En hållbar konsumtion har växt fram ur konceptet hållbar utveckling och är väsentligt eftersom det nuvarande konsumtionsmönstret inte är tillräckligt hållbart. En hållbar konsumtion innebär att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av konsumtionen för att kunna tillfredsställa såväl dagens behov som kommande generationers behov. I och med de problem som etablerats ur det nuvarande konsumtionsmönstret har den hållbara marknadsföringen blivit ett nytt tankesätt som företag använder för att kunna ta ansvar för dessa problem. Ett verktyg som kan vara tillförlitligt och användas för att främja ett hållbart tankesätt är hållbarhetsredovisningen.  Syftet i studien är att ur ett företagsperspektiv undersöka varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Med den kvalitativa metoden som grund har semistrukturerade intervjuer upprättats med respondenter verksamma inom detaljhandeln med såväl kunskap och erfarenhet av hållbarhetsredovisning samt hållbar marknadsföring. I studien har det även tagits del av de intervjuade företagens hållbarhetsrapporter.  Studien har utgått från teorierna hållbar marknadsföring, intressentteorin och legitimitetsteorin. Vidare utgör även begreppen hållbar utveckling, hållbar konsumtion och hållbarhetsredovisning en betydelsefull roll för att möjliggöra svar på problemfrågeställningen samt för att kunna uppnå studiens syfte. Studiens insamlade empiriska material har gett indikationer på att de företag inom detaljhandeln som använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring gör det för att uppnå legitimitet för deras hållbarhetsarbete och hållbara alternativ som de anser främjar en hållbar konsumtion.  Hållbarhetsredovisningen används därför för att få förtroende och bekräftelse på det hållbarhetsarbete som företagen arbetar med. Men även för att skapa förståelse och öka medvetenheten för det nuvarande ohållbara konsumtionsmönstret samt för att få konkurrensfördelar. Det framkom även i studien att flertalet företag inom detaljhandeln inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Detta eftersom de upprättar andra hållbara aktiviteter och erbjuder andra hållbara alternativ till intressenterna för att motivera dem att vilja främja en hållbar konsumtion och således uppnå legitimitet. Studien bidrar med att öka kunskapen och förståelsen till företag inom detaljhandeln om varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Förslag till vidare studier kan vara att undersöka hur intressenterna ställer sig till att företagen inom detaljhandeln använder eller inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. / Sustainable consumption has emerged from the concept of sustainable development and is essential since the current consumption pattern is not sufficiently sustainable. Sustainable consumption is to consider the environmental, social and economic consequences of consumption in order to satisfy the needs of the present as well as the needs of future generations. The problems which come from the current consumption pattern, has resulted in that sustainable marketing has become a new way of thinking that companies work with to be able to take responsibility for these problems. A tool that can be reliable and which companies can work with to promote sustainable thinking is the sustainability reporting.  The purpose of the study is to investigate from a company’s perspectivewhy the sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been applied. With the qualitative method as a basis, semi-structured interviews have been employedwith respondents active in the retail trade with both knowledge and experience of sustainability reporting and sustainable marketing. The study also investigates the sustainability reports of the interviewed companies.  The study is based on the theories of sustainable marketing, stakeholder theory and the legitimacy theory. Furthermore, the concepts of sustainable development, sustainable consumption and sustainability reporting also play an important role in enabling answers to the research problem and in order to achieve the purpose of the study. The study's collected data has given indications that companies in the retail sector that use the sustainability reporting in their sustainable marketing do it to achieve the legitimacy of their sustainable work and sustainable alternatives that they believe promote sustainable consumption. The sustainability reporting is therefore used to gain confidence and confirmation of the sustainability work of the companies. But also, to create understanding and raise awareness of the current unsustainable consumption pattern and to gain competitive advantage. It also emerged in the study that most companies in the retail sector do not use the sustainability reporting in their sustainable marketing to promote sustainable consumption. Because they can use other sustainable activities and offer their stakeholders other sustainable alternatives which motivates them to want to promote sustainable consumption and therefore gain legitimacy. The study helps to increase knowledge and understanding to retail companies of why sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption. Proposals for further studies can be to investigate how stakeholders agree that sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet. Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring. Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part. / Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly. Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion. Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis. Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party. Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är. / Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

Mining depletes, processes, and relocates mineral resources while profoundly changing landscapes and socio-economic patterns of affected regions and communities. For millennia these impacts have been “accepted” by society because of minerals’ many benefits, but the growing environmental crisis is pushing up demand for socially responsible and ecologically viable mining practices. In reaction to these pressures, large mining corporations have been increasingly trying to make the business case for a sustainable mining industry. To demonstrate progress towards this “case”, companies have started to publish sustainability reports based on a sustainability assessment and reporting tool called the Global Reporting Initiative (GRI) Framework. Many scholars have contested the effectiveness of that framework and argued that GRI-based reports can mislead decision-makers concerned with sustainability, or even camouflage unsustainable practices, particularly at the site level. Few scholars, however, have gone far beyond the realm of criticism to understand how to enhance that framework. This thesis addresses this gap. More specifically it sets out to answer the following questions: 1) what needs to be changed in mining corporations’ approaches to assessing and reporting sustainability for the purpose of promoting more meaningful and reliable disclosures? And 2) what are the key practical and conceptual barriers to implementing those changes? This research adopted a qualitative grounded theory approach underpinned by systems theories to answer the questions. Data were collected through extensive literature reviews, 41 semi-structured interviews and content analyses. The evaluation of data included software-aided techniques such as iterative coding, memo-writing, and diagramming. The four main contributions are as follows. First, the thesis presents an evaluation of the extent to which mining corporations’ approaches to sustainability reporting meet eight principles (the BellagioSTAMP) of sustainability assessment and communication. In light of the identified gaps, the thesis outlines a number of specific changes that should be promoted in mining corporations’ sustainability frameworks. Second, a critical evaluation is provided of the limitations of an industry initiative that is pushing for stronger GRI reporting. Proponents of that initiative are trying to standardize and enforce external verification of sustainability reports among large mining corporations, but, in doing so, they may reinforce a limited approach to sustainability reporting. Third, the thesis identifies and discusses the barriers that may emerge in the implementation of six additional guidance elements in the GRI framework that could promote sounder sustainability assessment and reporting processes. The many barriers are broadly categorized as motivational, structural and specific. Finally, the thesis specifies research implications for key stakeholder groups involved in sustainability reporting: standard-setters, industry associations, mining companies, external verifiers, investors, local communities, and scholars. Overall, this thesis corroborates the view that meaningful and reliable standardized disclosures of contributions to sustainability are unlikely to emerge any time soon. The geographical dispersion of mining corporations’ facilities imposes substantial barriers to the contextualization and systematization of sustainability evaluations and communications. These barriers can be overcome with additional indicator systems and partnerships, but standard-setters, industry associations, and governments do not seem motivated to take up this challenge soon. This situation opens opportunities for individual mining corporations to enhance their particular approaches. This thesis provides important information that should be considered in the development of a much needed long-term strategy for stronger sustainability reporting in the sector.

<p>Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.</p><p>Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.</p><p>Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.</p><p>Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part</p><p>Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part.</p> / <p>Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly.</p><p>Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion.</p><p>Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis.</p><p>Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party.</p><p>Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.</p>

<p>The history of environmental reporting began in the early 1990’s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global Reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development. This qualitative study concerns sustainability reporting in general and the GRI-guidelines in particular. The question is why the Swedish companies, which are already using the guidelines, have chosen to use the guidelines and what type of behavioral changes within the company it has lead to? From my study, I have found that the GRI-report could help corporations to be able to see what actually has been done in the organisation. My conclusion is that the GRI-guideline is a potential tool for gaining control and visibility of the triple bottom line on a corporate level, and it highlights the importance of collecting internal information.</p>