Bakgrund: Hållbart företagande är ett stort samtalsämne i dagens samhälle. Företag förväntas ta ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt medansvar. Stora företag tvingas hållbarhetsredovisa enligt svensk lag. Mindre företag inkluderas inte av denna lag, men trots det väljer flertalet SME företag att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning. Innan lagkravet verkställdes fanns tidigare forskning kring varför större företag valde att frivilligt hållbarhetsredovisa, vidare definierar inte tidigare forskning SME företags motiv till frivillig hållbarhetsredovisning samt vilka intressenter företaget riktar sin information till.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de motiv till att SME företag väljer att upprätta frivillig hållbarhetsredovisning. Genom att undersöka företagens motiv och drivkrafter för att genomföra denna typ av redovisning kan vi bättre förstå vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet kring frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod samt en fallstudie och genomfört tio intervjuer med representanter från mindre företag inom tre olika branscher. Vårt urval grundades på mindre svenska företag som valt att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har vi kodat vårt material och sedan sammanställt dem i en tabell. Slutsats: Det finns flera motiv till att SME företag frivilligt hållbarhetsredovisar, studien bevisar att det framförallt handlar om hållbarhetsarbete som en norm och vara transparenta för sina intressenter, även påtryckningar från lagkrav och konkurrensfördelar är motiv till frivillig hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainable business is a big subject in modern society today. Companies are expected to take social, economic and environmental co-responsibility. Large companies are forced to report on sustainability according to Swedish law. Smaller companies are not included by this law, but despite this, the majority of SME companies choose to voluntarily prepare a sustainability report. Before the legal requirement was enforced, there was previous research on why larger companies chose to voluntarily report on sustainability, further previous research does not define SME companies' motives for voluntary sustainability reporting and which stakeholders the company directs its information to. Purpose: The purpose of this study is to investigate the motives for SME companies choosing to prepare a voluntary sustainability report. By examining the companies' motives and driving forces for carrying out this type of reporting, we can better understand which factors influence decision-making around voluntary sustainability reporting. Method: We have used a qualitative method as well as a case study and conducted ten interviews with representatives from smaller companies in three different industries. Our selection was based on smaller Swedish companies that have chosen to prepare a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, we have coded our material and then compiled them in a table. Conclusion: There are several motives for SME companies to voluntarily report on sustainability, the study proves that it is primarily about sustainability work as a norm and being transparent to their stakeholders, also pressure from legal requirements and competitive advantages are motives for voluntary sustainability reporting.

CSR-branding has gained recognition and promotes organizations to incorporate CSRinitiatives into their branding strategies. Conversely, executing an effective CSR-brandingstrategy presents challenges such as aligning relevant initiatives with the corporate brand,assessing internal resources, and engaging external stakeholders. In the beauty industry,sustainability is crucial due to concerns about its negative impact on society and theenvironment. To address these issues, companies need to prioritize social and environmentalsustainability in their practices and promote ethical and responsible consumption. In termsof communication of CSR activities and building trust with stakeholders, sustainabilityreporting plays a vital role. Companies that provide readable reports demonstrate theircommitment to ethical standards and stakeholder expectations. Although research on CSR- branding has increased in recent years, it primarily concerns the theoretical basis of theconcept, e.g., theoretical perspectives, integrative perspectives, and strategic perspectives.Practical examples of CSR- branding and related strategy and communication are relativelylimited.Hence, the thesis purpose is to analyze how a Nordic multi-brand organization in the beautyindustry integrates CSR- branding practices at both the organizational and divisional levels.Simultaneously, the thesis aims to investigate how CSR-branding is reflected insustainability reporting. The analysis is conducted by a case study of a Nordic organizationbelonging to a global organization. The global organization is one of the largest cosmeticscompanies with a presence in several countries and a portfolio of over 30 brands acrossvarious categories, structured according to four divisions. The organization has a strongmarket position, due to its wide range of products, innovative research, development,marketing strategies, and commitment to sustainability. The Nordic organization is relatedto the global one but includes the Nordic markets and their operations in that context. Theanalysis includes a qualitative method of interviews with personnel of the company and ananalysis of the organization's sustainability report in recent years.The research findings indicate that the Nordic organization holds a network perspective ofCSR- branding and prioritizes its environment, i.e., economic, social, and environmentalissues and stakeholders. Nevertheless, the organization's commitment to sustainability is notonly aimed at corporate branding, but rather as an overarching strategy embedded in thecorporate DNA. The concept of glocalization is identified, i.e., the combination ofglobalization and localization. Referring to how the organization operates with a customizedsustainability strategy based on country and divisional needs. Furthermore, the researchidentifies two types of complexities: multi-brand complexity, i.e., how there may bedifficulties in implementing sustainability initiatives in relation to brand identity. And,communication complexity, i.e., internal, and external communication difficulties tostakeholders with reference to the scope of the organization. Lastly, the research findingsare illustrated in a theoretical model and contribute to the existing research by providing acase example of CSR- branding within a Nordic organization in the beauty industry.

This study aims to explore the future of sustainability reporting in emerging economies. The purpose is to better understand factors influencing sustainability reporting and its practice. Stakeholders' interest in sustainability has seen a rise in recent years. The study employed a qualitative research design, where sustainability reports and disclosures and semi-structured interviews were used to gather data for the thematic analysis. The study's finding reveals a variation in approach to the sustainability reporting practice in the Bangladeshi clothing industry, especially in how they are disclosed, where most sustainability reports produced are limited to financially involved stakeholders. NGOs like the BGMEA play an influential role in how sustainability reporting is practiced in the Bangladeshi clothing industry. Challenges that were revealed from this study were the profit-driven focus of the sustainability reporting practice, resource constraints within the companies, and lack of guidelines and expertise. The findings contribute to understanding sustainability reporting in the clothing industry in Bangladesh and suggest avenues for further research and development opportunities in reporting practices.

Under senare år har företag bemötts av ökade krav och förväntningar på att arbeta mer hållbart och att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Det finns däremot inga konkreta krav och definitioner i befintliga ramverk för hållbarhetsredovisning, vilket skapar tolkningsutrymme. Studien ämnar till att tillföra djupare förståelse för komplexiteten av hållbarhetsredovisning samt upplysa problematiken kring befintliga ramverk. Rapporten belyser även svårigheten att jämföra företagens övergripande hållbarhetsarbete samt identifiera orsaker till detta. Studien genomfördes genom att undersöka fastighetsföretag som förhåller sig till lagen om hållbarhetsredovisning och hur de redovisar sitt hållbarhetsarbete gällande växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet. Metoden för uppsatsen är kvalitativ, där en abduktiv ansats har tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts där fastighetsföretags hållbarhetsrapporter har analyserats. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts där respondenter valts ut genom ett målstyrt urval. Resultatet gav att då det inte finns en standardiserad process för hållbarhetsredovisning, så uppstår en diskrepans, vilket gör det utmanande att jämföra företag sinsemellan. Detta kan ha flera orsaker, bland annat val av beräkningsmetodik, areaenhet, basår, basvärde, avgränsningar, tillgång till data, emissionsfaktorer, och avslutade projekt. Studien belyser det faktum att vidlyftiga ramverk lämnar utrymme för egen tolkning och att det krävs kunskap för att förstå komplexiteten bakom rapportering av växthusgasutsläpp. Somliga nyckeltal är jämförbara, men en del indikatorer och mått har olika definitioner vilket resulterar i att företagen själva får tolka hur dessa bör redovisas. GHG-protokollet är den mest vedertagna redovisningsstandarden för växthusgasutsläpp, studien visar dock att det trots detta inte är möjligt att göra en rättvis jämförelse av företags övergripande hållbarhetsarbete, även om de utgår från samma ramverk. / In recent years, companies have been faced with increased demands and expectations to work more sustainable and to report on their sustainability performance. It is expected that the companies give an account of their sustainability activities. However, the definition and requirements regarding the current framework are comprehensive which leads to interpretation. The study aims to provide a deeper understanding of the complexity of sustainability reporting and to shed light on the problems surrounding existing frameworks. The study was carried out by examining real estate companies' compliance with the law of sustainability accounting and how they report their sustainability performance regarding greenhouse gas emissions in accordance with the GHG Protocol. The study uses a qualitative method with an abductive approach. A qualitative analysis has been conducted in which real estate companies' sustainability reports have been examined. Semi structured interviews have been conducted, where respondents have been selected by targeted selection. The results showed that since there is no standardized process for sustainability reporting, a discrepancy arises which makes it challenging to compare companies. This may be due to several reasons, including choice of calculation method, unit of area, base year, base value, boundaries, availability of data, emission factors, and completed projects. The current frameworks concerning sustainability reports are comprehensive which leaves room for interpretation. Indicators and measures are viewed differently by the companies which lead to noticeable differences and interpretations in the sustainability reports. The GHG protocol is the most established global and universal accounting standard for greenhouse gas emissions. However, the protocol is not specifically designed for real estate activities though the protocol has much potential. As of today, there is a current point at issue regarding the framework of how to execute a sustainability report. Consequently, it is not possible to make a fair comparison of companies’ overall sustainability performance even if the sustainability reports are executed accordingly to the GHG protocol.

Title: EU-Taxonomy, beneficial or detrimental: the Taxonomy impact among Swedish forest industries. Purpose: The purpose of this thesis is to create a better understanding and describe how the EU-taxonomy may affect the Swedish forest industry sustainability report. The purpose is to also to examinate how the industry prepares and handles the implementation of the new EU regulation. In this thesis we also describe how the taxonomy may affect companies’ legitimacy and their relationship between different internal and external stakeholders to the company. Methodology: The methodology is based on qualitative research to gather data. The data consists of interviews with representatives for selected companies within the forest industry. Purpose sampling was used in order to select the respondents. The interviews have then been analyzed thru a qualitative content analysis. Findings: Overall the EU-taxonomy was received with positivity. The respondents confirmed the need of a classification system for sustainability development. Which is the intention of the regulation. The outcome of the taxonomy correlates to how external stakeholders, such as the financial institution and banks, interpreters and acts regarding the new EU-regulation. The impact the regulation will have on the relationship with stakeholders and companies’ legitimacy is still early to answer but it may have an effect due to its new standard for what is considers sustainable. The regulation has given companies an increased administrative burden, partly due to the ambiguity of what is to be reported in the regulation, but also its richness of detail. How the regulation will affect companies’ sustainability report is still early to answer. Many of the companies believe it won ́t have a major effect and will be a separate report on their websites. All companies report that the regulation does not consider the benefits of the products of wood materials, nor the entire value chain in the forest industry, which can lead to political greenwashing.

Research problem: The purpose of this study is to extend existing knowledge on the determinants of sustainability reporting. Institutional theory, legitimacy theory, CSR and TBL are used to find out if: (1) audit firms’ sustainability reports are an influencing factor on non-audit firms’ sustainability reports, (2) if audit firms’ sustainability reports are an influencing factor on their clients’ sustainability reports. Methodology: To find out if there is a relationship between the content in sustainability reports of audit firms and non-audit firms, the study conducts a content analysis using a quantitative strategy and a deductive approach. The sample consists of three of the Big 4 audit firms as well as 30 Swedish publicly listed companies, small and large cap. Their sustainability reports are analyzed from 2010 to 2020. Conclusion: The findings show that, first, firms do imitate audit firms when they issue sustainability reports, thus a case of mimetic isomorphism can be concluded. Second, clients of audit firms do not imitate their external auditors more than other audit firms when issuing their sustainability reports.

Climate change is often the main environmental focus in corporate sustainability reporting, but corporations’ impacts stretch further, making it is necessary to consider additional aspects such as biodiversity, freshwater scarcity, and pollution. While some studies aiming to downscale the planetary boundary framework onto smaller settings does exist, literature for company scales is scarce. This degree project aimed to explore how the planetary boundary framework can be integrated to complement current sustainability reporting practices. More specifically this was done by associating the planetary boundaries control variables with reportable proxies that can be applied as a basis for a more comprehensive approach to the environmental sustainability focus of companies. Next, and based on those proxies, an overall reporting structure was developed, followed by the performance of a case study where the current data gaps and enhancement necessities of Ericsson’s direct operation were assessed. This study does not consider the safe operating spaces of the planetary boundaries and will thus not elucidate whether a company is doing enough but rather help companies monitor the change in the suggested proxies over time. This study is based on data collected through an extensive literature review, interviews, and workshops with employees from Ericsson, Houdini Sportswear and Future Earth. The literature review identified nine studies that has previously defined proxies for local settings, which laid the foundation for fourteen reportable proxies. Further, the reporting structure provides an indication of which company activities are relevant for the proxies and suggests the associated granularity. The spatiality of the proxies differs, ranging from global to local settings and the temporality varies from annual to seasonal measurements. Some proxies are furthermore recommended to include additional assessments to expand the context and outcome of the proxies. The granularity of data currently gathered by Ericsson needs to be refined and complemented with additional measurements before applying the proxies. The holistic perspective of the planetary boundary framework and the lack of previous research causes uncertainties that should be addressed before applying the suggested reporting structure. Additional research is necessary to cover the supply and value chains of operations, which is likely to cause a significant share of the environmental impact. / Företags hållbarhetsrapportering tenderar idag idag att främst fokusera på koldioxid utsläpp och klimatförändringar. Det finns dock ytterligare aspekter av företagens miljöpåverkan som bör inkorporeras, såsom biodiversitet, landanvändning och vattenbrist. Vetenskapliga studier har undersökt möjligheterna att skala ner ramverket för de planetära gränserna, men forskning relaterad till hållbarhetsrapporter har endast genomförts i begränsad skala. Detta examensarbete ämnar undersöka hur de planetära gränserna kan integreras i företags hållbarhetsrapportering. Detta har åstadkommits genom att de nuvarande kontrollvariablerna har översatts från global till lokal nivå. Utöver detta har även en översiktlig rapporteringsstruktur föreslagits som inkluderar datainsamling såväl som önskad granularitet. Slutligen undersöktes även Ericssons hållbarhetsrapportering och datainsamling relaterat till företagets direkta operation för att fastslå vilken data som saknades samt vilka åtgärder som skulle krävas för att implementera rapporterings strukturen. Den utvecklade rapporteringsstrukturen tar ej hänsyn till de planetära gränsernas gränsvärden och ämnar inte fördela dessa mellan företag. Denna studie klargör därav inte huruvida företags befintliga hållbarhetsarbete är tillräckligt. Detta examensarbete är baserad på data insamlad från en omfattnade litteraturundersökning samt intervjuer och workshops med anställda på Ericsson, Houdini och Future Earth. Litteraturundersökningen identifierade nio studier som tidigare definierat mätbara parametrar för de planetära gränsernas kontrollvariabler, vilket lade grunden för de fjorton parametrar som definierades i denna studie. Den föreslagna rapportstrukturen specificerar vilka företagsaktiviteter som är relevanta för respektive parameter, samt rekommenderar vilken granularitet som bäst representerar de planetära gränserna och leder till bästa möjliga kontext. Mappningen av Ericssons nuvarande datainsamling på det föreslagna ramverket fastställer att den nuvarande granulariten behöver förfinas samt att datainsamlingen behöver utökas för att kunna applicera parametrarna i framtiden. De planetära gränserna är definierade holistiskt vilket försvårar appliceringen på en lokal nivå. Bristen på studier relaterade till hållbarhetsrapportering har även medfört osäkerheter vilket bör tas i beaktande. Slutligen, ytterligare studier rekommenderas för att studera Ericssons leverans och värdekedja, där en mer omfattande miljöpåverkan förväntas ske.

Traditionally, environmental related work is not commonly practised by the Swedish small and medium enterprises (SME). This can be attributed to the non-inclusive Swedish sustainability reporting legislation, which is primarily targeted at the large corporations, but also due to shortage of resources, demands, prioritization and competences in the SME. The study is aimed to simulate the SME’s interest and confidence in taking the first step in incorporating sustainability into their business strategies by means of environmental inventory. Through the development of an easy-to-use inventory model in MS Excel and automatically generated inventory reports, the study provides the SME with a tool to account for lifecycle greenhouse gas (GHG) emissions and water resource utilization. The availability of Snacksbolaget, a wholesaling actor, as a case study company refines the research scope to put focus on the wholesale and retail trading sector. Carrying out in two phases, the study begins with developing a generic theoretical model to portray typical GHG emissions and water resource utilization in the wholesale and retail trading sector, which is followed by applying the theoretical model to Snacksbolaget as a case study. The application involves system boundary definitions in the company and product levels, data collections, calculations, inventory model building and verification by Snacksbolaget. The usability of the inventory model is verified by Snacksbolaget and the company is satisfied with the information the overarching inventory reports provided. The inventory results based on Snacksbolaget’s data demonstrate that Scope 3, indirect GHG emissions, contributes to the majority of the company’s overall emissions. Within Scope 3, the largest contributions are originated from purchased products cradle-to-gate stages and their upstream transportation, while sensitivity analysis proves that the energy production mix applied to the manufacturing of product and the modes of goods transport could play a vital role in GHG reduction. Correspondingly, indirect water use in electricity generation, particularly in the product manufacturing stage, is shown to be the largest water input and output source of the studied products. Recommendations to Snacksbolaget are provided in the report, aiming at potentially minimizing indirect GHG emitted and water withdrawn or discharged by the products and services they purchase. To reach a larger SME audience, it is recommended to further develop the current customized spreadsheet model into sector specific inventory models. The interest and uptake of the models will likely increase if they are well developed and maintained by expertise independent of the SME and made readily available to the use of the SME. / Jämfört med de större företagen är det i Sverige inte lika vanligt att små och medelstora företag (SME) jobbar med miljöfrågor. Detta beror delvis på att hållberhetsredovisningskraven inte gäller SME, men också på grund av att SME saknar resurser, tid, pengar, kompetens samt att kunderna inte alltid ställer krav kring att driva de frågorna. Genom att utveckla modeller kring hur man beräknar och redovisar växthusgasutsläpp (GHG) och vattenanvändning för ett företag är tanken att examensarbetet ska underlätta SME:s miljöarbete och locka flera SME till att adressera de miljörelaterade utmaningarna. Examensarbetet är uppdelat i två sektioner. Först tas en teoretisk modell fram med inriktning mot parti- och detaljhandelssektorn, där avgränsningarna är dragna i enlighet med GHG protokollstandarden och redovisningsprinciper för vattenanvändning. Modellen implementeras sedan som verktyg i MS Excel, med inbyggda beräknings- och rapporteringsfunktioner. Verifiering av modellen görs genom tillämpning av verktyget på Snacksbolaget, ett fallstudieföretag som har en grossistverksamhet inom hotell, restaurang och cateringbranschen. Inventeringsresultatet visar att Scope 3 GHG-utsläppen är störst i Snacksbolagets totala utsläppsprofil 2019, vilken är ganska typisk för partihandeln. Av Scope 3 utsläppen är materialutvinning och produkttillverkningsfaserna av de köpta produkterna det som bidrar till största delen, samtidigt som utsläppen från transport-kategorier sådan som Scope 1, Scope 3.4 och Scope 3.9 också är signifikanta. Inventeringen av vattenanvändning visar att produkttillverkningsfasen kräver den högsta vattenvolymen, där en relativ stor del är indirekt vatten som användas i elproduktionen. Inventeringsresultatet och känslighetsanalysen visar de potentiella åtgärder företaget kan implementera för att påverka storleken av Scope 3 emissionen och indirekta vattenanvändningen. Företaget rekommenderas att överväga sina produktval genom att utvärdera miljöprestationen genom att analysera flera miljöparametrar / miljödimensioner. Dessutom bör de inskaffa den underliggande produktinformation från leverantörerna för att säkerställa att man tar hänsyn till en korrekt produktlivscykel och validera de miljöfördelar som framhävs av leverantören. Det är också viktigt att välja produkter där materialet utvinns i, och produktens tillverkning sker i, länder eller regioner som utnyttjar förnybar energi och samtidigt inte är drabbat av vattenbrist. Företaget kan även motivera leverantören att frakta varorna med gröna transportalternativ. Sist men inte minst kan företaget uppmuntra till mindre konsumtion genom att erbjuda tjänster som uthyrning och återanvändning av produkter. Vidareutveckling av modellen inom parti- och detaljhandelssektorn kommer att kräva ytterligare data, tid och kompentens. Medan utvidgning av modellen för att omfatta andra affärssektor kan uppnås genom att utveckla separata modeller med likande tillvägagångssätt som beskrivs för den nuvarande modellen. Datakvaliteten kan förbättras under tiden genom regelbunden underhållning och uppdatering. För att kunna locka till sig fler små och medelstora företag, bör anpassande modeller utvecklas och underhålls av externa miljöexperter och göras tillgängliga för användning av SME.

Bakgrund och problem: Oron gällande klimatet kring bland annat växthuseffekten samt andra miljöförstöringar är något som länge existerat, men i takt med klimatförändringarna har oron på senare tid ökat inom samhället. En bransch som särskilt blivit påverkad av hållbarhetsrapportering är transportsektorn, då branschen är en påverkande faktor för miljön och den största bidragsgivaren till världens koldioxidutsläpp. Tidigare studier visar att det råder brister gällande transportföretags miljörapportering samt även användningen av GRI-ramverket i hållbarhetsrapporter. Detta har lett till att hållbarhetsrapporterna kritiserats för dess bristande kvalitet.   Syfte: Syftet med studien är att bedöma kvaliteten inom fordonsbranschens hållbarhetsredovisning baserat på GRI:s sex kvalitetsprinciper, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt. Frågeställning: Hur skiljer sig kvaliteten mellan fordonsbranschens hållbarhetsrapporter utifrån GRI:s sex kvalitetsprinciper? Metod: Studien är komparativ genom tillämpning av en kvalitativ forskningsdesign med inslag av kvantitativa tillvägagångssätt i studiens innehållsanalys. För att undersöka företags hållbarhetsrapporter används ett kodningsschema vilket grundar sig i GRI:s sex kvalitetsprinciper.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en betydande vikt för användning av normgivare, samt standardsättare i hållbarhetsrapporter för att definiera kvalitet och uppnå en högre kvalitet i hållbarhetsredovisningen. Vidare kommer studien fram till att det finns mer likheter i principerna än olikheter i förhållande till analys av samma företag. Jämförs principerna mellan företagen tenderar det att finnas skillnader då företagen tolkat samt valt att fokusera på olika delar i rapporterna. / Background and problem: Concerns about the climate, the greenhouse effect and other environmental damage are something that has existed for a long time, but in line with climate change, concerns have recently increased in society. One industry that has been particularly affected by sustainability reporting is the transport sector, as the industry has an influencing factor on the environment and is one of the largest contributors to the world's carbon dioxide emissions. Previous studies show that there are shortcomings regarding transport companies' environmental reporting as well as the use of the GRI framework in sustainability reports. This has led to the sustainability reports being criticized for its poor quality. Purpose: The purpose of the study is to assess the quality of the automotive industry's sustainability reporting based on GRI's six quality principles, as well as describe how these differ. Issue: How does the quality differ between the automotive industry's sustainability reports based on GRI:s six quality principles? Method: The study is comparative with the application of a qualitative research design with elements of quantitative approaches in the study's content analysis. To examine companies' sustainability reports, a coding scheme is used, which is based on GRI's six quality principles. Results and conclusion: The study's results show that the quality between the principles in GRI differs between companies. Furthermore, the study concludes that there are more similarities in the principles than differences in relation to analysis of the same company. If the principles between the companies are compared, there tend to be differences as the companies have interpreted and chosen to focus on different parts of the reports.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.