Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

SAMMANFATTNING Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården. En prehospital vård ställer höga krav på ambulanspersonalens förmåga och kunskap att möta olika typer av patienter i olika situationer. De flesta inom prehospital sjukvård har en mental beredskap för att möta svåra händelser, men trots detta kan omständigheter göra att personalen kan få svårt att hantera vissa händelser. Syftet var att ta beskriva sjuksköterskans upplevelser vid prehospitalt omhändertagande av suicidnära patienter. Metoden var kvalitativ med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju sjuksköterskor inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet spelades in och transkriberades för att sedan avidentifieras och analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i följande kategorier: Emotion och påverkad empati hos sjuksköterskan, kunskap, kompetens och erfarenhet, vården otillräcklig samt i mötet med patienten. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde en frustration och maktlöshet i vårdmötet. Ilska, brist på empati och osäkerhet var också upplevelser som kom fram. Det framkom att det råder en kunskapsbrist hos en del av sjuksköterskorna inom den prehospitala vården när det gäller bemötande och omhändertagande av psykiskt sjuka personer. Slutsatsen var att sjuksköterskor inom prehospital akutsjukvård behöver mer kunskap om bemötande och omhändertagande av suicidala patienter.

Brakel, J & Johansson, A. Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnärapatienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle: Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Suicidnära personer är en patientgrupp som sjuksköterskanoundvikligen kommer att möta i sin profession, oberoende av arbetsplats. Denmentala ohälsan är ett växande problem och det innebär att sjuksköterskanbehöver kunskap och verktyg för att ha möjlighet att behandla dessa patienter påett tillfredsställande sätt. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan uppleveruppgiften som svår och belastande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attundersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. Metod:Systematiska litteratursökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo där14 relevanta artiklar hittades och sammanställdes. En kvalitativ innehållsanalysanvändes för att extrahera samband och gemensamma kategorier. Resultat:Sjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av att vårda suicidnära patienter.Både positiva och negativa erfarenheter av interaktioner med suicidnära patienterpåvisades genom attityder, brister i verksamheten, omvårdnadsåtgärder ochkänslor. Konklusion: Suicidala patienters psykiska mående är ett kompliceratområde och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap kring och utbildning omsuicidnära patienter bör ses som en av de viktigaste prioriteringarna i utvecklingenav sjukvården kring patientgruppen.Nyckelord: Attityd, erfarenhet, omvårdnad, sjuksköterskor, suicidnära patienter / Brakel, J & Johansson, A. Nurses’ experience of nursing suicidal patients. Aliterature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Facultyof Health and Society, Department of care science, 2018.Background: Suicidal persons are a patient group that nurses inevitably will meetin their line of profession, regardless of their care unit. Mental illness is anincreasing problem which means the nurse will need more knowledge and tools tobe able to treat this group of patients in an efficient way. Previous research showsthat nurses experience the task as difficult and as a burden. Aim: The aim of thestudy was to explore nurses’ experience of nursing suicidal patients. Method:Through structured database searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo 14 articleswere found and compiled. A qualitative content of analysis was used to extractconnections and common themes. Result: Nurses had varying experiences ofnursing suicidal patients. Both positive and negative experiences of interactingwith suicidal patients were found in the form of attitudes, shortage inmanagement, nursing and feelings. Conclusion: The mental health of suicidalpatients is a complicated nursing field and should be treated as such. Additionalknowledge and education should be seen as important priorities in thedevelopment of nursing suicidal patients.Keywords: Attitude, experience, nurses, nursing, suicidal patients

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem över hela världen. Enligt World Health Organizations (WHO) dör 800 000 människor årligen av suicid, det motsvarar ungefär 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige sker det ca 1500 suicid per år, vilket motsvarar ca fyra suicid per dag. Efter ett suicidförsök är det vanligt att personer kommer in akut och behöver bli inlagda på en somatisk avdelning för fortsatt vård, det leder till att sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av psykiatrisk vård ofta vårdar suicidnära patienter. Patienter som genomfört ett suicidförsök har både positiva och negativa upplevelser av den vård som bedrivits. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINHAL Complete och PsycINFO. Metoden som användes är i enlighet med Friberg (2017). Analysen utfördes genom färgkodning för att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas resultat. Analysen framställdes utifrån ett huvudtema och fem subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med färdigheter, utbildning och kunskap för att kunna vårda suicidnära patienter. I resultatet framkom även att tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade mötet med suicidnära patienter negativt. I mötet med den suicidnära patienten upplevde sjuksköterskan känslor som lidande, rädsla, ilska och medlidande. Det framkom också att vården som bedrivits var främst inriktad på patientens fysiska behov. Diskussion: Sjuksköterskan påvisade olika upplevelser kring bemötandet av den suicidnära patienten. Bemötandet påverkades negativt av diverse faktorer såsom trosuppfattning, brister i vårdsverksamheten och brist på kunskap. I mötet med den suicidnära patienten var det viktigt att sjuksköterskan reglerade sina upplevda känslor för att inte påverka vårdandet av patienten. Resultatet har diskuterats utifrån Phil Barkers tidsvattenmodell, som lyfter vikten av sjuksköterskans förståelse av patientens livshistoria och hjälpa patienten att uppnå en förbättring genom att se patienten ur ett helhetsperspektiv. / Background: Suicide is a public health problem worldwide. According to the World Health Organizations (WHO) 800 000 people die annually from suicide, which corresponds to about 11 suicides per 100 000 inhabitants. There is roughly 1500 suicides in Sweden every year, which corresponds to about four suicides per day. After a suicide attempt, it is common for the person to get admitted as an emergency matter and need to be treated in a somatic ward for a continued care, which leads to nurses who have no experience in psychiatric care often care for suicidal patients. Patients who have performed a suicide attempt have both positive and negative experiences of the provided care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients in somatic care. Method: A literature review based on thirteen scientific articles obtained from the databases CINHAL Complete and PsycINFO was used. The method used is in accordance with Friberg (2017). The analysis was performed by color coding to identify differences and similarities in the results of the studies. The analysis was prepared on the basis of one main theme and five subthemes. Results: Nurses felt that they did not have enough skills, education and knowledge to care for suicidal patients. The results also showed that lack of time and high workload had a negative impact on the meeting with suicidal patients. During the meeting with the suicidal patients, the nurse experienced feelings such as suffering, fear, anger and compassion. It also emerged that the care being performed was mainly focused on the physical needs of the patient. Discussion: Nurses demonstrated different experiences regarding the treatment of the suicidal patient. The response was adversely affected by various factors such as belief, lack of care and lack of knowledge. In the meeting with the suicidal patient, it was important that the nurse regulated her perceived feelings so as not to affect the care. The results have been discussed based on Phil Barker's time-water model which highlights the importance of the nurse's understanding of the patient's life story and help the patient achieve an improvement by seeing the patient from a holistic perspective.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande tillstånd som sjuksköterskan möter inom all form av sjukvård. Sjuksköterskans bemötande bör bygga på respekt, lyhördhet och empati för individen.   Syfte: att beskriva sjuksköterskans upplevelse av och attityd till att möta och vårda suicidnära patienter.   Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på resultatet från 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. Artiklarna har sökts från databaser inom ämnesguiden omvårdnad såsom Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Författarna analyserade artiklarnas resultat genom att sortera och kategorisera insamlade resultat utefter skillnader och likheter.     Resultat: Fem teman har identifierats vid analys av artiklarna. Dessa beskriver de varierande känslor sjuksköterskor upplever, de attityder sjuksköterskor har, den kompetens de saknar i vården av suicidnära patienter samt problematiken i hur vården och arbetet är organiserat.   Slutsats: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att öka sin kompetens kring suicidnära patienter. Sättet vården är organiserad på påverkar hur suicidnära individer får hjälp och stöd. Kunskap är viktig för att minska rädslor och dömande attityder hos sjuksköterskor. / Background: Suicide is a common condition that the nurse encounters in all forms of health care. The nurse's approach should be based on respect, responsiveness and empathy for the individual.  Aim: to describe the registered nurses experience from and attitude to meet and care for suicidal patients   Method: A literature review based on the result of 15 qualitative and quantitative studies from 11 different countries. The articles are collected from databases in the area within-subject guide nursing like Cinahl, Pubmed and Psycinfo.  Result: Five themes were identified from the analysis of the articles. They describe the variety of emotions the nurse experience, the attitudes the nurse have, the competence they are missing in the care for the suicidal patient and the problematic within how the care and the work is organized.    Conclusion: Nurses experienced a need to increase their expertise in suicidal patients. The way care is organized affects how suicidal individuals receive help and support. Knowledge is important in reducing the fears and judgmental attitudes of nurses.

Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl & PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa / Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care. Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients. Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included. Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.

Bakgrund: Suicid är den tredje vanligaste orsaken till att individer dör runt om i världen och därför kan man som sjuksköterska möta dessa patienter inom alla vårdinstanser. Sjuksköterskans roll är att se till individens behov och i största möjliga mån lindra patientens lidande. Patienter beskriver att en god personkemi med sjuksköterskan samt positivt bemötande är det som hjälper i tillfrisknandet från suicidala beteenden. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda patienter med suicidala beteenden. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var till största delen kvalitativa med inslag av några få studier som använde en kvantitativ metod. Resultat: Vid analys av artiklarna framkom fem teman som blev grund och rubriker till resultatet. Dessa var: (1) Sjuksköterskors upplevda känslor i arbetet suicidnära patienter. (2) Sjuksköterskors upplevelser av patienternas beteenden. (3) Sjuksköterskors upplevda och faktiska kunskapsbrist. (4) Ifrågasatt kompetens. (5) Strategier i arbetet. Slutsats: Många negativa känslor framkom hos sjuksköterskorna när de beskrev sina upplevelser. Det finns också en kunskapsbrist och de uttryckte att de behöver mer utbildning för att kunna ge bästa möjliga vård. I studien framkom även skillnader i upplevelser beroende på var i världen forskningen genomförts. / Background: Suicide is the third most common cause of death around the world. Therefore, as a nurse you may come across these patients within all levels of health care. The nurse’s role is, above all, to cater to the patient’s needs and to ease the pain and suffering as much as possible. Patients attest to the benefits of a good nurse-patient relationship in addition to positive treatment, as it pertains to convalescence from suicidal behaviors.  Aim: The purpose of this literature review was to describe nurse experiences and attitudes towards caring for patients with suicidal tendencies.  Method: The method used was a literature review where the result was based on ten scientific articles. The articles were mostly qualitative with some elements of a few studies with quantitative method.  Results: When analyzing the articles, five themes became the basis and titles as a result. These were: (1) Nurses’ perceived feelings working with suicidal patients. (2) Nurses’ experiences of patients’ behaviors. (3) Nurses’ perceived and actual lack of knowledge. (4) Questioned competence. (5) Strategies at work.  Conclusion: Many negative feelings emerged among the nurses when describing their experiences. There is also a lack of knowledge and an expressed request for more education, in order to provide the best possible care. The study also revealed differences in experiences depending on where in the world it was conducted.

Suicid utgör fem gånger fler dödsfall jämfört med trafikolyckor i Sverige, vilket får förödande konsekvenser för många människor. Lidandet beskrivs vara outhärdligt inför självmordshandlingen. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om hur människor som försökt ta sitt liv tänker om sin handling, följande litteraturöversikt avser öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan bemöta och tala med en självmordsnära patient. / Suicide accounts for five times more deaths in Sweden compared to traffic accidents, which has devastating consequenses for many people. The suffering is described as unbearable before the act of suicide. Nurses need to gain knowledge about how people who try to take their lives think about their action in order to increase knowledge about how nurses can talk and respond to a suicidal patient.

Bakgrund  Suicid orsakar stort lidande och är ett folkhälsoproblem. Sjuksköterskan har en viktig funktion i mötet med den suicidnära patienten. Genom att studera patienternas egna upplevelser kan omvårdnaden utformas till deras fördel. Katie Erikssons teori om lidande har använts som teoretisk utgångspunkt för att besvara syftet.  Syfte  Syftet var att beskriva suicidnära patienters upplevelser av omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes för att besvara syftet. Artikelsökningar utfördes i PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag användes i kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys.  Resultat  Resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Att få omvårdnad genom relationer, Att bli påmind om sitt värde och Att ge upp sin autonomi och bli skyddad från sig själv. I resultatet framkom att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för patientens upplevelse av omvårdnaden. Ett värdigt bemötande som inbegrep att bli bemött av vänliga, lyhörda och stöttande sjuksköterskor hade en positiv inverkan på patienten. Att få hjälp av sjuksköterskan med att få sina behov tillgodosedda och få nytt hopp var viktiga komponenter av omvårdnaden. Inläggning på sjukhus kunde upplevas som en trygghet och ett skydd mot sig själv, samtidigt som det medförde en begränsad autonomi. Observation upplevdes som ett intrång och vikten av interaktion poängterades.  Slutsats  Resultatet i litteraturöversikten visade att sjuksköterskans omvårdnad kan ha stor inverkan och förhindra suicid. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande inför patientens behov, sträva efter att jämna ut maktobalansen, samt att interagera och bygga relationer med patienten. Om sjuksköterskan lyckas med det kan hon lindra patientens lidande och inge hopp. Med anledning av detta behöver sjuksköterskor kunskap om vad den suicidnära patienten behöver. / Background  Suicide causes significant suffering and is a public health issue. The nurse plays a crucial role in encounters with suicidal patients. By studying the patients' own experiences, care can be tailored to their advantage. Katie Eriksson's theory of suffering has been used as a theoretical framework to address the purpose.  Aim  The aim of the study was to describe suicidal patients’ experiences of nursing care.  Method  This non-systematic literature review was based on 15 original articles, including both qualitative and quantitative method. Searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Sophiahemmet University ́s assessment instrument was used to evaluate the quality of the included articles. An integrated analysis was used to compile the findings.  Results  Three main categories were identified: Receiving care through relationships, Being reminded of one's worth, and Surrendering autonomy and being protected from oneself. The results highlighted that the relationship between the patient and healthcare personnel held significant importance in the patient's experience of care. Being treated by friendly, empathetic, and supportive nurses had a positive impact on the patient. Receiving assistance from the nurse in meeting their needs and gaining new hope were essential components of care. Hospitalization could be perceived as a source of security and protection from oneself, while also resulting in limited autonomy. Observation was experienced as an intrusion, and the importance of interaction was emphasized.  Conclusions  The conclusion is that nursing care can have a significant impact and prevent suicide. The nurse needs to be attentive and empathetic to the patient's needs, strive to balance power dynamics, and actively engage in building a relationship with the patient. If the nurse succeeds in doing so, she can alleviate the patient's suffering and inspire hope. Therefore, nurses need knowledge of what the suicidal patient requires.

Suicid är ett betydande folkhälsoproblem. De flesta som utför ett suicidförsök lider av en psykisk sjukdom och har oftast haft kontakt med hälso- och sjukvården innan händelsen. Antalet utalarmeringar till personer som mår psykiskt dåligt har ökat, därmed utgör suicidnära patienter en betydande patientgrupp prehospitalt. Trots det råder det en osäkerhet i omhändertagandet då ambulanssjuksköterskorna känner sig oförberedda och okunniga i vårdmötet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter prehospitalt för att öka kunskapen och eventuellt åskådliggöra förbättringsområden som i förlängningen kan stödja den prehospitala vården av suicidnära patienter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet mynnade ut i en huvudkategori; Inre och yttre faktorer påverkar det vårdande mötet samt tre kategorier; emotionell påverkan, ambulanssjuksköterskans yrkesroll samt organisationens betydelse. Med hjälp av nio subkategorier har struktur skapats. I resultatet framkom att vården av den suicidnära patienten berörde ambulanssjuksköterskorna på flera emotionella plan, bland annat uppdagades känslosamma skildringar, tragedi och medlidande i vårdmötet. En upplevelse av dränage av emotionell energi framkom också. Bristande kompetens i vårdmötet med den suicidnära patienten erfors emellanåt och det vårdande samtalet ansågs utgöra en viktig aspekt för att uppnå god vård.  Ambulanssjuksköterskan ville finnas till för patienten och såg det som sin plikt. Slutligen upplevde ambulanssjuksköterskorna att prekära omständigheter kunde försvåra vården och göra den otillräcklig samt att psykiatrin stundom misslyckades med att ge adekvat vård. I slutet av examensarbetet diskuterades suicid i relation till hållbar utveckling och en hållbar ambulanssjukvård, både ur en ekonomisk- och social kontext. / Suicide is a major public health concern. Most individuals who attempt suicide suffer from a mental disorder and have usually been in contact with healthcare professionals prior to the event. The number of mental health callouts have increased, making suicidal patients a considerable patient group in prehospital care. Despite this, some ambulance nurses express feelings of unpreparedness and ignorance in meeting and caring for suicidal patients. The aim of this study was to investigate ambulance nurses’ experiences of providing prehospital care to suicidal patients, to increase the knowledge and potentially identify areas of improvement in the care of suicidal patients. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The result was composed of one main category:  Internal and external determinants influence the caring encounter and three categories: emotional stress, the role of the ambulance nurse and the importance of the organisation. Nine subcategories were created for the purpose of structure. The results suggested that caring for suicidal patients influenced the ambulance nurses emotionally, for example through emotional stories, tragedies and compassion for the patient. The work was further described as emotionally draining. The nurses occasionally experienced a lack of competence in caring encounter for suicidal patients and the communication with the patient was considered important to deliver high-quality care. A desire and duty to offer support to the patient was further expressed. Lastly, ambulance nurses described that difficult conditions could complicate the care, rendering it insufficient, and that the psychiatric care occasionally failed to provide adequate care. The thesis finally discussed suicide in relation to sustainable development and sustainable ambulance care, from an economical as well as a social perspective.