Philosophiae Doctor - PhD (Public Administration) / The significance of small, micro, and medium enterprises (SMEs) development cannot be overemphasized because it plays a considerable role in a nation's economy particularly in developing countries. SMEs' contributions include job creation, expanding the means of sustainable livelihoods and ensuring impartial distribution of wealth amongst citizens. This study evaluates monitoring and evaluation systems, policy and programmes of the Small Medium Enterprises Development Agency of Nigeria (SMEDAN) to develop and transform the informal sector of the economy. The main purpose of the establishment of SMEDAN is to facilitate the promotion and development of a structured and effective small and medium enterprises sector that will provide informal employment for unemployed, and enhance sustainable livelihood and economic development in Nigeria. Unemployment and increased poverty levels are key challenges to the government of Nigeria, which has resulted in socio-economic and political unrest across the nation. Against the background of high unemployment rate, especially amongst the youth and the deteriorating fortunes of small and medium businesses in Nigeria, questions can be asked in relation to current initiatives and policies to support SME sector.

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Nachhaltigkeit und Resilienzfähigkeit des öffentlichen Sektors deutscher oder europäischer Metropolregionen sind im Zeichen des Klimawandels eine der größten Herausforderungen unserer Zeit. Die Sicherstellung kommunaler Handlungsfähigkeit muss im Katastrophenfall deshalb im Kontext einer gezielten Stadtentwicklungsplanung gewährleistet werden. Entsprechende digitale Planungsstrategien für den Hochwasserschutz sollten vorzugsweise aus kommunalen bzw. überregionalen Leitbildern resultieren. Diese Studie zeigt zur Schaffung urbaner Resilienz für Metropolregionen sowie zur Abstrahierung generalisierbarer, digitalisierbarer und resilienter hoheitlicher Planungsprozesse im technischen Hochwasserschutz, mathematisch die Ableitung kritischer Erfolgsfaktoren, welche in einem ca. 100 Mio. Euro Pilotprojekt in Hessen bereits erfolgreich implementiert wurden. Die Herleitung basiert auf einer vollstrukturierten, anonymisierten Expertenbefragung mittels Fragebogen.

Klimatpåverkan till följd av produktion och konsumtion är ett högaktuellt samhällsproblem. Många företag gynnas av ekonomisk tillväxt som följd av konsumtion vilket kan skapa en konflikt där klimatpåverkan ställs mot ekonomisk vinning. Det finns många möjligheter som följer av att integrera ekologisk hållbarhet i sin produktutveckling, till exempel att skapa en ny marknad, en ny typ av teknik eller en ny produktkategori. Vetskapen om att det bildas många nya företag varje år och deras begränsade ekonomiska förutsättningar gör det intressant att studera det förhållningssätt som finns till ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag. Syftet med arbetet var att undersöka hur integrering av ekologisk hållbarhet sker i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag, hur miljöarbete prioriteras gentemot andra faktorer i att starta upp ett företag och av vilka anledningar företaget valt sina prioriteringar. En litteraturstudie låg till grund för problematiseringen och den teoretiska referensramen. Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter från fem nystartade företag intervjuades. Företagen var från olika branscher, hade bolagsregistrerat sig mellan 2017 och 2019 och var lokaliserade i Stockholm. Resultat från studien visade på att flera av de intervjuade företagen gör ekologiskt medvetna design- och konstruktionsval, planerar tillämpa cirkulär ekonomi genom att produkterna skickas tillbaka till företaget och försöker minimera sitt ekologiska fotavtryck. Företagen var begränsade med både tid och resurser vilket bland annat visar sig i icke genomförda miljöcertifieringar och i att inte kunna välja leverantörer i Sverige och Europa med anledning av att det är för dyrt. En stor utmaning för flera av företagen var att de var en liten aktör på marknaden och därför hade svårt att ställa miljörelaterade krav på leverantörer och frångå branschnormer. Grundarnas personliga drivkrafter återspeglades inte alltid i företagsstrukturen och prioriteringen av ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. / Climate impact of production and consumption is a current societal problem. Many companies benefit in economic growth from consumption, which can create a conflict where the climate impact is set against economic gain. Many opportunities arise from integrating ecological sustainability into the company´s product development, such as the opportunity to create a new market, a new type of technology or a new product category. Knowing that many new companies are started every year, and their limited financial capabilities makes it interesting to study the approach to ecological sustainability in the product development process of start-ups. The purpose of the paper was to investigate how the integration of ecological sustainability and environmental aspects take place in the product development process in start-ups, how environmental work is prioritized against other factors in starting up a company and why the company chose its priorities. A literature study has formed the basis for the problematization and the theoretical frame of reference. The study was based on a qualitative interview study in which six respondents from five start-ups were interviewed. The companies were from different industries, registered between 2017 and 2019 and were based in Stockholm. Results from the study showed that several of the interviewed companies made ecologically conscious design and construction decisions, applied circular economy as they planned to have products returned to the company and tried to minimize their ecological footprint. The companies were limited in both time and economic resources, which is evident in lack of environmental certifications and being unable to choose suppliers in Sweden and Europe because they were too expensive. A major challenge for many of the companies was that they were small companies in the market and therefore found it difficult to place environmental requirements on suppliers and deviate from industry standards. The respondents’ personal driving forces were not always reflected in the company structure and the priority of ecological sustainability in the product development process.

Global initiatives regarding environmental change have increasingly become part of political agendas and of our collective imagination. In order to form sustainable societies, education is considered crucial by organizations such as the United Nations and the European Union. But how is the notion of sustainability imagined and formed in educational practices? What does sustainability make possible, and whom does it involve? These critical questions are not often asked in educational research on sustainability. This study suggests that the absence of critical questions in sustainability education is part of a contemporary post-political framing of environmental issues. In order to re-politicize sustainability in education, this study critically explores how education—as an institution and a practice that is supposed to foster humans—responds to environmental change. The aim is to explore how sustainability is formed in education, and to discuss how these formations relate to ideas of what education is, and whom it is for. This interdisciplinary study uses theories and concepts from cultural studies, feminist theory, political theory, and philosophy of education to study imaginaries of the unknown, nonhuman world in the context of education. The focus of the empirical investigation is on teacher education in Sweden, and more precisely on those responsible for teaching the future generations of teachers – the teacher instructors. With help from empirical findings from focus groups, the study asks questions about the ontological, political, and ethical potential and risk of bringing the unknown Other into education. / Utbildning har globalt fått en central roll i strävanden efter att skapa hållbar utveckling. Initiativ tagna av såväl Förenta Nationerna som Europeiska Unionen, där utbildning och hållbarhet kopplas samman, vittnar om att frågor som rör miljöförändringar har blivit allt viktigare både på de politiska agendorna och i våra kollektiva, kulturella föreställningsvärldar. Men hur formas begreppet hållbar utveckling när det ska göras undervisningsbart? Vilka framtider möjliggör hållbar utveckling i utbildningssammanhang och vem inkluderas i begreppet? Frågor av kritisk karaktär är ofta frånvarande i tidigare utbildningsforskning som rör hållbar utveckling. Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att frånvaron av kritiska frågor kan ses som del i en samtida postpolitisk inramning av miljöfrågor i såväl utbildningssammanhang som i samhället i stort. Studien undersöker hur utbildningsväsendet, som är en central institution i fostrandet av framtidens medborgare, tar sig an frågor som rör miljöförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur hållbar utveckling formas genom utbildning samt att diskutera hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas. På så vis söker studien också efter sätt att re-politisera hållbar utveckling i utbildningssammanhang. Avhandlingen är tvärvetenskaplig och använder teorier och begrepp från kulturstudier, feministisk teori, politisk teori och utbildningsfilosofi för att studera vad utbildning som relaterar till natur- och miljöfrågor möjliggör. Empiriskt undersöks svenska lärarutbildare, som ansvarar för att utbilda framtidens lärare. Studien ställer frågor om ontologiska, politiska och etiska aspekter av att öppna upp utbildningen för det som ligger bortom mänsklig kontroll och kunskap. / Sustainable development as an area of knowledge

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-04-06T18:03:10Z No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-06T18:03:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5) Previous issue date: 2018-02-07 / Sustainability has become an important tool in relation to market competitiveness. As in all areas, sustainability must also be seen as a strategy for Higher Education Institutions (HEIs).Therefore, the relevance of sustainability reports, which disseminate information about the impacts of a given HEI on the environment, the economy and society. The reports give tangible and concrete form to the abstract questions, helping to better understand and manage the effects of the development of sustainability on its activities and strategies. This new idea of integrating strategic information on sustainability with other financial and material data represents a significant and positive development. The big impasse is how to kick-start? How to start sustainability reporting in a simpler and easier way, so that organizations or HEIs are more interested in creating their reports? This study is anchored in the guidelines of the Global Reporting Initiative (GRI), considered the main instrument of communication of environmental, economic and social performance of organizations. For GRI, sustainability can only be achieved through a balance between environmental, economic and social needs, as long as it doesn?t compromise its future development. The present work has the objective of carrying out a case study in a nonprofit oriented Communal IES, located in the interior of the state of S?o Paulo, to verify the possibility of elaboration and implementation of a sustainability report, based on the guidelines developed by GRI. Sustainability indicators related to the economic, social and environmental dimensions of sustainability were divided into: factors extracted from the University's PDI; factors adopted by the University that are not included in the PDI and factors included in the GRI booklet - not adopted by th University. The data collected allow us to state that the guidelines of a sustainability report, as they are included in the GRI booklet, can be applied in the HEI studied, since they are universally applicable to companies of all sizes, types and sectors of the market. However, in order to be able to produce its own sustainability report, the HEI studied needs to take some actions, such as: the decision making to produce its own sustainability report; organization of the information, reporting on its deliberate and emerging strategic actions in documents, as mentioned previously; training of people to organize information and report production; awareness and mobilization of the academic community for engagement in sustainable actions; publication of the sustainability report; adoption of strategies so that the sustainable actions are inserted and practiced more and more, becoming part of the culture in the campuses of the institution, and; annual sustainability targets so that, each year, the sustainability report is expanded and improved according to the instructions of the GRI booklet. The elaboration of its own sustainability report will allow the studied University benefits that add up to positive values, increase the chances of loyalty to the market, and also allow the periodic analysis of the data to compare performance with other organizations. / A sustentabilidade tem se tornado uma importante ferramenta frente ? competitividade de mercado. Assim como em todas as ?reas, a sustentabilidade tamb?m deve ser vista como uma estrat?gia para as Institui??es de Ensino Superior (IES). Da?, ent?o, a relev?ncia dos relat?rios de sustentabilidade, os quais divulgam informa??es sobre os impactos de uma determinada IES no meio ambiente, na economia e na sociedade. Os relat?rios d?o forma tang?vel e concreta ?s quest?es abstratas, ajudando a compreender e gerir melhor os efeitos do desenvolvimento da sustentabilidade sobre suas atividades e estrat?gias. Essa nova ideia de integrar informa??es estrat?gicas sobre sustentabilidade a outros dados financeiros e materiais representa uma evolu??o significativa e positiva. O grande impasse ?: como dar o pontap? inicial? Como iniciar os relatos de sustentabilidade de uma maneira mais simples e f?cil, de forma que as organiza??es ou IES tenham maior interesse em criar seus respectivos relat?rios? Este estudo est? ancorado nas diretrizes da Global Reporting Initiative (GRI), considerada como o principal instrumento de comunica??o do desempenho ambiental, econ?mico e social das organiza??es. Para a GRI, a sustentabilidade s? pode ser alcan?ada por meio de um equil?brio entre as necessidades ambientais, econ?micas e sociais, desde que n?o comprometa o seu desenvolvimento futuro. O presente trabalho tem o objetivo realizar de um estudo de caso em uma IES Comunit?ria, sem fins lucrativos, situada no interior do estado de S?o Paulo, para verificar a possibilidade de elabora??o e implanta??o de um relat?rio de sustentabilidade, baseado nas diretrizes desenvolvidas pela GRI. Foram elencados indicadores de sustentabilidade voltados ?s dimens?es econ?mica, social e ambiental da sustentabilidade, divididos em: Fatores extra?dos do PDI da Universidade; Fatores adotados pela Universidade que n?o constam no PDI e Fatores constantes da cartilha GRI - n?o adotados pela Universidade. Os dados coletados permitem afirmar que as diretrizes de um relat?rio de sustentabilidade, conforme constam na cartilha GRI, podem ser aplicados na IES estudada, uma vez que s?o universalmente aplic?veis a empresas de todos os tamanhos, tipos e setores do mercado. Entretanto, para estar em condi??o de produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade, a IES estudada precisa realizar algumas a??es, tais como: tomada de decis?o para produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade; organiza??o das informa??es relatando as suas a??es estrat?gicas, deliberadas e emergentes, em documentos, conforme j? mencionado anteriormente; treinamento de pessoas para organiza??o das informa??es e produ??o do relat?rio; conscientiza??o e mobiliza??o da comunidade acad?mica para o engajamento em a??es sustent?veis; publica??o do relat?rio de sustentabilidade; ado??o de estrat?gias para que as a??es sustent?veis sejam inseridas e praticadas cada vez mais, tornando-se parte da cultura nos campi da institui??o, e; estabelecimento de metas sustent?veis anuais para que, a cada ano, o relat?rio de sustentabilidade seja ampliado e aprimorado, de acordo com as instru??es da cartilha GRI. A elabora??o do seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade permitir? ? Universidade estudada auferir benef?cios que somam valores positivos, proporcionam o aumento das chances de fideliza??o junto ao mercado e, tamb?m, possibilitam a an?lise peri?dica dos dados para compara??o de desempenho junto ? outras organiza??es.

The main objective of this thesis is an evaluation of activities in multinational companies which lead to sustainable development. Furthermore, an analysis which aims to find out if these activities contribute to the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) drawn up and approved by all member states of the United Nations in 2015. The theoretical part of the thesis introduces history starting with the industrial revolution and present situation in a globalized world. It explains specifics of apparel industry and sport apparel industry. It also presents individual SDGs, their meaning and the importance of all subjects being involved in their achieving, including private companies. The thesis evaluates how the three biggest multinational companies from sports apparel industry perceive the topic of sustainable development. These are adidas AG, NIKE, Inc. and Puma SE. In the analytical part, it evaluates their current and planned practices contributing to sustainable development, it compares them with the topics of SDGs and proposes measures that would help to successfully achieve them. The analysis shows that these three companies have already been engaging in the topic of sustainability. They take the SDGs into account but do not fully implement them in their business models yet. The company which has the most activities connected to sustainable development is adidas. Most of the activities these companies have are connected to the following goals: Responsible consumption and production, Clean water and sanitation and Partnership for the goals. There are several specific areas in the sports apparel industry that could be greatly improved. They are presented at the end of the thesis.

The aim of this thesis is to evaluate to what extent Canada and Alberta have been fulfilling the principles of sustainable development as they have adopted in the 1990s from the essential U.N. documents - the Brundtland Report and the Rio Declaration- and to what extent both governments failed in providing and enforcing efficient environmental law protection as it is the basic premise for achieving sustainability. I assessed this level of sustainability in Canada and Alberta on the basis of a stronger and weaker sustainability theoretical framework. Author's presumption was that Canada, as it defined sustainable development in its legislation, acted according to stronger sustainability, which emphasizes stronger protective environmental measures. Given a very large scope of environmental impacts of oil extraction on different ecosystems, the sector of water resources was selected to serve as a case study to compare and analyze government and alternative reports assessing the sustainability of water management. Thus, the author follows how the oil industry in Alberta affects the water resources and how both governments of Canada and Alberta provide environmental protection to the water resources. In this respect the author illustrates how the government is reluctant towards the implementation of...