Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet.     Metod: Studien har utgått ifrån en positivistisk forskningsfilosofi och har antagit en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är av en kvantitativ art där en tvärsnittsdesign används och där det data som använts varit sekundär. Studiens urval har bestått av totalt 120 företag efter bortfall där Sverige och Schweiz har 60 företag var. All data har samlats genom användandet av Thomson Reuters Datastream och har därefter behandlats i statistikprogrammet SPSS för att kunna göra en logistisk regressionsanalys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar inte på något negativt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet. Tvärtom ser vi ett positivt samband men inte på en statistisk signifikant nivå för att kunna förkasta noll-hypotesen.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av tvärsnittsdesign ger resultatet endast en insikt om läget i dessa länder under det aktuella året. Ett förslag vi lämnar till fortsatta studier inom ämnet är därför att göra en studie över tid, för att få en tydligare bild över ett eventuellt samband mellan hållbarhetsredovisning och skatteaggressivitet.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ytterligare kunskap i forskningen kring CSR och skatteaggressivitet. Den bidrar framförallt med att fylla ett hål genom att titta på företag i europeiska länder, närmare bestämt Sverige och Schweiz. / Aim: The purpose of this study is to examine if there is a negative relation between sustainability reporting and tax aggressiveness.   Method: The study is based in a positivist research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. The study is of a quantitative kind where a cross-sectional design and secondary data have been used. The study’s sample is 120 companies where Sweden and Switzerland has 60 companies each. All data has been gathered through the use of Thomson Reuters Datastream and have been processed in the statistic program SPSS in order to do a logistic regression analysis.   Result & Conclusions: The result of this study does not show a negative relation between sustainability reporting and tax aggressiveness. On the contrary we can see a positive relation but not on a statistically significant level to be able to reject the null hypothesis.   Suggestions for future research: This study is using a cross-sectional design which means that the result in the study can only be applied to the year the data was collected. A suggestion for future research within the subject is to do a study over time, to be able to get a better picture of a potential connection between CSR and tax aggressiveness.   Contribution of the thesis: This study contributes with knowledge in the research field of CSR and tax aggressiveness. It especially contributes by filling a gap in the research area by looking at companies from European countries, more particularly Sweden and Switzerland.

SAMMANFATTNING ” Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries”   Datum:        2017-06-05     Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP   Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare:   Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3 mars 1994                        5 maj 1992   Titel:             Hållbarhetsredovisning – En studie om informationsbalansen i high profile och low profile industries   Handledare: Staffan Boström   Nyckelord:   Hållbarhetsredovisning, GRI, negativ information, branschtillhörighet, transparens och balans.   Frågeställning: I vilken utsträckning presenteras negativ information i hållbarhetsredovisningar? Påverkar företags branschtillhörighet frekvensen av negativ information i hållbarhetsredovisningar?   Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka informationsbalansen i hållbarhetsredovisningar genom att studera i vilken utsträckning negativ information presenteras. Uppsatsen undersöker även om branschtillhörighet påverkar frekvensen av negativ information.     Metod:         I studien tillämpats en kvantitativ metod med innehållsanalys. Teoriinsamlingen är baserad på vetenskapliga artiklar som handlar om hållbarhetsredovisning, branschtillhörighet, GRI, legitimitets-, signal- och intressentteorin. För att samla in data användes ett urval av 150 hållbarhetsredovisningar. Resultaten har analyserats genom deskriptiv analys och Chi2-tester.         Slutsats:       De slutsatser som gjorts i denna undersökning är att företag redovisar mer positiv än negativ information, men att skillnaden inte var speciellt stor. Branschtillhörigheten påverkar frekvensen av negativ information. Det visade sig att företag i miljökänsliga branscher kommunicerar två gånger mer negativ information än företag i icke-miljökänsliga branscher. / ABSTRACT “Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries ”   Date:            June 5th 2017   Level:           Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS   Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:      Björn Sandfeldt                  Henrik Robertsson                       3th Mars 1994                     5th May 1992   Title:             Sustainability reporting – A study on the information balance in high profile and low profile industries   Tutor:          Staffan Boström   Keywords:   Sustainability reporting, GRI, negative information, industries, transparency and balance.     Questions: In what volume does negative information get presented in sustainability reports? Does the sector of firms influence the amount of presented negative information in sustainability reports?   Purpose:      The purpose of this essay is to examine the information balance in sustainability reporting, by studying the amount of negative information presented. The essay also studies if the sector of firms influences the amount of negative information.     Method:       The essay uses a quantitive research method with content analysis. The theory of the studie is based on academic journals that contains information about sustainability reporting, sector, GRI, legitimacy-, signaling- and stakeholder theory. The primary data consist of a sample of 150 sustainability reports. The results have been analyzed by descriptive analysis and Chi-squared tests.                  Conclusion: The conclusion of the thesis is that firms present more positive than negative information in sustainability reports, however the difference was not that great. The industry affiliation effect the frequency of negative information. It shows that firms in environmentally sensitive sectors communicate twice the amount of negative information than firms in non-environmentally sensitive sectors.

Det finns i dagsläget inget tvingande regelverk kring hållbarhetsredovisningar vilket innebär att företag kan utforma sin information på vilket sätt de vill, om de ens väljer att ge ut någon alls. Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) arbetar med att förbättra ramverket för hållbarhetsredovisningar och ger med anledning av detta ut riktlinjer kring vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla inom de tre områdena ekonomi, miljö och social påverkan. Tidigare forskning visar att större företag utsätts för större granskning av media och högre press av sina intressenter och frågan är om detta medför en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre företagen. E-handelsföretag står för en allt större del av den totala försäljningen och därför ansågs även denna aspekt vara intressant, speciellt med tanke på att tidigare forskning inom e-handelsbranschen inte berört just kläddetaljister vilket denna studie varit inriktad på. Syftet med studien var att erhålla kunskap om omfattningen och utformningen av hållbarhetsredovisningen hos 15 kläddetaljister. Studien syftade även till att kartlägga om och hur detta skiljer sig mellan världstäckande, europeiska, skandinaviska och e-handelskläddetaljister. Olika förklaringar finns till varför företag väljer att ge ut frivillig information. Det kan vara på grund av att de utsätts för exponering i media och därmed utsätts för press, att företagens intressenter har rätt till information, att företagen vill ha legitimitet eller att företag påverkas av och imiterar varandra. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av företagens hållbarhetsinformation bekräftar tidigare forskning då det är tydligt att mer exponerade företag (med butiker i hela världen) överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre exponerade företag (med butiker i enbart Europa, Skandinavien eller på internet). Undantaget finns i den sociala kategorin där Europabaserade företag har ett något bättre snitt än världsföretagen. E-handelsdetaljisterna har generellt sett fått ett lågt resultat på alla områden. Flertalet e-handelsdetaljister skriver ingenting om sitt hållbarhetsarbete varken i någon hållbarhetsredovisning eller på sin hemsida. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om stora företag med hundratusentals kunder och det vore intressant att forska vidare på detta område genom exempelvis intervjuer med representanter för företagen. / At this point in time, there are no mandatory rules regarding sustainability reporting which means companies can choose to design their sustainability reports in any way they see fit, if they choose to provide any information at all. The organization Global Reporting Initiative (GRI) aims to improve the framework for sustainability reporting by supplying guidelines regarding what a sustainability report should contain within the areas economy, environment and social impact. Previous research has shown that bigger companies are exposed to bigger pressure from their stakeholders, which poses the question if this entails a more extensive sustainability report than smaller companies. Since e-commerce constitutes a growing part of the total sales this was also an interesting aspect to examine, especially considering no previous research has been made regarding the apparel industry, which this study aimed to look at. The purpose of the study was to gain knowledge about the extension and form of the sustainability reports from 15 clothing retailers. The study also aimed at exploring if and how these reports differ between worldwide, European, Scandinavian and e-commerce retailers. There are different explanations as to why companies choose to disclose voluntary information. It may be because of exposure in the media and the pressure that comes with it, stakeholders right to information, to attain legitimacy, or that companies affect and imitate each other. The result of the qualitative content analysis of the chosen companies' sustainability reports confirms previous research. It is clear that more exposed companies (with stores worldwide) generally has a more extensive sustainability report than less exposed companies (with stores in Europe, Scandinavia or online). There is one exception in the social category where companies with stores in Europe has a slightly better average result than companies with stores worldwide. E-commerce companies produce very low results throughout all three categories. Multiple e-commerce companies have no information about their sustainability work neither in reports nor on their websites. This is noteworthy since these are big companies with hundreds of thousands of customers and this would be an interesting topic for further research, for example by conducting interviews with representatives from the companies.

Global Reporting Initiative (GRI) är ett av ramverk som idag används för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI’s vision är att skapa en framtid där hållbarhet är en harmoniserad del av alla organisationers beslutsprocess samt att redovisning av hållbarhet ska vara lika rutinartad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Därför arbetar GRI ständigt med att förbättra och utveckla ramverket för att rapporterna ska bli ännu mer transparenta, fullständiga och balanserade. Emellertid är hållbarhetsredovisning än så länge frivilligt för de flesta företag och oreglerat. Att minimera, skönmåla eller helt utelämna händelser är därför förekommande, inte minst för att företagen vill erhålla legitimitet och verka i linje med samhällets förväntningar.Denna uppsats kartlägger och analyserar det negativa innehållet i hållbarhetsredovisningar bland företag som upprättat dem enligt GRI’s ramverk G4. Vidare undersöker studien om faktorerna redovisningstradition, företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar det negativa innehållet. Data för totalt 194 företag analyserades. Två av studiens tre hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan den kontinental-europeiska redovisningstraditionen och mängden negativa ord i hållbarhets-redovisningar jämfört med den anglo-amerikanska traditionen. Det finns även ett positivt samband mellan företagsstorlek och mängden negativa ord. Däremot gav studien inget stöd för den sista hypotesen då det saknas signifikativt samband mellan branschtillhörighet och den mängd negativa ord som kundeuppvisas. / Global Reporting Initiative (GRI) is the framework that is most commonly used by companies to establish sustainability reports. The vision of GRI is to create a future in which sustainability work is a harmonized part of all organizations’ decision-making processes together with the sustainability reports being as standardized and comparable as the ones of financial accounting. It is a continuous process for GRI to improve and develop the framework so the published reports will be even more transparent, complete and balanced. However, sustainability reporting is voluntary for most companies and it is unregulated. Consequently, companies can minimize, embellish or even omit events in their reports. The reason for that, as manyresearchers state, is to keep legitimacy and operate in line with the society’s expectations. This thesis surveys and analyses the negative content in sustainability reports among companies that publish reports in accordance with the GRI framework G4. Furthermore it researches if the factors accounting tradition, company size and industry affiliation affect the negative content in sustainability reports. Data for in total 194 companies was analyzed. Two of the three hypotheses of the study could be confirmed. There is also a positive relation between the continental-European accounting tradition and the amount of negative words in sustainability reports compared to the Anglo-American tradition. There is also a positive relation between company size and the amount of negative words. However, the study provided no support tothe last hypothesis when no relation could be found between industry affiliation and the amount of negative words.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

As a response to the ‘Grand Challenges’ of the 21st century such as climate change and social inequalities, the achievement of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs), released by the United Nations in 2015, became a matter of urgency. The SDGs are a continuation of the Millennium Development Goals (MDGs) aiming to cover an even broader scope of social, environmental and economic challenges. To ensure that the 2030 Agenda, represented by 17 goals and 169 underlying targets, becomes a positive force for all available resources have to act in concert. Governments, NGOs, civil society and the private sector bear the responsibility to guide the way of transformation towards a more sustainable future. However, the most significant shift regarding the development of the SDGs has been the central role of the private sector that is considered to be a key player towards the accomplishment of the 2030 Agenda. In order examine the role and contribution of the private sector, the thesis aims to contribute to previous research within a five-step investigation: (1) analysis of which business opportunities or challenges emerge out of active involvement with the SDGs, (2) how partnerships or collaborations can contribute to a more effective implementation process, (3) whether goal prioritization is of relevance to advance the progress of SDG implementation, (4) how the SDG progress can be measured, reported and communicated and lastly (5) how effectively (Swedish) companies have currently managed to implement the Global Goals into their business operations. Based on the review of the literature and the identified research gaps, the following research question has been formulated to gain in-depth knowledge and investigate the phenomenon of the overall research purpose:   RQ: How do companies in the private sector implement the SDGs into their business operations and what are the determinants that drive the progress of the implementation? This study has been conducted through a qualitative research approach consisting of interviews with private sector representatives, governmental and non-governmental organizations. The framework for this study is based on three elements of theory: (1) Stakeholder Theory by Edward Freeman (1984), outlining how sustainable development can be approached with a stakeholder mindset, (2) the Triple-Bottom-Line approach by Elkington (1997) characterized by efforts to localize universal concepts of sustainability and (3) Sustainable Business Model Innovation represented by the Flourishing Business Model Canvas (Upward 2013, 2016) and the Triple Layered Business Model Canvas (Joyce and Paquin, 2016) supporting individuals and organizations seeking competitive sustainability-oriented change. The main conclusion of this research includes the requirement of a shift of how the Global Goals are approached by the private sector. SDG implementation or sustainable actions in general are not to be seen as an add on but need to be actively integrated into core business operations. However, to initiate fruitful change the expected role of the private sector needs to be clearly communicated. Identified actions to drive the progress of SDG implementation range from increased partnership engagement, the prioritization of goals up to the measurement and reporting on sustainable efforts taken. Finally, Credible Sustainability Standards turned out to be the most promising solution to eradicate many of the by our participants identified shortcomings of the Global Goals.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

This study aims to analyze and explore the issue of inter-firm comparability of sustainability performance focusing on energy, through the qualitative content analysis of 3 GRI sustainability reports of the retail sector firms. The study examines 3 Swedish retail companies based on data from last year's GRI sustainability reports and focuses exclusively on the energy aspect. The current study provides an answer to the following research question: "Can different companies from the retail industry be compared based on the energy indicator data published in the GRI reports?" In the study, the author analyzes three reports of the retail companies, in particular Kappahl, Lindex, and H&M. For this, the author chose the method of qualitative content analysis. The research process was as follows. From the very beginning, eight keywords were chosen. Three out of eight keywords were excluded. The following keywords remained - energy efficiency, energy consumption, energy use, renewable energy, electricity consumption. Then the textual data was quantified, the visible and the obvious in the text was extracted and described (Results), and thereafter qualitative assessment was made (Discussion and Analysis). To answer this research question, the author had to carefully examine each keyword and category (theme) independently and see if the information about a particular keyword and category (theme) could be compared across different reports. The findings of this study indicate the following. Some of the categories (themes) can be compared, however, not all the categories (themes) are possible to compare. Since not all the categories can be compared, this factor does make overall comparability difficult. Hence, in general, it can be inferred that the GRI energy indicator cannot be compared.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.