Ämnet för denna uppsats är sugardejting och den yngre partens, så kallade sugarbabies, upplevelser av företeelsen. Tidigare forskning i Sverige har en utgångspunkt i prostitution, internationellt pekar det i stället på sugardejting som en gråzon mellan vanlig dejting och sexhandel. Studiens syfte är att undersöka hur svenska sugarbabies ser på sugardejting, hur de förhåller sig i relationerna med den äldre parten och hur de hanterar känslor som förekommer i anslutning till sugardejtandet. Frågeställningarna utgår från hur sugarbabies definierar sugardejting, samt hur de hanterar möjligheter och problem kopplat till deras sugardejtande. Det empiriska materialet består av tio ostrukturerade intervjuer med sugarbabies, vilka har angripits utifrån en fenomenologisk ansats. Materialet har analyserats med hjälp av Bernsteins teoretiska begrepp bunden autenticitet, samt Hochschilds emotionellt lönearbete. Resultaten från studien visar att respondenterna har skilda förståelser av vad sugardejting innebär, vilket indikerar att fenomenet befinner sig inom en gråzon. Samtliga respondenter resonerar kring sugardejting i relation till sexhandel, även om alla inte anser att de varit delaktiga i prostitution. Den vaga definitionen kan ses som ett problem, eftersom fenomenet betraktas vara glamoriserat kan det därmed anses vara en ingång till sexarbete. Den tydligaste möjligheten som presenteras är att de får ekonomisk ersättning, en annan är att det för en äventyrslysten person kan innebära spänning. Det största problemet som beskrivs är att man löper risk att utsättas för sexuella akter man egentligen inte vill delta i. Hanteringsstrategierna som respondenterna använder kopplas främst an till de negativa aspekterna av sugardejting. Dessa är rolltagande och att vara öppen med sitt sugardejtande. Slutsatsen är att individuella upplevelser i stor utsträckning påverkar hur individuella respondenter definierar sugardejting, samt att det finns ett behov hos sugarbabies att få utrymme att tala om sugardejting utan att bli dömda.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en omfattande och strukturell samhällsproblematik med rötter i patriarkatet och en maktobalans mellan könen. Det existerar uttalade nationella mål i syfte att motverka denna problematik i Sverige, däribland förstärkt regional- och kommunal samverkan. Denna studie tar utgångspunkt i ny institutionell teori för att analysera sådan samverkan. Syftet med studien är att undersöka arbetet och olika aktörers samverkan med att motverka sexhandel i Umeå kommun. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi baserad på intervjuer. Resultatet visar att sexhandeln i Umeå kännetecknas av ett stort mörkertal och en ständig efterfrågan. Andelen lokala personer som säljer sexuella tjänsteri Umeå har ökat avsevärt under pandemin, parallellt med att andelen utländska personer harminskat. Vidare visar resultatet att kommunens stödjande insatser för denna grupp lokala personerär i behov av utveckling. Resursbrist upplevs som den största svårigheten med arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Umeå kommun. Samverkan bedöms vara den mest framgångsrika arbetsmetoden i arbetet mot sexhandel. Resultatet visar att denna lokala samverkan är välfungerande men starkt personbunden och kopplat till enskilda yrkespersoner.

Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

Syftet med studien var att undersöka allmänhetens attityder kring fenomenet sugardejting samt undersöka om det finns attitydskillnader gällande rollerna inom sugardejting. Syftet var även att undersöka om ålder, kön eller utbildningsnivå har en inverkan på attitydernas riktning kring sugardejting. Den tidigare forskningen på fenomenet var gles och närliggande områden, prostitution och sexköp, utforskades således. Frågeställningarna undersöktes genom en enkät och analyserades med deskriptiv statistik samt tre modeller av multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att urvalet har en neutral attityd mot sugardejting som koncept, samt mot de båda aktörerna (sugarbabe och sugardaddy/mommy). Resultatet visade även att ålder har en betydande effekt på attityden.