The main purpose of this two year master´s thesis is to study patterns, structures and relations within gender studies when combined with Library and Information Science(LIS). Further aims are to determine the character of student work considering, occurrence, gender and main theme, to study the progress of the intellectual base of gender studies within LIS and to evaluate the use of bibliometrics as a tool for researching the development of a discipline. To achieve these aims, a bibliometric study using both publication analysis and citation analysis, is carried out. The studied material contains student work, specifically focused on gender, from the Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) from 1985–2012. The results show an increasing interest in gender issues among the students and furthermore they show an interesting development of gender related themes in student work. Where students during the early years focused on female themes, the more recent years present a wider range of subjects such as gender equality, masculinity, LGBT and queer issues. The citation analysis indicates an increased interdisciplinarity within the intellectual base from 1996–2011. This is a consequence of an enhanced theoretical approach in studentwork, which leads to an increase in imported theories and methods from other disciplines. The citation analysis also reveals that the twenty most cited authors in the later years are all scholars. This is, however, not the case among the most cited authors of the earlier years where journalists and public debaters are represented. These findings correlate with Frickel and Gross’ theory of Intellectual/Scientific Movements. This study also serves as an example of how bibliometrics can be useful in examining a discipline’s structure and development

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.