Over the past ten years, the pupils' performance and grades has fallen and the number of competent to high school has decreased gradually. The Swedish school has been criticized and the role of the teachers has been questioned, among other by the media. In autumn 2007 Johannesskolan, one of Sweden's tenth worst schools replaced the ordinary teachers of Class 9A against eight of the country's "main" educators with the goal of the class to become one of Sweden's third major. The teachers have the autumn term in which to achieve the goal and the outcome will be measured by national tests in core subjects Swedish, English and Mathematics. The aim of this paper is to examine the role of the teacher's leadership in relation to the pupils' social and intellectual development, and identify common leadership of these eight educators. The result of the survey shows that all teachers except possibly one manage to engage students and get them to perform better and get good results.

This Bachelor thesis is a qualitative study of the public debate regarding the role of Public service in the media converged society today. The purpose of this thesis is to examine how the public debate, that is the Swedish Public service television and people with broad representative knowledge about Public service, motivates a change of the function of the Swedish Public service television. Our issues are: What does the public debate say about the function of Swedish Public  service television in our society today and how is a change motivated in this debate? How does the public debate look upon today´s media convergence and the fragmentation of the audience which, according to Denis McQuail, is a consequence of this? The method of this thesis is a qualitative analysis and we have analyzed ten opinion articles and Swedish Public service television magazine “DittSvt”. The theoretical background was obtained from Henry Jenkins and Håkan Hvitfelts theories and thoughts about mediaconvergence. We have supplemented this with Denis McQuails theory regarding the fragmentation of the audience. In this thesis, we see that the public debate is a lot about diversity in Swedish Public service television programming and that the democratic base is still very important. We also see that the audience are not just viewers, as in the beginning of television broadcasting, but have become users of media. The analysis shows that public service is important for our society today and that it is something that should be retained but should be developed and shaped based on our media converged society.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy “30/70. A study of women and men who speak in SVT´s Debatt.” Fromthe same season. We have also investigated 10 episodes of each programfrom fall 2011, we wanted to see if there were any changes made during theyears. The results show that Kvällsöppet in the privately-owned channel ismore equal between the gender. The speaking time and the proportion ofparticipants is 45 percent women and 55 percent men in 2011 and 40/60 in 2010.The program Debatt in the public service channel got the result 40/60 fall in2011 and 30/70 in spring 2010. To study the women and man roles of theparticipants in the debate, we made the same classification as Paulsson &Rosell did. We divided the participants in different categories according totheir role in the debate program. The results shows that Kvällsöppet, is muchbetter on equal representation of the female and male gender.

In this study we have examined how men and women are heard on Sveriges Televisions program Debatt. Debatt broadcast on Sveriges Televison which is a public service broadcaster. Through the use of a quantitative content analysis and a dialogical approach, we have documented how many men and women who speak, how they speak, how long they have the word and the subjects they will be heard in, in the program Debatt. We have investigated the ten last broadcast programs from the fallseason 2011. Every program is 45 minutes long and contains from two to three discussiontopics each time.  By categorizing our survey and enter the result in four different tables, we found that the majority, 63%, of those that are heard are men. One of our main points in the survey is how men and women get to speak. The men often got the word by interrupting while the women waited for a permission, from the TV host, to speak.  Our results show that men are given more space than women in the program Debatt, which is a public arena for discussion, and we believe that it can contribute to a problem of democracy.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande.

In this study we have investigated who is debating on Sveriges Television. For this study we have chosen the program Debatt which is the biggest debate program in the Swedish television based on the audience. Debatt is broadcasted on Sveriges Television which is a public service broadcaster. In a quantitative content analysis, we examined the proportion of women and men participating in the program and what role they play in the debate. We chose to examine all programs of Debatt over an entire season which deals with one subject. We have examined 17 programs, all 30 minutes long, which was broadcasted in spring 2010. In our research we have chosen to exclude the TV host and only examine the participating women and men who speak in the programs. Our results show that both the proportion of participants and the speaking time is made up to 30 % of women and 70 % of men, a result that differs from the goal held by Sveriges Television about a 50/50 allocation. To examine the roles of the participants, we made a classification with nine categories and divided the participants according to their function in the program. Eight of the nine categories were dominated by men, only the category invited audience consisted of more women than men.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012. För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning. Eftersom kalendrarna produceras i en kontext, borde de visa på den genussyn, och de sociala förhållanden mellan kvinnor och män, som råder bland människorna i Sverige. Slutsatserna av analysen blir bland annat att alla de fyra kalendrarna ger den stereotypa framställning av kvinnor och mödrar som är vanligt förekommande även i annan svensk media. Via julkalendrarna får därmed tittarna en traditionell bild av kvinnor som moderliga och vårdande, med en tydlig koppling till hemmet. Men de får dessutom en mer modern feministisk bild av kvinnor som självständiga familjeförsörjare med egna yrkeskarriärer.

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mångfalden på Sveriges Radio då denna undersökning omfattar en växande del av mediemarknaden som ännu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgränsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansättning såg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrån kön, ålder samt etnicitet. Därefter analyserades ägarförhållanden utifrån samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jämfördes sedan med hur dessa siffror såg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige såg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkår. Detta analyserades även utifrån Allans (2010) teori om att det finns en redaktionell hegemoni. Resultaten visar att majoriteten av medarbetarna inom respektive produktionsbolag hade ett svenskklingande namn, var i åldersgruppen 35 till 55 år och jämnt fördelade vad gäller kön. Bland ägarna var majoriteten män i åldersgruppen 35 till 55 år som hade ett svenskklingande namn. Slutligen gjorde majoriteten av alla produktionsbolag sina produktioner i centrala Stockholm. Djerf-Pierres (2007) undersökning från 2005 visar en liknande fördelning. Vita, medelåldersmän dominerar ännu toppositionerna. Då massmedierna är med och påverkar hur publiken ska förhålla sig till samhället och de värderingar och normer som råder där, blir det ett demokratiskt problem om redaktionerna domineras av en homogen grupp med ett visst perspektiv.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.