Larynxcancer är den tredje vanligaste formen av huvud- och halscancer och drabbar cirka 175 personer årligen i Sverige. En vanlig behandlingsmetod vid larynxcancer är strålbehandling. Detta är en retrospektiv journalstudie med syfte att undersöka hur svälj- och röstfunktion samt nutritionsstatus påverkas av strålbehandling för larynxcancer. Studiens syfte är även att undersöka om det finns något samband mellan tumörgrad och sväljförmåga efter avslutad behandling samt om och när svälj- och röstfunktion återhämtas. Studien har även undersökt andelen patienter som erbjudits logopedkontakt. I studien har 52 patienter med larynxcancer (C.32) inom region Gävleborg inkluderats. Resultaten indikerar att strålbehandling påverkar svälj- och röstfunktion samt nutritionsstatus. Vid strålavslut hade 24 av 48 patienter tecken på sväljsvårigheter och 33 av 52 patienter hade en påverkan på röstfunktionen. Under behandlingen noterades ett ökat behov av näringsdryck och 24 av 37 deltagare gick ner i vikt under eller efter behandling vilket indikerar nutritionssvårigheter. Andelen patienter som var i behov av enteral nutrition vid strålavslut var 7 av 52 patienter. Sammanlagt erbjöds 33 av 52 patienter logopedkontakt. Återhämtning av sväljfunktionen rapporterades hos 22 av 39 patienter inom ett år efter avslutad strålbehandling. Återhämtning av röstfunktionen noterades hos 8 av 40 patienter inom fem år efter avslutad strålbehandling. Studiens resultat ger värdefull information om strålbehandlingens påverkan på livsviktiga funktioner och hoppas kunna bidra med underlag till prospektiva studier inom huvud- och halscancer. / Laryngeal cancer is the third most common form of head- and neck cancer and each year approximately 175 people receive the diagnosis in Sweden. Radiotherapy is a common treatment against laryngeal cancer. This is a retrospective cohort study, and it has investigated how swallowing, voice function and nutritional status can be affected by radiotherapy. The aim of the study was to explore whether there is a correlation between the grade of tumor and swallowing after treatment and when swallowing and voice function recover. The aim was also to research how many patients received contact with a speech- and language pathologist before or during treatment. The following study included 52 patients with laryngeal cancer (C.32) within the region of Gävleborg, Sweden. The results indicate that radiotherapy affects swallowing, voice function, and nutritional status. By the end of treatment, 24 of 48 patients had signs of dysphagia and voice function was affected in 33 of 52 patients. An increase in the need for nutritional drinks was noted throughout radiotherapy and 24 of 37 patients lost weight during or after treatment, which indicates nutritional difficulties. At the end of the treatment, 7 of 52 patients needed enteral nutrition. In total, 33 of 52 patients were offered contact with a speech- and language pathologist. Recovery of the swallowing function was reported in 22 of 39 patients at some point during the first year after radiotherapy. Recovery of voice function was reported in 8 of 40 patients at some point during five years after radiotherapy. The results of the study indicates possible implications that radiotherapy might have on vital functions, and it can suffice as a basis for further prospective studies within the area of head- and neck cancer.

Coronavirus disease 2019 (covid-19) är en smittsam infektionssjukdom som orsakas av viruset severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2). Sedan sjukdomens utbrott i december 2019 har viruset spridits globalt och infekterat fler än 270 miljoner människor världen över. Majoriteten av de som insjuknar i covid-19 får lindriga till måttliga besvär, men en liten del blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård. Bland de patienter som blir allvarligt sjuka i covid-19 diagnostiseras en betydande del i det akuta skedet med sväljsvårigheter, eller dysfagi. Föreliggande studie bestod i en retrospektiv journalgranskning, som en del av ett kvalitetssäkringsarbete inom Region Gävleborg. Syftet med studien var att undersöka hur sväljsvårigheter kan manifesteras hos personer som vårdas på sjukhus till följd av covid-19 och som remitterats till logoped för bedömning och åtgärder. 60 deltagare inkluderades i studien, varav 17 var kvinnor och 43 var män. Resultaten visar att förekomsten av dysfagi var hög i det akuta skedet, där 42 deltagare (70 %) bedömdes ha dysfagi vid första logopedbedömning. Många deltagare återhämtade sig från sin dysfagi under vårdtiden, men 12 deltagare (20 %) hade kvarstående dysfagi vid utskrivning. Behovet av nutritionsstöd och andningsstöd under vårdtiden var stort. Vanliga fynd under de kliniska sväljbedömningarna var hosta, trögutlöst sväljning och nedsatt oral bearbetning. Deltagarna erhöll logopediska rekommendationer främst gällande anpassad kost, sittställning och munvård. Deltagarnas sväljförmåga skattades med Functional Oral Intake Scale (FOIS) vid första logopedbedömning och vid utskrivning. Vid första bedömning rekommenderades en majoritet av deltagarna anpassad kost (FOIS 1–6) och medelvärdet för FOIS var 3,5 ± 2,1. Vid utskrivning hade de flesta återgått till normalkost (FOIS 7) och medelvärdet för FOIS var 6,0 ± 1,8 (p < 0,001). Denna studie visar att en majoritet av de som vårdats på sjukhus till följd av covid-19 i Region Gävleborg och som remitterats till logoped, uppvisade dysfagi i det akuta skedet men kunde vid utskrivning äta normalkost. Behovet av mer forskning och vidare analyser av hur sväljsvårigheter manifesteras och upplevs hos patientgruppen är fortsatt stort. / Coronavirus disease 2019 (COVID-19) is a contagious infectious disease caused by the virus severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2). Since the outbreak in December of 2019, the virus has spread globally and infected more than 270 million people worldwide. The majority of people infected with COVID-19 will have mild to moderate symptoms, but some will suffer from severe illness which requires hospital care. Many of those who experience severe illness from COVID-19 are diagnosed with swallowing difficulties, or dysphagia, in the acute stage. This study consisted of a retrospective medical chart review and is part of a review of quality control in Region Gävleborg. The aim of the study was to investigate how swallowing difficulties manifest in people who require hospital care due to COVID-19 and who have been referred to the Speech and Language Therapy department. 60 participants were included in the study, of whom 17 were women and 43 were men. The results show that the prevalence of dysphagia was high in the acute stage, where 42 participants (70%) were diagnosed with dysphagia during the first SLT assessment. Many participants recovered from their dysphagia during their hospital stay, but 12 participants (20%) had persistent dysphagia at discharge. The need for nutritional and respiratory support was high. Common findings from the clinical swallowing assessments were coughing, difficulty initiating swallowing as well as affected oral processing. Common SLT recommendations included modified consistencies, posture and oral care. Swallowing ability was graded with the Functional Oral Intake Scale (FOIS) at first SLT assessment and at discharge. At first SLT assessment a majority of the participants were recommended a modified diet (FOIS 1-6) and the average FOIS was 3.5 ± 2.1. At discharge most participants had returned to a normal diet (FOIS 7) and the average FOIS was 6.0 ± 1.8 (p < 0,001). This study shows that a majority of the people who were hospitalized due to COVID-19 in Region Gävleborg and who were referred for an SLT evaluation, had dysphagia in the acute stage and recovered from their swallowing difficulties before discharge. More research and further analyses of how swallowing difficulties manifest in patients hospitalized due to COVID-19 is still needed.

Bakgrund Sväljning bedöms utifrån två aspekter - hur säker och hur effektiv den är. Tidigare studier har visat att vid stigande ålder blir sväljningen mindre effektiv och att förekomst av penetration ökar. Åldrande sväljning har i tidigare studier inte studerats specifikt utifrån säkerhet och effektivitet. Tidigare forskning med avseende på sväljning har enbart fokuserat på äldre individer respektive snävare åldersgrupper.  Syfte Aktuella studiens syfte är att undersöka om det ses en försämring i normal sväljförmåga vid stigande ålder. Studien syftar  även till att undersöka om det finns könsskillnader i hur sväljförmåga förändras vid ökande ålder, men även oavsett ålder. Bedömning av sväljfunktion, sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet genomfördes med Flexibel videoendoskopisk Undersökning av Sväljning (FUS).  Metod Totalt inkluderades 65 deltagare (33 st kvinnor och 32 st män), i åldrarna 21-91 år (median 44 år). FUS genomfördes för att undersöka sväljningen. Vid FUS sväljer deltagarna föda i olika konsistenser. Fynden från FUS bedömdes utifrån standardiserade skalor: The Dysphagia Outcome and Severity Scale (DOSS), Penetration-Aspiration Scale (PAS) och The Yale Pharyngeal Residue Severity Rating Scale (YPRSRS).  Resultat Majoriteten av alla deltagare bedömdes ha funktionell sväljning. Kvinnor uppvisade en bättre sväljfunktion överlag, men inga könsskillander kunde påvisas gällande säkerhet och effektivitet. Deltagare med en högre uppnådd ålder uppvisade en sämre sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet. Ålder kan således vara en påverkande faktor för sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet.   Slutsatser Denna studie visade att sväljfunktionen hos äldre deltagare var sämre än hos yngre deltagare. Sväljningens säkerhet och effektivitet var inte försämrad hos friska äldre deltagare, jämfört med friska yngre deltagare. Det fanns könsskillnader i sväljförmåga avseende sväljfunktion, kvinnor har en högre förekomst av normal sväljning än männen. Könsskillnader gällande sväljningssäkerhet kunde inte konstateras. Könsskillnad för sväljningseffektivitet kunde ses för sinus piriformis, men inte vallecula. Männen uppvisade genomgående en mindre effektiv sväljning, jämfört med kvinnorna.