This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

Title: “What is Swedishness for you?” *Long silence* – A reception study about what role film as a medium with the film “Sveriges bästa svensk” can play in discussions that consist of Swedishness and integration. Authors: Emma D Markovic and Martin Nilsson. Research problem: In terms of reception of film in order to generate discussions on a determined theme, we identified a gap in the research field of integration and Swedishness. Therefore this study fills a great space in this field. Aim & Research question: This study aims to add new research of the reception of film in relation to the concept of Swedishness. It’s written in the media and communication science field. The key question is: What role film as a medium with the film "Sveriges bästa svensk" as an example, can play to generate discussion and question the perception of Swedishness. Method/material: Qualitative focus group interviews were conducted with two groups consisting of people aged 50–80 years, where elders borned in Sweden and Iran were represented. Theoretical framework: Stuart Hall's theory of encoding/decoding which is enhanced by the following concepts: Swedishness, identity, ethnicity and cultural adjustment. Main results: It is shown that film plays an important role when it comes to generating discussion about Swedishness, but also that film as a medium is complex when it comes to reception and interpretation. In light of the theory it is clear that a majority of the participants have difficulties to relate to the film or even accept the story because of their preconceptions. It also proves to be difficult for all participants to point out what is typically Swedish, but during the discussions codes that distinguishes the Iranian culture from the Swedish are found, which helps them to more easily discern the things that are perceived as Swedish. Social importance: We want to contribute to the social debate about integration in contemporary Sweden. We found that film can be used to raise questions related to this subject. Number of pages: 40. Course: Media and communication studies C. University & Department: Uppsala University, Department of Informatics. Period: HT 2016. Tutor: Paola Sartoretto.

This study is a result from a major investigation about the snow conditions in Sweden since the beginning of the twentieth century. For this purpose, data were analysed with respect to the maximum snow depth and the number of days with snow cover every year from some more than forty selected stations. These stations were then divided into different regions and means were calculated for each series. The data are presented in the shape of different histograms in the four following categories; the whole period in request (1900-2003), the latest 43 years (1961-2003), consecutive mean values for every decade and time series with the highest frequented fluctuations equalized. To be able to detect any trends in the plotted time series two statistical methods, simple linear regression and Mann-Kendall’s test, were applied. The calculations belonging to these tests are showed in tables. To be able to answer the question if the global warming can be related to the latest 3-4 decades predominantly warm winters in the southern part of Sweden I have been studying correlations in snow data with respect to the northern hemispheres mean temperature for the winter season. Corresponding estimates of the correlation coefficients have also been made with respect to the Swedish winter mean temperature. The response of the tests shows that it has not been such dramatic change in the snow conditions in the long run. The magnitude of the slope for the adjusted regression lines implies that the maximum snow depth and the number of days with snow cover in average have been on a fairly constant level during the latest hundred years. When it comes to the maximum snow depth one can distinguish a tendency for a small rise in Götaland and northern Norrland. This is also the only cases which are statistical significant for the period in request (1905-2003). For the shorter period 1961-2003 however, the number of days with snow cover has decreased quite substantially in the southern part of Sweden corresponding to a decrease about 40% in Götaland and 20% in Svealand. The test based on simple linear regression gives significant results in both cases while Mann-Kendall only establishes the trend for Götaland. A closer view of the maximum snow depth for the shorter period (1961-2003) does not give the same response but there is at least evidence for a significant decrease in Svealand in the test with simple linear regression. It corresponds to a decrease of about 30% since 1960. One cannot immediately relate the changes in the Swedish snow climate to the global warming. Estimated values of the correlation coefficient do not even give significant results for the period 1961-2003 despite of the fact that the global mean temperature has raised quite considerably since 1970. The corresponding calculations for the Swedish winter mean temperature show that it plays a very important roll if the precipitation in Götaland and Svealand is coming as rain or snow while it does not matter at all in northern Norrland. / Denna studie är ett resultat av en omfattande undersökning av snöförhållandena i Sverige sedan början av 1900-talet. Jag har för detta ändamål analyserat data av maximala snödjup och antalet dagar med snötäcke per kalenderår från ett 40-tal utvalda stationer. Dessa stationer har sedan delats upp på olika regioner varefter medelvärden har räknats fram i resp. fall. Datamaterialet illustreras här i form av olika stapeldiagram uppdelat på fyra följande kategorier; hela tidsserien, perioden 1961-2003, konsekutiva 10-årsmedelvärden samt en tidsserie med de mest högfrekventa svängningarna bortdämpade. För att kunna bedöma eventuella trender i de uppritade tidsserierna så har jag använt mig av de båda statistiska metoderna enkel linjär regression resp. Mann-Kendall's test. Tillhörande beräkningar redovisas på tabellform. För att svara på frågan om den globala uppvärmningen kan sättas i samband med de senaste 30-40 årens övervägande snöfattiga vintrar i södra Sverige så har jag studerat korrelationen av snödata gentemot det norra halvklotets vintermedeltemperatur. Motsvarande beräkningar av korrelationskoefficienter har också genomförts för den svenska vintermedeltemperaturen Utslaget på testerna visar att det inte har skett så dramatiska förändringar i snöförhållandena på lång sikt. Magnituden på lutningskoefficienten för de anpassade regressionslinjerna tyder på att det maximala snödjupet och antalet dagar med snötäcke i medeltal har legat på en ganska konstant nivå under de senaste hundra åren. När det gäller maximala snödjup så kan man paradoxalt nog se en tendens till en svag uppgång för Götaland och norra Norrland. Det är också de enda fallen som är statistiskt säkerställda för tidsserien som helhet. För den kortare perioden 1961-2003 så kan man däremot se att antalet dagar med snötäcke har minskat relativt kraftigt i södra Sverige motsvarande en nedgång på cirka 40% i Götaland och 20% i Svealand. Test med enkel linjär regression ger signifikanta resultat i båda fallen medan Mann-Kendall endast fastställer trenden för Götaland. En närmare undersökning av det maximala snödjupet för den kortare tidsserien ger dock inte lika tydligt utslag i statistiken men man kan trots allt urskilja en signifikant minskning för Svealand i testet med enkel linjär regression. Det rör sig här om en nedgång på cirka 30% efter 1960. Det går inte att omedelbart relatera förändringarna i det svenska snöklimatet till den globala uppvärmningen. Beräknade värden på korrelationskoefficienten ger inte ens signifikant utslag för perioden 1961-2003 trots att den globala medeltemperaturen har ökat ganska markant sedan 1970. Motsvarande beräkningar för den svenska vintermedeltemperaturen visar att den har väldigt stor betydelse för om nederbörden i Götaland och Svealand faller som regn eller snö medan det för norra Norrland inte har någon nämnvärd påverkan.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class.

The paper is a research of"The Library project", a three-year collaboration project betweenArbetarnas Bildningsforbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Författarförbund and public libraries at 14 places in Sweden.The goal of the project is to find new forms for collaboration between libraries, authors and organisations for adult eduacation under the motto "two branches of the same education tree".The purpose of this research is to make a close description of the project and also look at the goals anf purposes of the different actors in the project. The main thought is that the different goals and purposes have caused at least some of the problems in the project.

<p>This diploma work was performed because the company Sveriges BostadsrättsCentrum, with the abbreviation SBC, had a need to gain insight into how changes in the Work Environment Act and related regulations which took effect January 1, 2009 affecting their work with the work environment. The changes mean that the client may hand over his work environment responsibilities to a contractor and that he has to select so-called building work environment co-ordinators. At SBC they are working as representatives for tenant-owner's association when a construction is about to be carried out. The purpose was to ascertain how changes may affect the work at SBC. The diploma work intends to educate the staff at SBC how work with the work environment would look like if they met the regulatory requirements. The main issue that the diploma work deals with is whether SBC has the responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting before the contractor takes over responsibility for the work environment. Questions were answered by information from the Work Environment Act, AFS 1999:3 and other material from the Work Environment Authority. Two interviews with staff at the Work Environment Authority were also held. One of the conclusions drawn from the diploma work is that it’s the client who will select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting. That should be done as soon as the planning and projecting has begun. The planning and projecting usually begins before the main contractor takes over responsibility for the work environment as the employee. It is not clear that SBC will take on the client’s responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting in the early planning, before the contractor takes on responsibility and there are several ways to do this.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av</p><p>nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p>År: 2007</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter</p><p>som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika</p><p>händelsen i Pakistan.</p><p>Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar</p><p>sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder</p><p>oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi</p><p>finner dessa begrepp högst relevanta för analysen.</p><p>Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma</p><p>hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som</p><p>skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare</p><p>USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger</p><p>fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten</p><p>betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,</p><p>det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt</p><p>att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt</p><p>i båda kanalernas inslag.</p><p>Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox</p><p>News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad “vänstervridning” i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen.</p>

<p>Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.</p><p> </p><p>Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.</p><p> </p><p>SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.</p><p> </p><p>Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal. </p><p>     </p><p>Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.</p><p> </p><p>En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.</p>