica la comprensión de su funcionamiento musical y de su representación extramusical. Para ello, estoy tomando como base la concepción de los leitmotifs como unidades semióticas, con las cuales, se construye un discurso estructurado pero también una narración que va a intentar dialogar con las formas musicales tradicionales. De esta manera, el recorrido que propongo se estructura en tres partes. En la primera abordaré los años de aprendizaje de Strauss hasta antes de la composición de su segundo ciclo de poemas. Aquí abordaré las decisivas influencias de Franz Strauss (padre), de sus amigos y mentores Hans von Bülow y Alexander Ritter y de importantes teóricos y pensadores como lo fueron Richard Wagner y Friedrich Nietzsche. En la segunda parte me enfoco en los primeros cinco poemas de tono del segundo ciclo, a través de los cuales, Strauss expresa una crisis artística y profesional. Finalmente, me dedico al estudio de los bocetos (recopilados y ordenados por Rainer Bayreuther) y al análisis narrativo de la versión final de la Alpensinfonie, con lo cual, podré dar cuenta de cuál es el vínculo que esta obra tiene con sus predecesoras y con el compositor mismo / The following research focuses on the second cycle of tone poems by Richard Strauss (located between the years 1895-1915) but particularly on the Alpensinfonie (Op. 64), an oeuvre that closes Strauss’s facet in this genre. Although nowadays his work is being more studied, little has been seen about the tone poems–and even less about the last one–, likely, due to its philosophical implications, which demand an holistic study of the composer’s intellectual growth and work. The relevance of this research comes not only from the fact that it explores a little-studied dimension of the late Romanticism’s programmatic tradition or the aesthetic and spiritual legacy of Ricard Strauss but also from the fact that, with it, I try to delve into the interdisciplinary boundaries of musicology itself. The main objective of this research is, therefore, to identify in what sense the Alpensinfonie represented a milestone in the maturation of Strauss’s aesthetic and ethical vision. Likewise, it can be said that the task of presenting an interpretation of the Alpensinfonie implies the comprehension of its musical functioning and its extra-musical representation. To do this, I am taking the conception of leitmotivs as semiotic units as a basis that allow discourses to be structured and narratives to dialogue with traditional musical forms. In this manner, the route that I propose is structured in three parts. In the first one I will address Strauss’s apprenticeship years up to the beginning of the composition of the second cycle of tone poems. Here I will talk about the decisive influences of Franz Strauss Sr., his friends and mentors Hans von Bülow and Alexander Ritter and the guidance of important theorists and thinkers such as Richard Wagner and Friedrich Nietzsche. In the second part, I will focus on the first five tone poems of the second cycle, through which Strauss expresses his own artistic and professional crisis. Finally, I dedicate myself to the study of the sketches (compiled and arranged by Rainer Bayreuther) and to the narrative analysis of the final version of the Alpensinfonie. All of this will allow me to account for the link that this oeuvre has with its predecessors and with the composer himself

No description available.

Der Aufsatz enthält eine Analyse von Richard Strauss' 'Frühling', dem ersten seiner letzten vier Lieder aus dem Jahr 1948. Ich verwende den harmonischen Dualismus von Moritz Hauptmann und Hugo Riemann - eine theoretische Perspektive, die die Ideale der deutschen Romantik widerspiegelt. Diesem Ansatz stelle ich die Schenker'schen und neo-Riemann'schen Analysen des Liedes von Richard Kaplan und Richard Cohn gegenüber. Zwei zentrale Merkmale meiner Analyse sind: 1) die Ablehnung der enharmonischen Äquivalenz und 2) die Funktion einer speziellen Art von überhöhter Sexte, einer 'Frühlingssext', die die Musik vorantreibt und dem Lied seinen charakteristischen chromatischen Klang verleiht. Unter Verwendung des Riemannschen Schritt/Wechsel-Systems zeichne ich die großräumigen harmonischen Bewegungen des Stücks auf einem 'Klangnetz' auf und zeige, wie die verschiedenen harmonischen Transformationen bestimmte Schlüsselbereiche artikulieren und die Bedeutung des Liedtextes reflektieren. / The paper presents an analysis of Richard Strauss’s “Frühling”, the first of his Last Four Songs composed in 1948. I adopt the harmonic dualism of Moritz Hauptmann and Hugo Riemann—a theoretical perspective which reflects the ideals of German Romanticism. I contrast this approach with Schenkerian and Neo-Riemannian analyses of the song by Richard Kaplan and Richard Cohn. Two features central to my analysis are: 1) the rejection of enharmonic equivalence, and 2) the function of a special type of augmented sixth, a “Frühling sixth”, which propels the music forward and gives the song its characteristic chromatic sound. Using Riemann’s Schritt/Wechsel system, I chart the large-scale harmonic moves of the piece on a ‘Klangnetz’, showing how the various harmonic transformations articulate certain key areas and reflect the meaning of the song’s text.

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att utforska hur jag kan blåsa liv i en rollkaraktär från en annan tid och världsuppfattning samt göra den relevant och berörande för en nutida publik. Rollen som användes var Ophelia ur William Shakespeares Hamlet och musikmaterialet är Drei Lieder der Ophelia (Op. 67 No. 1–3) av Richard Strauss. Studien genomfördes metodiskt genom noggranna analyser av karaktären och text- och musikmaterialet samt forskning kring den historiska kontexten. Studien berör både det teoretiska och praktiska arbetet i arbetsprocessen för att väcka en roll till liv. Resultatet påvisar betydelsen av att, genom analyser och efterforskningar, hitta människan bakom rollen och därmed finna den mänskliga faktorn som är universell oavsett tidsperiod, samhälle eller kultur. Genom detta drogs paralleller till den egna samtiden och på så vis demonstrerar detta konstnärliga examensarbete hur man kan blåsa liv i en roll från en annan tid så att dagens publik kan bli berörd. / <p><strong>Examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>W. A. Mozart</strong> -<em> Exsultate, Jubilate</em></p><p>1. Exsultate</p><p>2. Fulget (recitativ)</p><p>3. Tu virginum</p><p>4. Alleluja </p><p></p><p><strong>W. Shakespeare </strong>(Svensk översättning: Britt G. Hallqvist)</p><p>" I dag är Sankt Valentines dag" (<em>Hamlet</em>)</p><p></p><p><strong>R. Strauss</strong> - <em>Drei Lieder der Ophelia</em> (Op. 67 No. 1–3) </p><p>1. Wie erkenn ich mein Treulieb vor andern nun</p><p>2. Guten Morgen, ´s ist Sankt Valentinstag</p><p>3. Sie trugen ihn auf der Bahre bloß </p><p></p><p><strong>G. Verdi </strong>- Volta la terrea (<em>Maskeradbalen</em>) </p><p></p><p></p><p>Laura Orostica, sopran</p><p>Henrik Löwenmark, piano</p>

No description available.

No description available.

No / The Hospital Personnel, Nursing Care and Dying Patients study, undertaken in California in the mid 1960s, generated a body of work that continues to be influential in end of life care research. Key points from the study are summarised, as are contributions from researchers who have responded to Glaser and Strauss invitation to examine further settings and, in so doing, provide data that helps refine their theory. The example of people with heart failure in the contemporary UK is considered. Changes since the 1960s in the epidemiology of chronic illness, the pattern of service provision and in social and professional attitudes have reduced the contemporary relevance of Glaser and Strauss's insights into the ceremonial and temporal order of the clinic. However their findings about awareness contexts and a reluctance to discuss prognosis remain highly relevant.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar. Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas reklamfilmerna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt. Det sekundära syftet med detta arbete är att jämföra likheter och skillnader mellan reklamfilmerna. De frågor jag ställer är 1) vilka likheter och skillnader finns i reklamfilmerna och 2) hur skiljer sig könsmönstret åt mellan reklamfilmerna. För att synligöra de strukturer som finns kommer jag att använda mig av strukturalistisk teori. Victoria Milan har fram till idag enbart producerat en reklamfilm som analyseras. Match har däremot producerat flera reklamfilmer och jag har därför valt att granska den senaste av dessa reklamfilmer. Analysen visar att båda reklamfilmernas styrka och persuasiva effekt ligger i att de förenar rationella och emotionella apeller – att den tänkta mottagaren både känner igen sig i reklamfilmerna och att de innehåller argument. Reklamfilmerna vilar på strukturalistiska binära motsatspar som ligger till grund för hur mannen och kvinnans roll i reklamfilmerna framställs/upplevs olika. I Matchs reklamfilm är det mannen som styr. I Victoria Milans reklamfilm är det kvinnan som är aktiv. En slutsats som dras är att två undermedvetna frågor väcks hos mottagaren, ”det kan bli verklighet” (Match) och ”det kan bli bättre” (Victoria Milan). Genom denna emotionella påverkan ingjuts hopp i det undermedvetna hos de tänkta målgrupperna. Hoppet mottagaren känner är ett starkt retoriskt grepp som båda företagen använder sig av. Att hitta en ursäkt till ett dåligt beteende blir dock Victoria Milans främsta retoriska grepp. Nyckelord: ethos, pathos,logos- triaden, visuell retorik, TV-reklamfilm, hermeneutik, binärt motsatsförhållande, dejting, internet, Barthes, Lévi-Strauss / This study aims to highlight the two firms Match and Victoria Milan's television commercials. The primary purpose is to explore the rhetorical strategies Match and Victoria Milan use in the commercials to attract new paying members to the sites. Each advertisement is examined through rhetorical analysis. The rhetorical theories used are the triad of ethos, pathos, logos and the semiotic aspects of denotation and connotation. In my work I also analyze video production technology to illuminate the camera angles. With hermeneutics as a scientific approach I will interpret the commercials by using the hermeneutic circle approach.The secondary objective of this work is to compare the similarities and differences between the commercials. The questions I ask are 1) the similarities and differences in the commercials and 2) how different gender patterns differ between the commercials. To visualize the structures that exist, I will use structuralist theory. Victoria Milan has until today only produced one television commercial that is analyzed. Match, however, produced several commercials and I have therefore chosen to examine the most recent of these commercials. The analysis shows that both advertising films strength and persuasive power lies in that they combine the rational and emotional Apelles – the intended recipient both recognize themselves in the commercials and that the commercials contain arguments. The Promotional Films are based on structuralist binary opposites that form the basis of how man and woman's role in advertising films are produced / perceived differently. In the Match commercial the man is in control. In the Victoria Milan commercial the woman is the one who is active. One conclusion is that two sub-conscious issues are raised by the recipient, "it can become areality" (Match), and "it could be better" (Victoria Milan). This emotional influence instilles hope in the subconscious of the intended target groups. The hope they feel is a strong rhetorical approach that both companies use. Finding an excuse for bad behavior, however, is Victoria Milan's main rhetorical strategy. Keywords: triad of ethos, pathos, logos, visual rhetoric, television commercials, binary opposition, dating, internet, Barthes, Lévi-Strauss

Univ., Diss.--München, 2001. / Literaturverz. S. 439 - 454. Literaturverz. S. 439 - 454.

Originally presented as the author's thesis, Munich, 1973. / Includes index. Bibliography: p. [291]-313.