Denna uppsats syftar till att forska kring styrningen över skolan i Sverige respektive Finland. Detta avseende om styrningen skiljer sig mellan länderna och i sådant fall på vilket sätt, samt se om det finns något samband mellan styrning och likvärdig utbildning. Styrning över skolan handlar om vem som bestämmer över de olika delarna, och hur skolverksamhet organiseras. Detta ämne uppmärksammades genom att Finland sedan många år legat i topp, bland PISAS undersökningar om elevernas prestationer och landets likvärdighet mellan skolorna. Uppsatsen genomförs därför utifrån en kvalitativ idé- och idealtypsanalys, utifrån relevanta nationella styrdokument om svensk respektive finsk styrning över skolan. Detta med stöd från teorin om fyra styrdoktriner och direkt – indirekt styrning, som förklarar hur styrning går till. Studiens resultat visar på att bägge länder präglas av flera styrdoktriner, däribland mål- och resultatstyrning med övergripande formulerade mål och riktlinjer om skolan, nätverkstyrning där samverkan mellan aktörer och kommuner underlättar för samhällets delaktighet samt brukarstyrning där medborgare får inflytande på olika sätt. Däremot skiljer sig graden av enighet med styrdoktrinerna mellan länderna och hur långt länderna dragit gränsen för inflytande.