<p>The purpose of this essay is to study the role of web radio in Sweden. To fulfill the purpose we have done a case study of two Swedish radio stations: Sveriges Radio AB, which is a public service station, and a commercial station called Mix Megapol. By interviewing two persons from each station and analyzing the contents of their web sites, we have tried to see how the relationship between radio, Internet and web radio looks like. Thus, our method is qualitative. We have come to many conclusion of which some are: The new medium web radio borrows qualities from the traditional radio. At the same time the radio borrows qualities from the Internet to be able to resist competition from the newer medium. The web sites that offer web radio contain a lot of functions that allows the users to listen interactivly. We have also been able to find differences between the public service station and the commercial station when it comes to web radio. Financial aspects lead to different conditions for the two types of radio stations. </p>

<p>Trots att Sverige år 2001 inrättade en ny lagstiftning där arbetsgivarna fick ett utökat betalningsansvar så ökade ohälsotalen från början av 2001 fram till och med mitten av 2003 med ca 16 procent. Från 2003 och framåt har dock trenden vänt och ohälsotalen har sjunkit till ca 14 procent¹. En följd av arbetsgivarnas ökade betalningsansvar är att företag har satsat alltmer på hälsoarbete för att få sina anställda att må bättre och på så sätt minska sjukfrånvaron. Om anledningen till hälsoinsatserna främst handlar om ekonomiska eller humana skäl går att diskutera, men klart är att det hos många företag har skett en förändring inom friskvårdsarbetet. Medan vissa företag förefaller ha problem med att minska sjukfrånvaron existerar det företag som statistiskt lyckats väl i sitt friskvårdsarbete. Vad är det då som gör att vissa företag lyckas bättre än andra? Genom att titta på hur Sveriges friskaste företag 2003, Billerud AB Gruvöns bruk, har bedrivit sitt friskvårdsarbete, samt genom att intervjua ett antal anställda vid denna arbetsplats, skall svar på dessa frågor försöka ges.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad “vänstervridning” i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen.

Abstract Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson Handledare: Eva-Lotta Frid Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap År: 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika händelsen i Pakistan. Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi finner dessa begrepp högst relevanta för analysen. Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder, det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt i båda kanalernas inslag. Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.   Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.   SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.   Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.   Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal.        Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.   En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

This essay aims to analyse the form of two radio documentary shows and compare them to, what I mean are a traditional, Swedish radio documentary form. The radio shows are Radiolab distributedby National Public Radio and WNYC, Övernaturligt (supernatural) produced by TredjeStatsmakten Media AB and P3 Dokumentär (P3 Documentary) distributed by Sveriges Radio. Alarge part of the essay is dedicated to develop a method to analyse form in specific radio shows. Mymethod consists of two parts:1. A defining of sounds in a spreadsheet that map out the different sound elements over time.2. An analysis of the radio documentaries using the spreadsheet, text-analytic tools, rhetoric toolsand an holistic view of how different stories connect.My essay shows how these two radio documentary shows use so called layers and the changing ofroles between the presenter and the reporter to replicate a live show in closeness to the audience andin turn, how this may affect the presentation of their journalistic content. I also show how theseradio shows use illustrative and side stories to build up the main story of the show.

This diploma work was performed because the company Sveriges BostadsrättsCentrum, with the abbreviation SBC, had a need to gain insight into how changes in the Work Environment Act and related regulations which took effect January 1, 2009 affecting their work with the work environment. The changes mean that the client may hand over his work environment responsibilities to a contractor and that he has to select so-called building work environment co-ordinators. At SBC they are working as representatives for tenant-owner's association when a construction is about to be carried out. The purpose was to ascertain how changes may affect the work at SBC. The diploma work intends to educate the staff at SBC how work with the work environment would look like if they met the regulatory requirements. The main issue that the diploma work deals with is whether SBC has the responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting before the contractor takes over responsibility for the work environment. Questions were answered by information from the Work Environment Act, AFS 1999:3 and other material from the Work Environment Authority. Two interviews with staff at the Work Environment Authority were also held. One of the conclusions drawn from the diploma work is that it’s the client who will select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting. That should be done as soon as the planning and projecting has begun. The planning and projecting usually begins before the main contractor takes over responsibility for the work environment as the employee. It is not clear that SBC will take on the client’s responsibility to select a building work environment co-ordinator for the planning and projecting in the early planning, before the contractor takes on responsibility and there are several ways to do this.

Internets utveckling har skapat nya förutsättningar för många företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB märks detta exempelvis i den problematik som uppstått i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmätandet. Syftet med uppsatsen är därför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i användandet av ett traditionellt produktivitetsmått, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som är relevant att mäta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen är en explorativ studie av kvalitativ karaktär där vald teori samt två modeller som beskriver kategorisering av prestationsmått och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit är att de traditionella produktivitetsmåttet tappat relevans och att nya metoder för att mäta output och värde i digital verksamhet är önskvärt. Då output är svårdefinierat närmar sig begreppen produktivitet och effektivitet varandra och ett förslag är att försöka konstruera ett produktivitetsmått utifrån kvalitet och värde på utfall samt effekt och genomslag av satsad input.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.