De ekonomiska klyftorna i Sverige växer i stadig takt, samtidigt som den svenska ekonomin i övrigt går väldigt bra. Men vad händer med de som drabbas av fattigdomen? Hur konstrueras den fattigas position i samhället? Den här studien syftar till att utreda hur ekonomiskt utsatta människor representeras och problematiseras i dagens populärkultur. Utifrån maktens tredje ansikte undersöks därför tv-programmet Lyxfällan med särskilt fokus på att analysera subjektspositioner och subjektifieringseffekter. Ytterligare undersöks vilka maktrelationer som skapas och reproduceras i Lyxfällan. Till sin hjälp stödjs studien av ett teoretiskt ramverk vilken beskriver hur fattigdom representerats genom historiens lopp samt vilka eventuella effekter det skapar i det politiska livet. Särskilt fokus ligger på att undersöka huruvida vi i Sverige använder oss av diskursen ’undeserving poor’. Materialet som undersöks är ett urval av Lyxfällans avsnitt under 2017. Studiens resultat visar att den diskurs som upprätthålls i Lyxfällan har inflytande på deltagares aktörsskap till det negativa. Slutsatsen av det här arbetet är att fattigdom har individualiserats vidare analyseras vilka konsekvenser det kan tänkas ha för politiken.