Velofarynxinsufficiens (VPI) innebär en otillräcklig förmåga att stänga passagen mellan mun- och näshåla. En ofullständig slutning får konsekvenser framför allt för talet, då luft passerar genom näsan även vid orala språkljud och leder till en avvikande talklang och artikulation. Dessa avvikelser kan vara mer eller mindre framträdande i talet och innebära allt ifrån en lätt förvrängning av talklangen till att talet blir oförståeligt för omgivningen, vilket får allvarliga konsekvenser för möjligheten att kommunicera verbalt.   VPI kan behandlas på flera sätt, dels protetiskt, dels med kirurgi. Deltagarna i denna studie har alla genomgått operation med uppåtbaserad farynxlambå, som är en väldokumenterad och effektiv metod för att behandla VPI. En vanligt förekommande biverkning till operationen är luftvägshinder, exempelvis nästäppa, snarkning och sömnapné.    Syftet med studien var att undersöka deltagarnas egen uppfattning om operationsresultatet gällande tal och biverkningar, med hjälp av en enkät för självskattning. 61 patienter opererade med uppåtbaserad svalglambå under perioden 2000-2011 vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala deltog i studien. Deltagarna delades in i tre undergrupper utifrån etiologi: deltagare med spalt (n  =  35), deltagare med spalt och syndrom (n  =  13), samt deltagare utan spalt (n  =  13).   Resultat: 55 av 61 deltagare (90  %) ansåg att operationen förbättrade deras tal. 49 av 61 deltagare (80  %) skulle dessutom rekommendera operationen till någon annan med samma besvär. 42 av 61 deltagare (68,8  %) uppgav att de är nöjda med sitt tal. Kvarstående biverkningar som rapporterades var nästäppa, snarkning, dagtrötthet och muntorrhet. Deltagarna upplevde dock dessa biverkningar i liten grad. Ingen tydlig skillnad sågs mellan de olika patientgrupperna. / Velopharyngeal insufficiency (VPI) is the inability to completely close the velopharyngeal port. Velopharyngeal closure is an important part of speech. VPI leads to a leakage of air into the nasal cavity during speech, which can cause hypernasal resonance and misarticulations. The effect of VPI on speech differs depending on the nature of the insufficiency. It can affect speech intelligibility severely.   VPI can be treated prosthetically or surgically. The patients in this study have all undergone pharyngeal flap surgery; a well established surgical method with documented effect in correcting VPI and reducing hypernasality in speech. Pharyngeal flap surgery can have negative consequences, such as airway obstruction, sleep apnea and snoring.   The aim of this study was to investigate the patients experiences of speech, complications and side-effects after pharyngeal flap surgery, through self-reports. 61 patients who underwent superior pharyngeal flap surgery during the period 2000 to 2011 at Uppsala University Hospital participated in the study. They were divided into three sub-groups: patients with cleft (n  =  35), patients with cleft and syndrome (n  =  13), patients without cleft (n  =  13).   Result: 55 of 61 participants (90 %) were of the opinion that the pharyngeal flap surgery had improved their speech. 49 of 61 participants (80 %) said they would recommend someone else with the same problem to undergo the operation. 42 of 61 participants (68,8 %) were content with their speech. Reported residual side effects, though experienced in low degree, were nasal congestion, snoring, weariness during daytime and dry mouth. No evident difference was seen between the sub-groups.

Velofarynxinsufficiens (VFI) innebär en nedsatt förmåga att under tal och födointag stänga till mellan mun- och näshåla vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglambå är en metod som kan användas för att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt på talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan påverka graden av framgång. Aktuell studie ämnade undersöka huruvida operation med svalglambå påverkade talet vid VFI samt belysa om några skillnader fanns mellan olika patientgrupper avseende operationens effekt på tal. De olika patientgrupperna var (a) patienter med spalt, (b) patienter med spalt i kombination med ett syndrom eller en sekvens och (c) patienter med VFI utan förekomst av spalt. Eftersom tidigare studier dessutom indikerat att postoperativ talbehandling hos logoped kan vara relevant för vissa patienter undersöktes det också under vilka omständigheter det skedde. Journaler, inklusive perceptuella lyssnarbedömningar av talet genomförda av logopeder, och enkätsvar studerades för de 66 patienter som deltog. Dessa utgjorde 43,1% av alla 153 patienter som genomgått operation med svalglambå på Akademiska sjukhuset i Uppsala år 2000-2011. Talbedömningar genomförda före och ett år efter operation visade att talet förbättrades avseende förståelighet (p<0,001), hypernasalitet (p=0,005) och tryckreducerad artikulation (p=0,001) samtidigt som hyponasalitet inte ökade (p=0,55). Patienter med spalt i kombination med syndrom eller sekvens uppvisade större förbättring av hypernasalitet jämfört med de andra grupperna (p=0,037). 32 patienter gick i postoperativ talbehandling hos logoped och patienter med enbart spalt fick behandling i något högre utsträckning än patienter med gomspalt i kombination med syndrom eller sekvens. Kompensatorisk artikulation var den enda talavvikelsen vars förekomst kunde relateras till att patienten gick i postoperativ talbehandling. Resultaten indikerar att operation med svalglambå är en lämplig metod för att behandla VFI oavsett bakomliggande orsak. Nyckelord: Velofarynxinsufficiens, svalglambå, LKG, syndrom, primär VFI, talavvikelse, talbehandling / Velopharyngeal insufficiency (VPI) refers to the failure of separating the oral cavity from the nasal cavity during speech and deglutination. This leads to increased airflow through the nose and is the cause of resonance disturbances such as hypernasality and nasal emission. Previous studies evaluating the success of pharyngeal flap surgery to treat VPI have indicated satisfying result although some studies stress side effects due to postoperative constrictions. The underlying cause of VPI has been shown to influence the postoperative result. With this background we investigated the differences in speech, pre-, and one year post pharyngeal flap surgery and compared the three groups (a) cleft palate, (b) cleft palate in combination with a syndrome or a sequence, and (c) VPI without cleft palate. We also investigated the co-occurance of postoperative speech therapy regarding different speech parameters and the underlying cause of VPI. 66 of the 153 patients who underwent a pharyngeal flap surgery at Akademiska sjukhuset in Uppsala 2000-2011 agreed to participate in the study. 32 patients attended postoperative speech therapy. The data was collected through medical records and a survey and included perceptual analyses of speech pre-, and post surgery performed by speech and language pathologists. According to the results from the perceptual assessment, the pharyngeal flap surgery resulted in improved speech; intelligibility (p<0.001), hypernasality (p=0.005) and weak consonant pressure (p=0.001). Hyponasality did not increase significantly (p=0.55). Patients with cleft palate in combination with a syndrome or a sequence showed greater improvement regarding hypernasality (p=0.037). The only speech disturbance co-occurring with the presence of postoperative speech therapy was compensatory articulation. Patients with cleft palate seemed to receive postoperative speech therapy in a higher extent than patients with cleft palate in combination with a syndrome or a sequence. These results indicate that pharyngeal flap surgery is a successful way of treating VPI disregarding underlying cause. Keywords: Velopharyngeal insufficiency, pharyngeal flap, cleft palate, syndrome, primary VPI, speech deviation, speech therapy