Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter. Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad. Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.

<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

Bakgrund Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare.  Syfte Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter.  Metod För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar; 12 från databassökningarna och en artikel efter att manuella sökningar utförts. Artiklarna som inkluderades är originalartiklar och peer reviewed.  Resultat Överlag hade hälso- och sjukvårdspersonal positiva attityder mot de suicidnära patienterna. De kände sympati för patienter och en hög vilja att vårda patientgruppen. Faktorer som kan påverkade attityderna var kön, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori och arbetsmiljö.  Slutsats Trots generellt positiva attityder efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonal i flera studier mer kunskap för att förbättra attityder och förhållningssätt till patienter som försökt begå suicid. Sannolikt är att utbildning är nyckeln till bättre attityder hos personalen, med mer respektfullt bemötande och acceptans för denna patientgrupp. Vidare forskning behövs dock kring vilken utbildningsform som ger bäst resultat samt vad utbildningen skall innehålla.

Problemformulering: Att vårda den suicidnära patienten är en komplex uppgift, där sjuksköterskan behöver en tydlig struktur i sin kommunikation för att erbjuda en likvärdig och patientsäker vård. Genom att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med den suicidnära patienten, kan eventuella behov av ytterligare kunskap uppmärksammas och synliggöras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med den suicidnära patienten inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats där sju sjuksköterskor inom den psykiatriska heldygnsvården i västra Sverige intervjuades. Resultat: I dataanalysen framkom tre kategorier: Behovet av struktur, Vikten av utbildning och handledning och Kommunikationen som ett sätt att förmedla hopp. Kategorierna bildade resultatets övergripande tema: ”Strategier för att skapa trygghet”. Slutsats: För att kommunicera med den suicidnära patienten på ett fullgott sätt är sjuksköterskan i behov av trygghet, vilket kan skapas genom stöd från arbetsgivare i form av utbildning och handledning. Det krävs också strukturella förutsättningar som tydliga riktlinjer och rutiner, samt en god kommunikation med kollegor. Ett gemensamt arbetssätt i  kombination med sjuksköterskans individuella förutsättningar kan ge den suicidnära patienten en så jämlik vård som möjligt.

Bakgrund Majoriteten av de som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården under sitt sista levnadsår. Sjuksköterskan vet inte hur hon ska vårda och närma sig en suicidnära patient eftersom hon brister i kunskap om suicid vilket påverkar mötet mellan sjuksköterskan och<img src="file:///page2image5904" /> suicidnära patienter. <img src="file:///page2image6992" /><img src="file:///page2image4776" /> <img src="file:///page2image3568" /> Syfte Syftet med studien var att utforska hur sjuksköterskans möte med suicidnära patienter kan förbättras. Metod En litteraturöversikt över mötet med suicidnära patienter som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats så länge som syftetbesvarades. Minst ett av nyckelsökorden patient, suicide och nurse har använts i artikelsökningen. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes vid inhämtning av artiklar. En innehållsanalys av den inhämtade datan har gjorts och sammanställts i vårt resultat. Resultat Två huvudteman som svarade till syftet framkom; relationen mellan sjuksköterska och patient samt professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan brister i kunskap om suicidnära patienter vilket resulterade i osäkerhet och negativ attityd i mötet med suicidnära patienter. Ökad kunskap och ökat engagemang till suicidnära patienter visade sig förbättra attityden och minska osäkerheten i mötet med suicidnära patienter. Slutsats Relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskans förhållningssätt kan förbättras om kunskapen om mötet med suicidnära patienter ökar. För att förbättra mötet med suicidnära patienter behöver sjuksköterskan visa förståelse och omtanke, visa att hon inte dömer patienten och försöka lindra patientens lidande. Sjuksköterskan ska stödja och uppmuntra patienten till livet, inge hopp, visa empati samt vara en bra lyssnare. För att förbättra mötet samt hjälpa suicidnära patienter behövs ökad kunskap samt engagemang.

Suicid är ett folkhälsoproblem som utöver förlusten av människoliv leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att förhindra suicid. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter kan brister i deras kunskap och bemötande identifiera och åtgärdas

No description available.

Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar globalt och medför ett lidande för den drabbade individen. Personer med självskadebeteende, depression och missbruk har en ökad suicidrisk men tidigare suicidförsök är den största riskfaktorn för fullbordat suicid. Personer med psykisk ohälsa är i frekvent kontakt med akutsjukvården och en ökning ses i antalet ambulansuppdrag innefattande psykisk ohälsa. Ambulanssjuksköterskan innehar en betydelsefull roll i mötet med dessa patienter. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom akutsjukvården. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats användes. Resultat Personer med psykisk ohälsa ansåg det betydelsefullt att bli sedd som en unik individ. Det möjliggörs när personalen visar empati och medkänsla samt gör dem delaktiga i sin vård. Deltagarna har däremot negativa erfarenheter av bemötandet i form av stigmatisering och kränkande behandling. Deltagare med tidigare erfarenhet från vården anser att en förbättring av bemötandet har skett över tid. Slutsats Personer med psykisk ohälsa erfar varierade upplevelser av bemötandet inom akutsjukvården. Behovet av att bli sedd som en unik individ är huvudsakligen framträdande. Något som är en grundläggande förutsättning vid skapandet av en mellanmänsklig relation enligt Travelbees teori. Ytterligare träning och kompetenshöjning inom området har angivits som förslag för att förbättra bemötandet ännu mer.

Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.