Bakgrund: Inom psykiatrisk omvårdnad används stödjande samtal som en omvårdnadsåtgärd. Det har framkommit i forskning att patienter upplever god effekt av stödjande samtal. Däremot saknas det forskning kring vad ett stödjande samtal är, utifrån psykiatrisjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad ett stödjande samtal är utifrån psykiatrisjuksköterskans perspektiv. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Psykiatrisjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård har intervjuats i två regioner i sydvästra Sverige. Tio stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I resultatet framkommer att psykiatrisjuksköterskor anser att det stödjande samtalet ska stärka och identifiera patientens egna resurser. Relationen mellan psykiatrisjuksköterskan och patienten är betydelsefull. Det stödjande samtalet beskrivs som otydligt, saknar struktur och syfte samt tenderar att ha en låg status då det ibland används i väntan på annan behandling. Samtidigt framkommer att det finns en stor frihet med det stödjande samtalet då det inte behöver anpassas till ramar som i en terapi. Konklusion: Det stödjande samtalet är en betydelsefull uppgift där psykiatrisjuksköterskan är bäst lämpad att utföra samtalet. Detta på grund av det omvårdnadsperspektiv psykiatrisjuksköterskan besitter. Det stödjande samtalet är en insats som bör prioriteras inom den vuxenpsykiatriska öppenvården. / Background: In psychiatric nursing, supportive conversations are used as a nursing measure. Research has shown that patients experience a good effect of supportive conversations. On the other hand, there is a lack of research on what a supportive conversation is from the psychiatric nurse's perspective. Aim: The aim of this study was to shed light on what a supportive conversation is from the psychiatric nurse's perspective. Method: Qualitative method with inductive approach has been used. The data material has been analyzed with qualitative content analysis. Psychiatric nurses in adult psychiatric outpatient care have been interviewed in two regions in southwest of Sweden. Ten semi-structured interviews were conducted. Result: The results show that psychiatric nurses believe that the supportive conversation should strengthen and identify the patient's own resources. The relationship between the psychiatric nurse and the patient is of great importance. The supportive conversation is described as unclear, lacks structure and purpose and tends to have a low status as it is sometimes used while the patient is waiting for other treatment. At the same time, it becomes clear that supportive conversation offers a great deal of freedom as it does not need to be adapted to the framework as in a therapy. Conclusion: The supportive conversation is an important task where the psychiatric nurse is best suited to carry out the conversation. This is due to the nursing perspective of the psychiatric nurse. The supportive conversation is an initiative that should be prioritized in adult psychiatric outpatient care.

Bakgrund: Stödjande samtal är ett verktyg inom den psykiatriska heldygnsvården som används i behandlande och lindrande syfte med suicidnära patienter. Det konstateras att samtalet var specialistsjuksköterskans viktigaste verktyg inom psykiatrisk omvårdnad. Vid granskning inom ämnet kunde det fastställas att det fanns sparsamt med forskning gällande stödjande samtal med suicidnära patienter i psykiatrisk heldygnsvård i Sverige utifrån specialistsjuksköterskans perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra stödjande samtal med suicidnära patienter som vårdas i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med induktiv ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer enligt Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. För att inkluderas i studien skulle specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård ha erfarenhet av stödjande samtal med suicidnära patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Verksamheter bestående av rättspsykiatri samt barn -och ungdomspsykiatri exkluderades ur studien. Resultat: Analysen av datainsamlingen presenterades med temat vikten av ett ömsesidigt möte i samtalet och kategorierna; att vara inkännande, att vara tillgänglig samt samspelets betydelse. Slutsats: För att uppnå möjlighet till ett ömsesidigt möte och ett vårdande stödjande samtal krävs att specialistsjuksköterskor har tid för att kunna bedriva en personcentrerad och patientsäker vård samt för att skapa allianser med patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Det stödjande samtalet styrs av specialistsjuksköterskors erfarenhet och intuition, vilket bidrar till att det stödjande samtalet blir olika för varje individ. Det stödjande samtalet inom psykiatrisk heldygnsvård drabbas om specialistsjuksköterskor inte har någon erfarenhet samt om personalbrist eller tidsbrist förekommer. / Background: Supportive conversations are a tool within the inpatient psychiatric care that is used for the treatment and relieving purpose of suicidal patients. It is established that dialogues were the specialist nurse's most important tool in psychiatric nursing. When examining the subject, it was determined that there was sparingly research regarding supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care in Sweden from the specialist nurse's perspective.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's experiences of carrying out supportive conversations with suicidal patients who are cared for in psychiatric inpatient care. Method: The study applies a qualitative method with an inductive approach and is based on eight semi-structured interviews according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. To be included in the study, the specialist nurse specializing in psychiatric care had to have experience of supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care. Departments consisting of forensic psychiatry and child- and adolescent psychiatry were excluded from the study.Result: The analysis resulted in the theme of the importance of a mutual meeting in the conversation with the categories; to be empathetic, to be available and the importance of interaction.Conclusion: In order to achieve the opportunity for a mutual meeting and a caring supportive conversation, the psychiatry nurses must have time to be able to conduct person-centered and patient-safe care and to create alliances with patients in psychiatric inpatient care. The supportive conversation is guided by the psychiatry nurses experience and intuition, which contributes to the supportive conversation being individual. The supportive conversation within psychiatric inpatient care is affected if the psychiatry nurse has no experience and if there is a shortage of staff or a lack of time.