Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna. En stor del av dessa handlade om brott, men vetenskapliga nyheter hörde också till det i undersökningen webbunika materialet. Båda kanalers nyhetsrapportering präglades av ett högt antal nyheter om politik, och ungefär lika stora delar inrikes- som utrikesnyheter. I det undersökta materialet fanns tecken på olika nivåer av konvergens, som förekomsten av cross-promotion av webbnyheter i radiosändningarna, och utnyttjande av webbens möjligheter till ständig uppdatering av pågående nyheter samt hypertext. Men det visade sig också finnas material som klonades från radiosändningarna till webben, där nyheterna rapporteras ordagrant i de båda kanalerna. Sveriges Radio har en ambition att skilja på nyhetsrapporteringen i de olika kanalerna, men i min undersökning syns tendenser på att webbens innehåll fortfarande påverkas mycket av Ekots nyhetssändningar i etern.

I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.

Akademisk avhandling--Göteborg, 1996. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 343-355. Index.

The final debate in Swedish television has, since it´s start 1956, been one of the most intense and important elements of the media coverage in the Swedish election campaigns. In the beginning of  1991 the Swedish television monopoly was dismissed and made way for a new situation of competing between public service and new actors of the television market.   This study explores how the final debate in Swedish public service television has changed between  1994 and 2010. This was done by studying the five debates which was broadcasted the week before the election day 1994, 1998, 2002, 2006 and 2010. This study aims to provide information on how the staging and structure of the program has changed since the television monopoly was dismissed and the development of relationships and power between actors in the final debate (hosts and politicians) between 1994 and 2010.   This study was conducted using critical discourse analysis and qualitative content analysis on these five final debates retrieved from Research Service, department of audiovisual media.   The results show that the power of media has grown during this period and that the final debate has gone from being controlled by political logic to being controlled by media logic. In practice this has  led to final debates that are increased in time, simplified, and controlled by the hosts rather than the politicians.

Pensionen är idag ett aktuellt och omdebatterat ämne som berör hela den svenska befolkningens framtid. I och med att Sveriges pensionssystem reformerades år 1999 försköts ett större ansvar till den enskilda pensionsspararen, men det innebar även att den enskilda pensionsspararen fick ett större inflytande över sitt pensionssparande. Premiepensionen tillkom det nya pensionssystemet och utgörs av 2,5 procent av pensionssparares skattepliktiga och därmed pensionsgrundande inkomster. Premiepensionens kapital placeras i fonder på den finansiella marknaden och är en del av pensionen som kan påverkas på individnivå. Individen ges möjlighet till att aktivt välja fonder inom systemets fondutbud eller låta Sjunde AP-fonden förvalta kapitalet i fondportföljen AP7 Såfa. Kapitalets utveckling påverkas således av fondmarknadens utveckling, men även av den årliga kapitalinsättningen till premiepensionskontot. Pensionssparandet inom premiepensionen kan skilja sig i jämförelse med andra sparformer och studiens fokus hamnade därmed i att besvara vilka faktorer som är mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem, samt hur pensionssparandet kan anpassas efter dessa faktorer.  Studiens syfte var att undersöka olika finansiella och individanpassade faktorer för att utreda vilka faktorer som är viktigast för premiepensionssparandet idag, samt undersöka hur sparandet i premiepensionen kan formas efter faktorerna. Studien utformades efter ett induktivt angreppssätt med ett inslag av deduktiv teori. Data insamlades med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden där fem intervjuer ansikte mot ansikte genomfördes. Respondenterna valdes efter ett subjektivt urval med hänsyn till respondenternas expertis. Insamlad data bearbetades och sammanställdes i studiens empiri, vilken kom att skapa ett underlag för att kunna besvara frågeställningen och uppfylla studiens syfte. Med utgångspunkt från studiens empiri drogs slutsatsen att flertalet faktorer är viktiga för sparandet inom premiepensionen. De finansiella faktorerna som bedömdes som mest betydelsefulla för pensionssparandet inom Sveriges premiepensionssystem var risk och avkastning, diversifiering och tillgångsallokering. Faktorerna avgift och rådgivning ansågs som betydelsefulla för pensionssparandet, men utifrån tolkning av empirin drogs slutsatsen att dessa inte riktigt var lika viktiga för sparandet inom premiepensionen. Utifrån empirin drogs slutsatsen att de individanpassade faktorerna som var mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem var faktorerna ålder och annat sparande. Övriga individanpassade faktorer bedömdes inte ha lika stor betydelse för pensionssparandet inom premiepensionen.

tProgrammet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande: Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? Vad grundas ämnesurvalet på? På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public service-uppdraget? De metoder vi har använt oss av har olika fallgropar. För att stärka resultatets validitet har vi valt att kombinera flera metoder. Med en kvantitativ studie har vi kartlagt vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Denna har kompletterats med en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion och en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. I studien har vi kommit fram till att Vetenskapens världs ämnesvärdering har utvecklats i takt med en ökad indirekt konkurrens och förändrade villkor. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete och en kontinuerlig marknadsanpassning inom både webb och broadcast. Den tekniska utvecklingen av webben är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. Inom broadcast publikanpassas innehålletfrämst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare. Aktuella ämnen ökar parallellt med globaliseringen och anpassas till samhälleliga trender och normer

Denna studie har syftat till att jämföra och analysera vad allmännyttan betyder för integration för Sveriges kommuner, både etnisk och socioekonomisk. Genom en kvantitativ studie har samtliga 290 kommuner inkluderats för att få en övergripande förståelse för vad allmännyttans roll för integration är. Utifrån tidigare forskning om allmännyttan, public- och social housing samt om integration, segregation och social mix har flera integrationsmått och variabler testats i flera regressionsanalyser. Resultatet visar att allmännyttans effekt på integration skiljer sig åt beroende på vilket integrationsmått som allmännyttan testats emot, där både negativa och positiva effekter kunde hittas. Detta både stämde överens med och stod i motsats till tidigare forskning. De integrationsmått som andelen allmännytta gav tydligast effekt mot var boendesegregationsindexet och ginikoefficienten (inkomstspridning), där andelen allmännytta både visade positiva och negativa effekter på. De kontrollvariabler som hade tydligast effekt på samtliga integrationsmått var andelen utrikes födda samt andelen eftergymnasial utbildning som båda visade starkare effekter på integrationsmåtten än andelen allmännytta och övriga kontrollvariabler. Resultatet i denna studie påvisar att beroende på vilka integrationsmått som testas så förändras de oberoende variablernas signifikans, vilket tyder på att det svårt att mäta integration baserat på få variabler.

I den här uppsatsen undersöker jag vad som har visats om visuell konst för barn på SVT under åren 1992-1999 samt 2010-2014. Jag har studerat fyra programserier om konst: Det är inte klokt! från 1993, Alla tiders tavlor från 1994, Skapa stort från 2011 samt Evas superkoll från 2011 och framförallt närstuderat avsnitt ett i varje serie. Jag har undersökt vilken konst som visas och hur man markerar att det är konst samt på vilket sätt barn är delaktiga i programmet och hur de tilltalas. Med konst menar jag här det som SVT själva benämnt som konst. Med visas för barn menar jag att programmen har visats på ”barnvänlig” tid, oftast inom ramen för Bolibompa eller på Barnkanalen och att målgruppen uttalat är barn. Jag har också studerat hur programmen förändrats över tid. Det jag kom fram till, inom ramen för den här uppsatsen, var att konsten som tas upp i programmen är den redan etablerade konsten, som vi återfinner på museer och som offentlig skulptur, och att den framför allt finns i Stockholm. Vi förstår att det är konst just genom att konsten presenteras i sådan miljö som själv definierar vad som är konst. Programmen reproducerar alltså den gängse uppfattningen om var konst finns och vem som bestämmer vad som kallas konst, och man använder sig av vedertagna sammanhang. Med åren har programmen blivit rörligare rent fysiskt och innehåller fler miljöer och/eller konstverk än tidigare. Även personerna som deltar i programmen rör sig mer och är på det viset mer aktiva. Vad jag kunnat se riktar sig de flesta program till yngre barn och upp till cirka 12 år. Man kan också se att antalet program med skapande ökat och att kopplingen barn-skapande-konst ses som något naturligt, både i de tidigare programmen och de senare.

Abstract   In the light of the political debate that takes place today – how refugees should be integrated into the Swedish society ­– the film Sveriges bästa svensk was created on the initiative of Arbetarnas bildningsförbund (ABF) and Studieförbundet Vuxenskolan (SV) to prevent racism and xenophobia through discussion, which the film aims to contribute with. The initiators of the film have said that it can work in multiple applications; one such area is in school. The main purpose of this study was to examine if the short-film Sveriges bästa svensk could be used as an educational tool, according to teachers, when they talk about integration issues with students. To get answers out of the investigation, qualitative interviews with teachers and students from the sixth and ninth grade were conducted. The study is based on three theoretical frameworks: the multimodal approach, which addresses how digital media has been given a greater purpose - how students' knowledge, learning and meaning evolve; the progressivistic perspective, which describes how students attain new knowledge based on specific educational activities, and finally the socio-scientific perspective, which through a teaching method called “SSI-projects” exemplifies how schools can work with social issues. The results of the study show that the teachers are positive in using Sveriges bästa svensk as a part of their education material. However, for it to have an influencing effect on students' attitudes and opinions, it should be used as a tool for discussion and/or be part of a larger project. The teachers’ statements can be linked to a progressivistic approach on teaching, and to the socio-scientific model of "SSI projects" that is based on how social issues can be explored. Furthermore, the teachers prefer to use film in their teaching because it mediates visual messages that can facilitate students' meaning, which the multimodal approach treats. The film raised new thoughts and ideas of the students through assimilation and accommodation, which can develop new insights and experiences about how society looks like.  Film as a medium, and in this case specifically exemplified by Sveriges bästa svensk can be expected to contribute to a change in society when it comes to including the broad concept of integration. Despite the values that students get from home about refugees and social issues in society, Sveriges bästa svensk has the potential to work as a tool for discussion about the issues of integration, and possibly begin to change the mindset of students. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka huruvida lärare upplever att filmen Sveriges bästa svensk kan användas i skolundervisningen vid integrationsfrågor. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen. Frågeställningarna är:   Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor? Vilken betydelse har just mediet film i undervisning, ur lärarnas perspektiv? Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se filmen?   Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare och fyra elever från årskurs 6 och 9. Studien utgår från tre teoretiska ramverk: ett multimodalt perspektiv, som behandlar hur digitala medier har fått en ny innebörd för hur elevers kunskap, lärande och meningsskapande utvecklas; det progressivistiska perspektivet, som beskriver hur elever uppnår ny kunskap utifrån specifika pedagogiska verksamheter, och slutligen det sociovetenskapliga perspektivet, vilket genom modellen ”SSI-projekt” konkretiserar hur skolor kan arbeta med breda samhällsproblem. Resultatet visar att lärarna är positiva till att använda Sveriges bästa svensk som undervisningsmaterial. För att den ska ha en påverkande effekt på elevers attityder och åsikter bör den användas som ett diskussionsunderlag och/eller vara en del av ett större arbete. Lärarnas utsagor kan anknytas till en progressivistisk syn på undervisningen, och till den sociovetenskapliga modell, “SSI-projekt” som bygger på hur samhällsfrågor kan undersökas. Resultatet visar att klimatet på skolan har en chans att förändras om eleverna får i grupp diskutera integrationsfrågor. Lärarna använder gärna film som undervisningsmaterial, om filmutbudet tillåter, då film förmedlar ett visuellt budskap som kan underlätta elevernas meningsskapande, vilket det multimodala perspektivet behandlar. Filmen väcker nya tankar och idéer hos eleverna genom assimilation och ackommodation (progressivistiska perspektivet) som kan utveckla nya insikter och erfarenheter kring hur samhället ser ut.   Nyckelord: Sveriges bästa svensk, integration, film, meningsskapande, lärande, kunskap

<p> </p><p>Over the past ten years, the pupils' performance and grades has fallen and the number of competent to high school has decreased gradually. The Swedish school has been criticized and the role of the teachers has been questioned, among other by the media. In autumn 2007 Johannesskolan, one of Sweden's tenth worst schools replaced the ordinary teachers of Class 9A against eight of the country's "main" educators with the goal of the class to become one of Sweden's third major. The teachers have the autumn term in which to achieve the goal and the outcome will be measured by national tests in core subjects Swedish, English and Mathematics. The aim of this paper is to examine the role of the teacher's leadership in relation to the pupils' social and intellectual development, and identify common leadership of these eight educators. The result of the survey shows that all teachers except possibly one manage to engage students and get them to perform better and get good results.</p><p> </p>