Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme. / The Swedish Military Doctrine states that the ground for action from a command perspective inthe armed forces is the philosophy behind Manoeuvre Warfare and Mission Tactics. Dailymanagement in the armed forces is based on other demands than those on command duringmilitary operations. Will the methods used in this daily environment create a risk for abureaucratic culture being shaped in the armed forces? The purpose of this study is to investigatehow the application of the command methods influences our ability to use Manoeuvre Warfareand Mission Tactics during operations. The most important conclusions are that we will not beable to create the required abilities. Instead we adapt to the ongoing operations and to themanagement. On a long term basis we will weaken the ability by us using more time foradministration and following up finances than on soldiering. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

I den vestlige verden er en doktrine i sin enkleste form en samling av fastsatte læresetninger ellerretningslinjer for militærmaktens virksomhet som i prinsippet dekker alle krigføringsnivåer. Kortsammenfattet beskriver den grunnlaget for virksomheten, gir normative retningslinjer for hvordanvirksomheten bør utføres, og beskriver hvilke funksjoner og kapasiteter som må besittes ogbeherskes for å møte doktrinens krav. For at doktrinene skal oppfattes som funksjonelle ogtroverdige er det viktig at innholdet i de ulike nivåenes doktriner samsvarer, og at det er samsvarmellom det skrevne ord og den praktiske utførelsen. I en tid hvor både Norge og Sverigeimplementerer nye doktriner er det interessant å se hvordan USAs doktriner håndtere dette.Oppgavens hensikt er derfor å undersøke i hvilken grad den fellesoperative tankegangen(jointness) er retningsgivende for dagens amerikanske doktriner, og i hvilken grad denne også erstyrende for gjennomføringen av militære operasjoner. Studien besvares ved å granske følgendetre spørsmålsstillinger: I hvilken grad skiller de forsvarsgrensvise doktrinene seg fra denfellesoperative doktrinen? Hvilke faktorer indikerer at Operation Iraqi Freedom var styrt av denfellesoperative doktrinen, og hvilke indikerer at operasjonen var styrt av de forsvarsgrensvisedoktrinene? Hvilke mulige forklaringer kan finnes for eventuelle diskrepanser mellom de ulikedoktrinenes teoretiske innhold, og mellom dette innholdet og den praktiske gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? / In the Western part of the world a military doctrine normally provides fundamental principles forhow to organize and execute joint and multinational operations. Summarized it describes thebasis for the activity, gives guidelines for how the activity should be executed, and describeswhich functions and capacities the military must possess and master to be able to meet thedemands stated in the doctrine. To be acknowledged as functional and trustworthy, the doctrinesat the different levels must have the same message, and there must be consistency between thewritten word and the execution within the military services. In a time when both Norway andSweden are implementing new doctrines, it seems interesting to examine how the United Stateshandles this subject.The purpose of this study is to examine to what degree the joint thinking in the American jointdoctrine governs the different services, both in their doctrines and in their activities andperformance while executing military operations. In this work the study answers the followingthree questions:• To what degree do the Services doctrines diverge from the joint doctrine?• What indicates that “Operation Iraqi Freedom” was governed by the joint doctrine, andwhat indicates that it was governed by the Services doctrines?• What explanations can be found for the identified differences between the writtenmessage in the doctrines, and between this message and the execution in “Operation IraqiFreedom”?To answer this the study starts with a comparative analysis of the three doctrines “JointPublication 3-0”, “Field Manual 3-0”, and “Air Force Doctrine Document 2-1”. That is followedby a case study of “Operation Iraqi Freedom”, and at the end there is a closing discussion andreflection on the results from the two first parts of the study.Based on the three selected indicators identified in the joint doctrine, the study concludes thatthere are some differences in the written massage in the three doctrines. Factors like when thedocument was issued, experiences from the Gulf war in 1991, and a tradition of “stovepipe”-thinking within the different services can be possible explanations to these differences.In the same way the study concludes that there are some differences between the written word inthe doctrines, and the execution of the military operations in “Operation Iraqi Freedom”.Possible explanations to these differences can be the personal will of the Joint ForceCommander, positive experiences from the joint operations in Afghanistan, and the Secretary ofDefence Donald H. Rumsfeld’s concept of “overmatching power”. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Mycket talar för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och formalisering i den svenska doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla doktrinutvecklingsprocessen. Graden avformaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal doktrinutvecklingsprocess och densvenska doktrinutvecklingsprocessen. Graden av institutionalisering i den svenskadoktrinutvecklingsprocessen mättes genom en jämförelse mot indikatorer som bör vara uppfyllda ien organisation som får anses vara väl institutionaliserad. Underlaget för jämförelsen erhöllsgenom skriftliga källor samt intervjuer med nyckelpersoner i den svenska doktrinutvecklingen.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Den svenska doktrinutvecklingsprocessenfår sägas ha en hög grad av formalisering, däremot får den sägas ha en låg grad avinstitutionalisering. Sammantaget talar detta för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen kanliknas vid en projektbaserad doktrinutveckling, genomförd i linjeorganisationen, trots försök attskapa en integrerad och samordnad doktrinutvecklingsprocess i Försvarsmakten. / The Swedish Armed Forces have decided to introduce a doctrine and a doctrine developmentprocess. There are indications that the Swedish doctrine development process does not function.The purpose of this essay was to examine, discuss and to evaluate the Swedish doctrinedevelopment process's operating methods.The essay examines the Swedish doctrine development process by measuring the degree offormalization and institutionalization in the Swedish doctrine development process. The degree offormalization was measured through a comparison between an ideal doctrine development processand the Swedish doctrine development process. The degree of institutionalization in the Swedishdoctrine development process was measured through a comparison against indicators that shouldbe met in an organisation considered to be well institutionalized. The basis for the comparison wasreceived from written sources and interviews with key persons in the Swedish doctrinedevelopment.The results of the essay can be summarized in the following ways: The Swedish doctrinedevelopment process has a high degree of formalization, but on the other hand, the Swedishdoctrine development process has a low degree of institutionalization. All in all, the SwedishArmed Forces’ doctrine development process can be compared to a project based doctrinedevelopment, implemented in the line organization. In spite of efforts to create one integrated andtimed doctrine development process. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl. De teorier som denna uppsatsgrundas på baseras i huvudsak på Peter Viggo Jakobsens, Alexander L. Georges och ThomasSchellings teorier respektive deras tolkningar av teorien om tvångsmakt.Min analys skall med bl.a. exempel från deras modeller i sammanhangettvångsmakt/tvångsdiplomati förklara hur de olika teorierna hanterar dessa begrepp och framförallt hur man kan uppfatta fenomenet preemption i den nationella amerikanskasäkerhetsdoktrinen. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer. / Sweden’s Armed Forces have little experience in writing doctrines. The menacingpicture was clear during the cold war and Sweden decided to be nonaligned.The Armed Forces prepared to meet an invasion but the concept wasnever written in a doctrine. Today one of the main tasks for the SwedishArmed Forces is to participate in international operations with the purpose ofmaintaining stability and security in Sweden and Europe. The ability to cooperatewith other countries is prerequisite for participating in multinationaloperations. Development of Swedish military doctrines for strategic, operationaland tactical levels is in process. The purpose of this essay is to examineif the Swedish doctrine for Air Operations creates opportunities for cooperationin international operations.Michael Codners model for interoperability is the theoretical framework forthe comparative analysis of the Swedish doctrine with British and Norwegiancorresponding doctrines. If the Swedish doctrine harmonizes with the Norwegianand the British doctrine, it will demonstrate that opportunities for behaviouralinteroperability exist. Selected parts of the doctrines that will be analyzedare air power characteristics, command and control, and mission types.The examination displays that Swedish air operations doctrine for creates opportunitiesfor co-operation at unit level in international operations. There is ahigh degree of similarity between the countries in their view on mission types,however the Swedish method for Command and Control differs from Norwegianand British equivalents. The Swedish doctrine does not create opportunitiesfor co-operation for staff officers due to two reasons. First, Sweden doesnot use an internationally accepted vocabulary for military theoretical matters.That fact can cause misunderstandings and misinterpretations when cooperatingwith other countries. Secondly, Swedish command and control systemsdiffer from Norwegian and British counterparts. A Swedish staff officerhas to learn a new Command and Control system to be able to serve in an internationaloperation.Further studies in other aspects of interoperability is needed to understand thetotality of Swedish opportunities to co-operate in international operations / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:– Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?– Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?– Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt / Mission type-orders have for many decades been the main command philosophy in theSwedish Defence Forces. A philosophy that our military doctrine from 2002 states thatwe should apply, and also many of the Swedish officers declares that they do to.My experience from the Swedish Defence Forces shows that we do not always havemission type- orders in focus, and my hypothesis is that we do not always practisewhat we preach.This must have a reason and the purpose and aim of this essay is to examine if theSwedish way of interpreting mission type - orders has to be reformulated and withinwhat subjects should we educate to understand and to be able to perform mission type-orders, considering all the changes in technological development, new tasks,restructuring, new doctrines that the Defence Forces has gone through.To try to reach my purpose of this essay following questions have been examined andanswered.– What kind of education does the Swedish officer have considering missiontype -orders?– How does the Swedish officer interpret mission type- orders?– How does the Swedish officer apply mission type- orders?The result shows that there is unanimous agreement on the need for changes in bothclarifying the meaning of mission type - orders and changing the way in which wetrain the application of them, so that the Swedish officer can use and apply missiontype- orders in an optimal way. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Begrepet effektsbaserte operasjoner blir referert i stadig større grad i artikler og publikasjoner,som et mulig operasjonskonsept for framtiden. Innholdet i begrepet er imidlertid ikke nytt iforhold til målsetningen med anvendelsen av militær makt. Bruk av det militære maktmiddel haralltid hatt som målsetning å oppnå en effekt der motstanderens vilje påvirkes. USA har de siste 15år vært involvert i flere større fellesoperasjoner i rammen av koalisjon eller allianse. Utviklingeninnen militærteorien og doktrine fra Desert Storm i 1991 og frem til Iraqi Freedom i 2003 har avenkelte blitt betegnet som at man har beveget seg fra en metodisk tilnærming, til en integrert brukav maktmidler der effektene av de enkelte virkemiddel har vært det sentrale, i stedet for fokuset påå ødelegge motstanderens militære kapasiteter.Hensikten med denne oppgaven er å redegjøre for begrepet Effects Based Operations og kommefram til hva som danner kjernen i dette operasjonskonseptet. Videre å belyse hvorvidt teorien bleanvendt i praksis under Operation Iraqi Freedom. Dette skal gi et grunnlag for å peke pårelevansen av, og mulige konsekvenser for det norske forsvaret ved å innføre et effektsbasertoperasjonskonsept på det fellesoperative nivå.Oppgaven besvares gjennom å svare på tre spørsmålsstillinger:Hvordan beskrives begrepet EBO? Ble EBO benyttet i planleggingen og gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? Hvilken relevans og konsekvenser kan EBO, med dagens teoretiske ogpraktiske tillempning, kunne ha for det norske forsvar? / The term Effects-Based Operations is increasingly referred to in articles and publicationsas a possible operational concept for the future. However, the essence of the term is notnew in the history of the use of military power. The use of the military instrument hasalways had the aim of creating an effect on an adversary in order to influence hisbehaviour.During the last 15 years the USA has been involved in several large joint operations withinthe framework of a coalition or an alliance. The evolution in military theory and doctrinefrom Operation Desert Storm in 1991 to Operation Iraqi Freedom in 2003 has been viewedas a shift from a methodical approach to an integrated use of all means of power.Consideration of the effects of each means has become essential, rather than a focus on thedestruction of an adversary’s military capabilities.The aim of this study is to describe the term Effects-Based Operations and the elementswhich constitute the essence of the concept and, furthermore, to investigate whether thetheory was used in practice during Operation Iraqi Freedom. The findings should give anindication of the relevance and possible consequences for the Norwegian Armed Forces ofimplementing an Effects-Based concept at the joint level.To accomplish this aim, the study will answer the following questions:- How is the term Effects-Based Operations described?- Were Effects-Based Operations used in the planning for, and execution ofOperation Iraqi Freedom?- What are the relevance and possible consequences for the Norwegian ArmedForces of implementing Effects-Based Operations, in its current theoretical andpractical status?This study indicates that there is still differences in the understanding of Effects-basedOperations, but the following elements seem to be essential: a clear link between strategyand tasks, and an attack on the adversary’s will where the adversary is seen as a ComplexAdaptive System. In addition, all available means including civilian means of powershould be brought into the campaign. Bearing these characteristics in mind, Operation IraqiFreedom cannot be seen as an Effects-Based Operation; however, elements can be seenboth in the planning and execution of the operation. The study concludes that Effects-Based Operations are relevant to the Norwegian Armed Forces because of the focus on thecomplex nature of today’s battlefield. The consequences of implementing the concept,however, indicate a need to decide how the political and strategic level is willing to letcivilian agencies cooperate with the military. In addition, one has to gain knowledge, notonly of the theoretical and practical implications of effects, but also of how to approach theconcept. Effects- Based Operations or an Effects-Based Approach? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

I samband med publicering av militära doktriner startar allt som oftast en betydande debatt därdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit särskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. Navy´s doktriner. Doktrindiskussionen går till stor del att återfinna på olika militära tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktär och tidskrifternas löpande publicering av inlägg gör det svårt att skaffa sig en täckandeoch rättvisande bild av den marina doktrindebattens innehåll och uttryck. Det är därför intressantatt på ett systematiskt sätt undersöka hur den marina doktrindebatten är utformad i dessa tidskrifter,vad debatten omfattar och vad den antas innehålla. Syftet med denna uppsats är därför att undersökaden marina debattens natur genom att tematiskt granska relationen doktriner och efterföljandedebatt. Med utgångspunkt i Wilhelm Agrells metod för analys av doktriner har ett analysinstrumentutvecklats i syfte att systematisera genomförandet av undersökningen.Uppsatsens resultat visar att framtagning och utveckling av ett analysinstrument för denna typ avundersökningar i hög grad underlättar och renodlar granskningen av doktriner och debatt. Resultatetvisar också att den marina tidskriftsdebatten är utbredd och omfattande till sin karaktär, menden är även mer dynamisk och oförutsägbar än det intryck som kan ges vid en första anblick. / When military doctrines are published, they often quickly become the subject of considerable debatewhere the message is analysed and discussed. This fact has been particularly evident in theUSA after the publication of U.S. Navy´s doctrines. Discussion of doctrine is most often to befound in debate and commentary in various military journals, which serve as a frequently usedforum for such discussions. The complex nature of the debate and continuous publishing of sucharticles make it difficult to get a comprehensive and accurate picture of the content and expressionof the debate about maritime doctrine. Therefore, it is interesting to examine more systematicallyhow doctrinal debate is shaped in these journals, what the debate encompasses and what its contents.Thus, the purpose of this essay is to study the nature of the maritime debate by thematically examiningthe relationship between doctrine and the subsequent debate. Setting out from WilhelmAgrell´s method for analysis of doctrines, an analytical instrument has been developed in order tosystematize the conduct of this investigation.Results show that the development and use of an analytical instrument for the examination of doctrineand debate greatly facilitates and refines the accomplishment of a systematic investigation.The results also show that the maritime debate is by nature extensive and comprehensive and thatit is even more dynamic and unpredictable then a first impression might indicate. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner. För att kunna genomföra detta måste först frågan besvaras: vad är signifikantför begreppet sjömakt? Denna operationalisering utförs genom att använda kända marinamilitärteoretiker, Alfred Mahan, Eric Grove och Geoffrey Till, syn på begreppet och tolka dessinnebörd.Detta skapar en analysram för den fortsatta undersökningen av doktrinerna. Resultatet avundersökningen visar att det finns en samsyn avseende den maritima geografin och vikten av attkunna uppträda i området nära kusten poängteras i båda doktrinerna. I den svenska doktrinendetekteras att den unika svenska miljön kan relateras till de förmågor som den svenska marinenbesitter idag. Den norska motsvarigheten har sin tyngdpunkt i den omfattande betydelsensjöfartsnäringen har för Norge. Skillnaden kan främst kopplas till den maritima ekonomin ochhur detta ligger till grund för behovet av marin förmåga i Norge. Sammanfattningsvis är dettaett arbete om sjömakt och hur synen på begreppet kan återspeglas i den svenska och norskamarina doktrinen. / The purpose of this study is to compare the Swedish and Norwegian view on the concept of seapower. This is done because the author observes a difference in views when there should be greatresemblances. Sweden and Norway are two small sea powers that show significant differences andlikeness but at different levels. To make this comparison, the maritime doctrine of each countryhas been chosen as examination objects. An interesting question is therefore to find out how seapower is reflected within those doctrines. However, what is significant about the notion of seapower is the question that first needs to be answered. In order to do so, sea power needs to bedefined and interpreted by using known maritime theorists; Alfred Mahan, Eric Grove andGeoffrey Till.Once the term sea power is operationalized, it is then used for the examination of the doctrines.The comparison detects likenesses when describing the maritime geography but shows equaldisparity when it comes to expressing the importance of maritime economy for the country’swelfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande. För att komma fram till undersökningens resultat har enkombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den förstnämnda har främst använts föratt utifrån FM-doktrinen skapa en modell som legat till grund för den del av verkligheten somsenare undersökts via den kvantitativa metoden. Modellen är ett resultat efter en analys av FMdoktrinsom utgjort själva teorin. Någon vedertagen teori nyttjas inte.Gemensamt för de olika forskningsfrågor är operativ planering och FM-doktrin, men ur olikaperspektiv, nämligen hur det är tänkt att vara, hur det är samt hur det borde vara. Utifrån dessafrågor har jag hanterat ett övergripande syfte som har varit att kartlägga det som rubriken för Cuppsatsenanger. Bakgrunden till denna ambition går att finna i en problemställning rörande hurvida FM-doktrinen används i den utsträckning som den borde göra med hänsyn tagit till desstänkta verksamhetsområden. / The importance of the Swedish military doctrine for operational planningThe result from my investigation indicates that operational planning not only aredependent upon a doctrine, it is also necessary for a development of the same. Thereis a close connection between those two parts. A doctrine of today has an importanceof being a standard for in what way an operational planning is made as well inmethods as in concept of how to think. The result indicates that the methods are usedmore frequently than the concept of thinking. The result also point to that the doctrineof NATO for multinational effort are more used than the Swedish military doctrinewhen handling with operational planning.The scientific method of this investigation is a combination of quantitative andqualitative method. The first one has been used for the main process of collectingfacts about the condition for operational planning. The second one has been used tocreate a model for collecting the former.From a scientific point of view there is no established theory of which thisinvestigation is performed. The Swedish doctrine has been used as a kind of theoryfor constructing the model.In common for all my questions have been operational planning and Swedishdoctrine. These have been used in some different aspects, namely how it is thought tobe used, how it is used in reality and how it ought to be used. The overall purpose tothese questions is to make a survey of which the conditions are for using the Swedishdoctrine in terms of operational planning.The circumstances for given purpose are possible to be found in the formulation ofthe problem about that our Swedish doctrine not is used in the way it is thought to be. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08