Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv. En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov. I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare. Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll. Bland de faktorerna som styr nyhetsinnehållet uppmärksammas tv-mediets logik, redaktionella processer och strukturer, makt och prestige på redaktionen, synen på mångfald samt nyhetsvärdering. En central slutsats är att det finns redaktionella strukturer och journalistiska villkor som stagnerar mångfaldsarbetet och påverkar nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.   Nyckelord: Sveriges Television Nyheterna, Rapport, mångfald, minoriteter, könsfördelning, nyhetsinnehåll, redaktionella strukturer, journalistiska villkor

No description available.

Doktorsavhandling--Institutionen för idé- och lärdomshistoria--Göteborgs universitet, 2000? / SAP = Sveriges socialdemokratiska Arbetareparti. Résumé en anglais. Bibliogr. p. 415-424.

The development of the radio medium – a case study of Sveriges radio is a scientific report of the case study that was made in the spring of 2014 on Sveriges Radio Västerbotten. The report investigates and analyzes how radio has been developed.The purpose of this study is to analyze the production flows of the radio and explore how it has been developed. The project’s objective is to raise the knowledge in media development, primarily radio’s development.The scientific theory is based on the concept of media convergence, in this chapter the reader will learn what media convergence means, but also how it works in the media world and the Public Service. In the method and implementation chapter the reader can find out how the project was carried out from start to finish, the purpose of this part is to serve as a guide to future interests who want to duplicate the study.The case study was made of interviews with employees at Sveriges Radio Västerbotten and the results of their responses can be found in the report's results chapter where both technicians and broadcasters have been asked to respond to questions regarding the radio's development and how they see the change. The result of the case study have made it possible to see a clear picture of what the present Sveriges Radio Västerbotten looks like and also the changes it developing to.In the conclusions of the report the answers of the question formulations are discussed. The conclusions rely on both the interviews and the scientific theory. In the discussion section there are general reflections on the project in its entirety and also thoughts on future work with the case study and what could be done with it in 10 years. / Radiomediets utveckling – En fallstudie av produktionsflödet på Sveriges Radio Västerbotten är en vetenskaplig rapport av den fallstudie som gjordes våren 2014 som undersöker och analyserar hur radion har utvecklats.Syftet med studien är att analysera radions produktionsflöden och undersöka hur radion utvecklas. Målet med projektet är att öka kunskapsnivån inom medieutveckling och då främst radions utveckling.Projektets vetenskapliga teori grundar sig i begreppet mediekonvergens där läsaren får lära sig vad mediekonvergens innebär men också hur det fungerar i medievärlden och Public Service. Under metod och genomförande kan läsare ta reda på hur projektet utfördes från start till mål, denna del har i syfte att fungera som vägvisare åt framtida intressenter som vill göra om studien.Fallstudien utgjordes av intervjuer med anställda på Sveriges Radio Västerbotten och resultatet av deras svar återfinns i rapportens resultatdel där både tekniker och programledare har fått svara på frågor angående radions utveckling och hur de ser på förändringen. Fallstudiens resultat har möjliggjort en klar bild av hur Sveriges Radio Västerbotten ser ut i dagsläget men också vilken förändring den går mot.I rapportens slutsatser diskuteras svaren på frågeställningarna som sattes upp för projektet. Här baseras slutsatserna på både intervjuerna och den vetenskapliga teorin. I diskussionsdelen finns allmänna reflektioner om projektet i sin helhet och även tankar om framtida arbeten med fallstudien och vad som skulle kunna göras med den om 10 år.

Akademisk avhandling--Uppsala. / "Källor och litteratur": p. [321]-340.

Diss.

Denna avhandling ger en bättre insyn i hur en ljud/produktionstekniker arbetar, med fokus kring hur modernisering och digitalisering inom mediet har påverkat arbetsrollen och ser ut idag. Examensarbetet har främst utförts utifrån Sveriges Radio Västmanlands kontor i Västerås. Uppsatsens teoretiska del går i detalj in på vilken teknologisk utrustning som idag används för att sända och producera lokalradio via Sveriges Radio, och på så vis även vilken teknik som Sveriges Radios ljud/produktionstekniker arbetar med idag på en lokal radiostation i Sverige. Resultatdelen samt slutsatsen besvarar och reflekterar sedan kring hur ljud/produktionsteknikers arbetsuppgifter ändrats sedan digitaliseringen utav tekniken och hur framtiden ser ut för denna arbetsroll.   För att ta fram dessa fakta har avhandlingens nyttjade metodologi utformats efter en kvalitativ fallstudie, för att att ge djupgående kunskaper inom ämnesområdet. Denna metodik har implementerats till detta arbete då denna studie fokuserar på ett enda specifikt fall, närmare bestämt Sveriges Radio Västmanland. I denna fallstudie har kombinationer av flera olika datainsamlingsmetoder och datatyper användas(källor från nätet, litteratur samt intervjuer), för att gynna fallstudien och analysen. Fallstudien har bedrivs empiriskt ute i verkligheten. I avhandlingens resultat beskrivs ljud/produktionsteknikerns främsta uppgift, att finnas till som handledare och stöd om något i sändningen skulle problematiseras. Eftersom programledare och journalister som sänder och talar i radio sköter själva utsändningen på egen hand, så behöver inte ljud/produktionsteknikerna längre mixa ut sändningarna från mixerbord. Ljud/produktionsteknikerna har därför ett stort ansvar gällande att samtliga som ska prata i radio eller sända ut förstår de väsentliga grunderna för hur tekniken fungerar, så att samtliga som behöver klarar av att sända radio utan aktiv assistans av en tekniker. Det är även teknikernas ansvar att tekniken är uppdaterad och fungerar felfritt. Samtliga grenar inom mediabranschen förändras med tiden då tekniken blir allt mer avancerad. Detta gäller givetvis även radiomediet. Ljud/produktionsteknikernas arbetsuppgifter har förändrats, vilket beror mycket på digitaliseringen av tekniken, vilket har bidragit till en underlättat användarvänligheten för användaren. Detta har bidragit till att reportrar och programledare idag sköter den absolut största delen av själva sändningstekniken idag, då de inte längre behöver en utbildad ljudtekniker för att kunna sända radio. Detta har i sin tur bidragit till att en del arbetsuppgifter för ljud/produktionsteknikerna idag inte är särskilt kopplade till ljud eller produktionsteknik. Denna uppsats kan vara nyttjbar för personer som är intresserade utav hur radiomediet produceras utifrån en teknisk synvinkel, samt hur ljud/produktionsteknikerns arbetsroll nyttjas inom lokalradio för Sveriges Radio. Avhandlingen kan även vara gynnsam för personer som har insikt inom ljudproduktion inom andra medier och har för avsikt att få en insyn hur ljudteknik implementeras inom radiomediet. För dig som har avsikten att göra en liknande studie eller ambitionen att vidarebygga denna kan denna avhandling fungera som en grund i de fortsatte studierna. / This thesis gives a better insight into how a sound/production engineer work, with a focus on how the modernization and digitalization of the media has influenced the working role today. The work has mainly been carried out on the basis of “Sveriges Radio” (Swedish Radio) in Västmanland Västerås. The thesis theoretical part goes into detail on the technological equipment that is at this moment used to broadcast and produce local radio through Sveriges Radio, and thus also the technology that the sound/production engineers of Sveriges Radio are using on a local radio station in Sweden. The results section and conclusion answer, and reflect on how the sound/production engineers duties has changed since the digitalization of the technology and how the future might look for this role.To reveal these facts this thesis has utilized a methodology designed from a qualitative case study, in order to provide in-depth knowledge of the subject. This methodology has been implemented to this study since this study focuses on one specific case, namely Sveriges Radio Västmanland. In this case study, combinations of several different data collection methods and data types has been used (sources from the web, literature and interviews), to promote the case study and analysis. The case study has been carried out empirically in the real world.The results of the thesis describes the sound/production engineer’s main task, to be available as a tutor and support if something in the consignment would get problematized. As the radio host and journalists who is talking on the radio do the actual broadcasting on their own, the sound/production engineer are no longer needed to mix the transmissions from the mixing board. Because of this, the sound/production engineers have a great responsibility that all who broadcasts on the radio understand the essential basics of how the technology works, so all who need can manage and broadcast without the active assistance of a technician. It is also the technicians responsibility that the technology is up to date and is working properly.All branches of media change over time as the technology becomes more advanced. This obviously includes the radio medium as well. The sound/production engineers tasks have changed, which greatly is because of the digitalization of the technology, which has contributed to facilitating the ease of use for the user. This has resulted in a change of structure, where the reporters and hosts broadcast on their own, since they no longer need a trained sound engineer to be able to broadcast radio. As an outcome, some of the sound/production engineer tasks are not directly linked to audio or production.This thesis can be used by people who are interested in how the radio medium gets produced from a technical point of view, and how sound/production engineers work role is implemented in local radio production for Sveriges Radio. The thesis can also be beneficial for people who have an insight in audio production in other forms of media and intends to get an insight on how the audio technology is implemented in the radio medium. For those who have the intention to do a similar study or the ambition to further build this one, this thesis can serve as a basis for a continued study.

The aim of this study is to map what challenges member-associations within The Swedish University Sport Federation can come across between 2016-2020. The study also aims to explore how the federation can be a better recourse to their member-associations. The study is a part of The Swedish University Sport Federation strategic work during 2016. The qualitative method has been used and eight interviews have been realized. By using a content-analysis the data has been analyzed and categorized to create a clear content of the results. The study shows that recruiting new board-members is one of the Swedish Student sports biggest challenges together with creating good methods of transferring the information to the new board. The federations member-associations said that they would like to have more local educations because some member-associations does not have the economy to be able to send people to educations. Cosmetic changes with the federations website, templates to negotiations with the universities was two of the most wanted assignments that the member- association wanted the federation to prioritize in the near time. Keywords: The Swedish University Sport Federation, student sport and evaluation.

<p>I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.</p>

This thesis compares MIDAS regressions, introduced in Ghysels, Santa-Clara and Valkanov (2002), to the RAMSES model, used by the Riksbank,in forecasting Swedish quarterly output growth (GDP). Using Swedish GPDdata from 1993Q1 and onwards, we compare forecasts for the period 2010Q1to 2011Q4, and we show that for longer forecast horizons (commonly usedby the Riksbank for monetary policy decisions), such as two and three yearsahead in time, the MIDAS regressions clearly outperforms the RAMSESmodel. For shorter horizons the results are not conclusive.KEYWORDS: MIDAS, GDP, forecasting, Sveriges Riksbank