Ett val är aldrig helt fritt från påverkansfaktorer. Ibland är de medvetna och ibland omedvetna. I denna studie har vi undersökt hur inlärningen av det svenska språket påverkar kvinnliga elever som går språkintroduktion i deras gymnasieval samt deras syn på detta. För att få reda på svaren har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på semistrukturerade intervjuer.  Vi har genomfört enskilda intervjuer och en fokusintervju med sex unga kvinnor mellan 16-19 år. Alla intervjupersoner går på introduktionsprogrammet med inriktningen språkintroduktion (IMS) och har under våren 2023 sökt till ett nationellt gymnasieprogram. Med hjälp av teorierna Careership och Social Cognitive Career Theory har vi analyserat resultatet som visar på att unga kvinnor kan påverkas av hur deras syn är på sina kunskaper i det svenska språket. När de söker ett gymnasieprogram tar de alla språket i beaktning. Ibland är det i form av en medveten strategi där de ibland kompromissar sitt val och ibland mindre medvetet i form av att utöver drömutbildningen söka program som de tror de kommer in på. Svenska språkets påverkan utöver det som sker under inlärningen märks även i ett socialt fält där intervjupersonernas upplevelse är att de inte får chansen att lära sig språket bland de som pratar svenska som modersmål. Detta för att de har blivit exkluderade från skolgemenskapen och satt i ett eget sammanhang i form av IMS vilket också är något som påverkat deras valmöjligheter i praktiken.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.