Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst. För att integrera elever med Aspergers syndrom är det viktigt att ha kunskap och förståelse om funktionshindret samt att se varje individ för sig.

Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen av tecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar ser föräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använder föräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola när det gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka ut enkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSS tillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare ser positivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också sett att barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd. Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigt risken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommendera andra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter att använda sig av TSS. De föräldrar/vårdnadshavare vars barn har plats på en förskola poängterar betydelsen av ett gott samarbete, hem-förskola, samt vikten av att det finns fler personer som kan kommunicera med barnet.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ”bara få vara mamma”? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen. Arbetet lyfter också vad förskolan, som inkluderar alla barn, har för uppgift i ett samhällsperspektiv, och hur vi kan nå ett socialt berättigande i vardagen för alla. Resultatet visar att olika faktorer påverkar möjligheterna att skapa en inkluderande verksamhet, bl.a. betydelsen av kompetent personal, lagar och styrdokument, förförståelse och förhållningssätt. Föräldrarna i studien är i stort nöjda med deras barn inkludering i förskolan, men har känslan av att få kämpa för sina barns rättigheter, och hyser oro inför framtiden i skolan.

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst. För att integrera elever med Aspergers syndrom är det viktigt att ha kunskap och förståelse om funktionshindret samt att se varje individ för sig.</p>

<p>Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen av</p><p>tecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling.</p><p>Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar ser</p><p>föräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använder</p><p>föräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola när</p><p>det gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka ut</p><p>enkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSS</p><p>tillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare ser</p><p>positivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också sett</p><p>att barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd.</p><p>Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigt</p><p>risken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommendera</p><p>andra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter att</p><p>använda sig av TSS. De föräldrar/vårdnadshavare vars barn har plats på en förskola</p><p>poängterar betydelsen av ett gott samarbete, hem-förskola, samt vikten av att det finns</p><p>fler personer som kan kommunicera med barnet.</p>

<p>Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ”bara få vara mamma”? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen. Arbetet lyfter också vad förskolan, som inkluderar alla barn, har för uppgift i ett samhällsperspektiv, och hur vi kan nå ett socialt berättigande i vardagen för alla. Resultatet visar att olika faktorer påverkar möjligheterna att skapa en inkluderande verksamhet, bl.a. betydelsen av kompetent personal, lagar och styrdokument, förförståelse och förhållningssätt. Föräldrarna i studien är i stort nöjda med deras barn inkludering i förskolan, men har känslan av att få kämpa för sina barns rättigheter, och hyser oro inför framtiden i skolan.</p>

Univ., Diplomarbeit u.d.T.: Pelster, Gudrun: Vom Lächeln zum Lachen--Zugl.: Bielefeld, 2004.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Linz, Univ., Diss.