Bakgrund: Kulturell mångfald innebär ett samhälle bestående av människor med olika nationaliteter eller etnisk bakgrund och med synliga och tydliga skillnader vad gäller värderingar, tro och beteende. Den ökade migrationen i Sverige har skapat nya utmaningar för sjukvården och dess personal och i takt med ökad migration har gruppen icke-svensktalande patienter i hemsjukvården ökat. Kommunikationsbrister kan försvåra sjuksköterskans arbete och kan minska patientens förutsättningar till delaktighet i sin vårdprocess. Eftersom icke-svensktalande patienter är beroende av tolk i varje vårdmöte kan  det påverka utgången i vårdandet. Syftet: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda icke-svensktalande patienter i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med åtta allmänsjuksköterskor genomfördes. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier. Tolkningens betydelse i vårdandet,  Betydelsen av kulturella skillnader och Kommunikationens betydelse i vårdandet. Ett möte med patienter som har ett annat språk innebär också ett möte med en annan kultur. Tolken har stor betydelse i kommunikationen för att kunna förstå varandra och säkerställa god vård, men att kommunicera via tolk försvårar för sjuksköterskorna att kunna skapa en vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frånvaron av ett gemensamt språk svår att hantera. De kulturella skillnaderna var dock en större utmaning och det uppstod osäkerhet kring hur patienterna ville ha sin vård.

The aim of this study was to describe the phonological development of Finnish children and to compare phonological development between monolingual Finnish speaking children in Finland and monolingual Swedish speaking children living in Sweden. Twenty Finnish children between 3;1 and 4;10 years old participated in the study. The test used for the Finnish children was a newly established Finnish phonology test, based on the same principles as the Swedish phonology test LINUS. Earlier collected data of Swedish children matching the Finnish participants were used for the comparison between language groups. Comparable words and phonological structures were selected for the comparison. The comparison was made with the measures Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) and Percentage Consonants Correct (PCC). The Finnish children performed well regarding most structures but many of them did not yet master the phonemes /s/, /r/, /d/, word initial consonant clusters and word medial heterosyllabic clusters with /r/. Similar results have been found in earlier studies. No significant differences were found between the two language groups except regarding the phoneme /d/ and consonant cluster /tr/, where the Swedish children performed significantly better. These differences might be explained by the differences between the two languages. For instance, the phoneme /d/ and word initial consonant clusters are more common in the Swedish language than in the Finnish language. Due to the small number of participants, the results cannot be generalized. The huge differences between the two languages, make comparisons complicated and are discussed. / Denna studie hade som syfte att beskriva finsktalande barns fonologiska utveckling samt göra jämförelser i fonologisk språkutveckling mellan enspråkigt finsktalande barn i Finland och enspråkigt svensktalande barn i Sverige. I studien deltog 20 finsktalande barn i åldern 3;1 - 4;10 år, varav 9 var flickor och 11 var pojkar. För testning av finsktalande barn användes ett nyskapat finskt testmaterial som motsvarar det svenska LINUS-testet. Data från svenska barn, som matchade de finska barnen avseende ålder och kön, hämtades från ett redan insamlat svenskt material. Jämförbara strukturer och ord valdes ut för att kunna jämföra språkutvecklingen mellan grupperna. Som jämförande mått användes Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) och Percentage Consonants Correct (PCC). Finsktalande barn presterade överlag väl i de fonologiska mätningarna men uppvisade fortfarande svårigheter med fonemen /s/, /r/, /d/, ordinitiala konsonantkluster samt ordmediala konsonantmöten som involverar /r/. Resultatet stämmer överens med tidigare studier. I jämförelsen mellan de finska och svenska barnen framkom inga signifikanta skillnader förutom avseende ordinitialt /d/ och konsonantklustret /tr/, där de svensktalande barnen presterade signifikant bättre. Dessa skillnader kan eventuellt förklaras av olikheter mellan språken, exempelvis förekommer både fonemet /d/ och ordinitiala konsonantkluster mer sällan i finskan. På grund av lågt deltagarantal går resultatet inte att generalisera. Även de stora skillnaderna mellan språken försvårade en tillförlitlig jämförelse i språkutveckling mellan finsk- och svensktalande barn, något som diskuteras i arbetet.