Följande examensarbete fokuserar på frågan kring hur eleverna ska inkluderas i planering och genomförande av skolarbetet. Vi har valt att undersöka elevdemokrati i skolan generellt och i svenskämnet i synnerhet och belyser både rektors, lärares och elevernas perspektiv. Syftet är att diskutera hur skolans demokratiska uppdrag och arbetsformer framträder i svenskämnet. Vi vill veta hur elevinflytandet i svenskämnet ser ut i praktiken och jämföra detta med redan befintlig forskning. Utifrån detta vill vi se om det finns ett behov av elevplanerad undervisning, EPU (Se definition, kap 1.2) och vilka eventuella attityder som kan finnas gentemot denna typ av arbetsmodell. När vi skriver och intervjuar utgår vi från åk 7–9 och den svenska grundskolans läroplan och skollag.Även om vår idé och arbetsmodell enligt oss, med fördel kan appliceras i alla ämnen har vi valt att avgränsa vårt arbete till vårt förstaämne, svenskämnet. Resultat av intervjuerna visar på positiva attityder till en modell som EPU men lärarna och rektor menar att faktorer som ålder och mognad är avgörande gällande mängden delaktighet. Svenskämnet har genom våra undersökningar och tidigare forskning visat sig vara ett ämne där demokratifrågor med fördel kan appliceras, detta på grund av ämnets bredd och förmågor, det vill säga läsa, skriva, och tala som är grundläggande för att bidra till aktivt deltagande i en demokrati. Däremot visar våra undersökningar att svenskämnets innehåll sällan präglas av medbestämmande och elevinflytande gällande till exempel planering.Nyckelord: Elevdemokrati, Elevinflytande, EPU, Elevplanerad undervisning, Svenskämnet, Svenskämnet som demokratiämne

Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos.      Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys.      I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.