I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används. Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien. Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.

Detta arbete tar plats hos Sveriges Radio i Umeå där uppgiften har varit att ta reda på hur processen för att göra ett radioprogram går till. Frågeställningen tar även med två viktiga delar för att ett radioprogram ska bli lyckat. ”Hur gör man en bra intervju?” och ”Hur får man lyssnarna att stanna?”. Programmet som denna rapport behandlar heter Tendens och sänds i P1. Genom att observera reporter Filippa Armstrongs arbete och intervjua henne under arbetets gång så kan denna rapport närgående beskriva alla de steg man tar sig igenom för att göra ett Tendens-program. Syftet med detta arbete är att öka kännedomen om arbetet bakom ett radioprogram och hur de byggs upp för att nå ut till lyssnarna.   Materialet i detta arbete har kommit till genom intervjuer, dagboksförande och litteratursökande. Filippa Armstrong har varit en stor källa till information på en personlig och erfaren nivå, och boken ”Intervju: Konsten att lyssna och fråga” av Jan Krag Jacobsen har gett en stabil vetenskaplig grund att stå på.   Det har varit väldigt lärorikt och roligt att få följa med på denna resa. Att göra ett Tendens-program är ett större projekt än vad många tror och kräver stor fokus och många arbetstimmar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka Sveriges Folkskollärarförbund och dess lokalorganisationers remissvar på 1946 års skolkommissions förslag angående avskaffande av agan i folkskolan samt införandet av samarbetsnämnder. I Sverige höjdes röster från olika så kallade lärarkretsar. Medlemmarna ifrågasatte detta förslag och uppfattade förslaget som onödigt. De blev i sin tur ifrågasatta och det var enligt dem upprörande. Att ha kvar agan som sista utväg var en bärande del av fostran enligt folkskollärarna i Sverige och ett införande av samarbetsnämnder var detsamma som att försvåra det disciplinära arbetet i skolan. Skolagan var en snabb och effektiv metod, vilket folkskollärarna därtill menade att de sällan använde. Folkskollärarna i Sverige menade att de hade elevens bästa för sina ögon och förslaget angående avskaffandet av agan var samma sak som att kritisera dem. Folkskollärarna kände sig utsatta, deras mest värdefulla pedagogiska hjälpmedel skulle komma att tas ifrån dem.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Akademisk avhandling--Historiska institutionen--Stockholm, 1989. / Résumé en anglais.

Doktorsavhandling--Department of history--Uppsala, 1992. / Résumé en anglais.

The Popular Front Policy of the Communist International contributed to the unity of the Popular Front coalitions in France and Spain that won the elections in 1936. It also led to progress for the Communist Party. This never happened in Sweden, but there was some anti-fascist unity within the working class movement. Communist and Social Democrats worked together within the Jansson-Mineur-Committee (1935–1938), an organisation working for the release of two Swedish seamen imprisoned in Nazi Germany. This study examines the Popular Front Policy of the Communist Party of Sweden within the Committee. In relation to previous research, this study’s main contribution is a detailed analysis of the Popular Front Policy on a practical organisational level. The Communists had decisive influence on the Committee, which achieved considerable anti-fascist unity. But unlike in France or Spain, this anti-fascist unity did not lead to broader unity and to progress for the Communist Party, because the dominant Social Democratic Party blocked the Communists efforts. Also, the anti-fascism in France and Spain was different from the Swedish anti-fascism which was mainly directed against foreign fascism. These factors constrained the possibilities of transferring the anti-fascist unity into a general unity within the working class movement.

Denna uppsats undersöker kunskapsöverföring av tre projekt mellan arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI) och fem av dess medlemsföretag. Flera studier har gjorts där dyadisk kunskapsöverföring mellan enheter i multinationella företag undersökts. Vanligen har dessa studier fokuserat på enstaka element av kunskapsöverföringen eller på enstaka enheter i en dyad eller ett nätverk. Till skillnad mot dess studier syftar denna studie till att redogöra för den dyadiska kunskapsöverföringen med hänsyn till flera faktorer. Genom att studien sker inom en annan organisation än ett multinationellt företag bidrar den till förståelse av kunskapsöverföring inom andra sorters organisationer än vad som brukar studeras. För att undersöka kunskapsöverföringen görs en fallstudie av tre separata projekt som drivs av BI och dess implementering och genomslag i fem medlemsföretag. Studien realiseras med kvalitativa semistrukturerade intervjuer av de fem företagen samt två chefer på BI. Studiens resultat visar att det finns flera faktorer som påverkar kunskapsöverföringens effektivitet. Främst den överförda kunskapens karaktär, om den är explicit eller så kallad tyst kunskap, samt företagens absorptionsförmåga som varierar beroende på flera faktorer, bland annat företagets storlek och dess existerande kunskapsreservoar.

No description available.