Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem.

Stressrelaterad ohälsa är utbrett i hela vårt samhälle och sjukskrivningarna präglas i hög grad av stressrelaterade symtom. Sjuksköterskorna på våra akut - och slutenvårdsavdelningar träffar dagligen patienter med dessa symtom. Här finns endast tiden till att vårda och utesluta somatiska symtom, medan sjuksköterskorna sällan eller aldrig har utrymme att samtala eller vårda den stressrelaterade ohälsan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med stressrelaterade symtom. En kvalitativ studie har utförts, baserad på sex semistrukturerade intervjuer, där informanterna fått ett ramverk av samma frågeställningar som sedan fördjupats i samklang med varje enskild informant. Resultatet redovisas i form av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna är följande: “När somatiska symtom och stressrelaterade symtom inte skiljer sig åt”, “När tid inte finns”, “Omhändertagandet och sjuksköterskans självklara uppdrag”, “Hur rustad är sjuksköterskan?”. Resultatet ger en bild av sjuksköterskornas upplevelse av att inte ha tid eller mandat att göra annat än att utesluta och vårda somatisk sjukdom. I de fall där symtombilden är mer diffus, och i samtal visar sig härröra stressrelaterad ohälsa, skrivs patienten ut, utan etablerad rutin för remiss till primärvården. Resultatdiskussionen pekar på ett arbetssätt som skapar en frustration hos informanterna, då de inte har möjlighet att vårda patienter med stressrelaterade symtom fullt ut. Det saknas rutiner för remissförfarande och mandat att ge tid till den här patientgruppen. Trots detta visar studien att informanterna ser det som sin självklara uppgift att ge en god och jämlik vård, även om den är svår att upprätthålla under rådande omständigheter.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar. Yoga kan användas som komplement till annan behandling. Syftet med studien var att beskriva yogans effekt på stress-relaterade symtom utifrån ett psykologiskt, fysiskt och psykosocialt perspektiv. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Detta resulterade i 16 artiklar. Litteraturstudiens resultat delades in i tre olika huvudkategorier: Psykologiska effekter, fysiska effekter och psykosociala effekter. Dessa kategorier är förenade med det holistiska synsättet där både kropp och själ ska ses som en helhet. Resultatet visade att yoga har effekt på stressrelaterade symtom. De psykologiska effekterna av yoga innefattar depression, ångest, medvetenhet och självkänsla. De fysiska effekterna av yoga innefattar ryggsmärta, huvudvärk, kortisolnivåer och adrenalinnivåer. De psykosociala effekterna av yoga innefattar upplevd stress, sömnstörningar, humörsvängningar, ilska, trötthet och spänningar samt upplevd livskvalitet. Ytterligare forskning krävs för att få större evidens för yogans effekter på stressrelaterade symtom. / Stress is a growing problem in today's society. People who have a high level of stress may have stress-related symptoms such as depression, chronic pain disorders and sleep disorders. It is part of district nurses work to help people to undertake various types of lifestyle changes , where a change is to reduce the stress level . The need for complementary treatments to traditional medical treatment is increasing. Yoga can be used as a complement to other treatment. The aim of the study was to describe yoga's effect on stress - related symptoms from a psychological , physical and psychosocial perspective . The method used was a systematic literature review . This resulted in 16 articles . Literature results of the study were divided into three main categories : Psychological effects , physical effects and psychosocial effects . These categories are associated with the holistic approach where both body and soul to be seen as a whole. The results showed that yoga has an effect on stress-related symptoms. The psychological effects of yoga include depression , anxiety , awareness and self-esteem. The physical effects of yoga include back pain, headaches, cortisol levels and adrenaline levels. The psychosocial effects of yoga include perceived stress , sleep disturbances , mood swings, anger , fatigue and tension , and perceived quality of life. Further research is needed to get more evidence for yoga's effects on stress-related symptoms.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning. 52 distriktssköterskor som arbetade på 12 vårdcentraler i Halmstad inkluderades i studien. Dataanalysen genomfördes med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: 90,0% av distriktssköterskorna mötte 1-4 unga kvinnor per vecka med oro och ångest. 80,6% mötte 1-4 kvinnor med trötthet och sömnproblem. Patienterna hänvisades främst till läkare, därefter kurator och psykolog. Endast två av de 32 deltagande skulle hänvisa kvinnorna till en distriktssköterska. Konklusion: Majoriteten av distriktssköterskorna mötte flera unga kvinnor med stressrelaterade symtom varje vecka. De preventiva åtgärderna skiljdes åt beroende på symtom. I studien framkommer distriktssköterskornas önskemål om riktlinjer och utbildning i ämnet unga kvinnor och stress, vilket kan leda till möjligheter att utveckla preventionsarbetet i primärvården. / Background: Stress-related symptoms have increased in the community, especially among young women. The basics in the district nurse’s profession are to promote health and prevent sickness. Preventive strategies have shown good effects on stress. Aim: The aim of the study was to examine how the district nurse estimates the occurrence of young women contacting them because of stress-related symptoms, and to visible the district nurse’s preventive work. Method: The study was conducted as a quantitative survey. 52 district nurses who worked in 12 medical-centers in Halmstad were included in the study. Data was analyzed with descriptive and analytic statistics. Results: 90,0% of the district nurses met 1-4 young women/week with anxiety. 80,6% met 1-4 young women/week with tiredness or sleeping disorder. The patients were primarily referred to physicians, counselors or psychologists. Only two of the 32 participating would refer women to a district nurse.Conclusion: The majority of the district nurse’s met many young women with stress-related symptoms every week. The preventive work differed depending on the symptoms. The study shows the district nurses requests of guidelines and education on young women and stress, which could contribute to possibilities to advance the work with prevention in medical-centers.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem som bland annat bidrar till många sjukskrivningar. Det är därför angeläget att bättre förstå vilka faktorer som motverkar skadlig stress. Två viktiga skyddsfaktorer är emotionell stabilitet och kondition. Kön är också en betydelsefull faktor men det är oklart om det finns mer komplexa samband relaterade till kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kön kan moderera betydelsen av emotionell stabilitet respektive kondition som skydd mot stressrelaterad ohälsa. Två grupper som är relevanta att studera i det här sammanhanget. är studenter och poliser. Undersökningsgruppen i studien utgörs av studenter vid polisutbildningen (N=446). Studien omfattar data från två insamlingstillfällen; vid polisutbildningens antagningsprocess våren 2008 och i slutet av utbildning, våren 2010. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes två typer av statistiska analyser; först en hierarkisk multipel regressionsanalys och sedan två moderationsanalyser. Resultaten visar att emotionell stabilitet, kondition och kön tillsammans förklarade 18% av polisstudenternas totala ohälsa. Samtliga tre variabler bidrog till att predicera ohälsa både enskilt och tillsammans. Kvinnor uppgav högre grad av ohälsa än män. Moderationsanalyserna påvisade ingen moderationseffekt av kön. Generaliserbarheten är osäker då den aktuella undersökningsgruppen är unik. Det är därför angeläget att undersöka om det kan finnas mer komplexa samband i andra grupper, exempelvis bland äldre poliser.

This study explored the view of a small-scale group of upper secondary school seniors on school-related stress during their last school year in comparison to previous years. A qualitative research method was used and five students partook in semi-structured interviews with open-end questions. The study derived from the perspectives of two theoretical models that were selected due to their relevance; firstly, the Demand-Control Support model, and secondly, the Transactional Model of Stress and Coping. The results show that these upper secondary school seniors describe themselves as less stress than they perceived themselves to be in their second year. Regarding the stress-related effects experienced by these students, it was found that sleep deprivation and anger were the most problematic ones along with their tendencies to compare themselves to others. It was also found that the five participants perceived the school health servieces' work as insufficient in many ways. One of the most recurring suggestions, by the students, on how to improve it was to discuss stress and the availability of the school health services more openly.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.