Denna studie syftar till att undersöka hur genus, etnicitet och social klass framställs i några av svenskämnets läseböcker i årskurs 3 genom en kvalitativ textanalys i både text och bilder som stöd. De böcker som analyseras i studien är Livet i Bokstavslandet, Nyckeln till skatten och Prima svenska 3 som alla är från olika förlag. Studien kommer att beröra begreppet intersektionalitet som här begränsas till genus, etnicitet och social klass vilka sammanfattas under de teoretiska utgångspunkterna. Frågorna studien grundas på för att få fram resultatet är:   Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar i läseböckerna i termer av normbrytande och normbärande? Hur framställs etnicitet i läseböckerna?  Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar avseende social klass i läseböckerna i svenska? I detta arbete användes en analysmodell där frågor utifrån de teoretiska utgångspunkterna vägledde analysen av läseböckerna. Resultatet för studien visar en relativt ensidig skildring av genus, klass och etnicitet. Karaktärerna i böckerna bekräftar mer eller mindre frekvent de genusnormer som finns, däremot syns en tendens till att huvudkaraktärerna är allt mer normbrytande än birollerna. Samtliga läseböcker utgår från ett västerländskt perspektiv, där traditioner, utseende och kultur reproducerar en västerländsk världsbild och värderingar. Andra perspektiv än västerländska synliggörs i form av karaktärernas utseende som förstärks på bilderna och bekräftas till stor del av deras namn. Klassperspektivet synliggör en övervägande homogen social klass där karaktärerna har liknande levnadsstilar men skiljer sig delvis åt med olika egenskaper som bidrar till olika kapital.

I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.