<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?</p><p>Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn.</p><p>Studien visar att kommunikationen är mycket central i pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill. Svårigheter som framkommer i studien är exempelvis hur svårt det kan vara att behålla det professionella förhållningssättet utan att bli för personlig i kontakten med dessa barn. Pedagogerna menar att det blir extra viktigt att hålla distansen i sin profession eftersom relationen mellan dem och barnet på förskolan är så speciell och intensiv. Den viktigaste slutsatsen vi kommit fram till är att alla barn är olika, även barnen med Downs syndrom. Det viktigaste är att möta varje barn med inställningen att lära känna individen först och bortse från funktionshinder och utvecklingsstörning.</p>

<p>Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.</p><p>   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan mödrarnas och fädernas svar när det gällde relationen till släkt och vänner och släktens känslor beträffande barnet. Det fanns en signifikant skillnad mellan mödrarna och fädernas svar, på frågan om vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnet visade det sig att mödrarna upplevde att vänner kunnat visa sina känslor i större utsträckning än fäderna.</p>

<p>The objective of this project is to study how two asperger units, one at a junior school and one at a senior-level school are carrying at their work. I have interviewed one pedagouge at each unit to find out how they organize the education at the units and how they work to develop the students' social skills based on the students' functional handicap. The interviews showed that the following factors are providing the foundation for the pedagouges' work with the students: knowledge of the Asperger syndrome and the symptoms shown by each individual, the pedagouges being explicit and well structured as a professional and as adult combined with him/her being humble and showing respect towards the students and self reflection.</p><p>Keywords: Asperger syndrome, functional handicap, social interaction, attitude.</p>

Thesis (doctoral)--Universität, Giessen, 2005. / Includes bibliographical references (p. 299-324).

I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts.

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare. Resultaten visar att tre av sex kursdeltagarna började använda bilder i sin kommunikation med personerna med Rett syndrom efter kursen. I videoanalysen framkom att en av två kursdeltagare oftare använde en responsiv kommunikationsstil i vald aktivitet efter kursen. Höga poäng på utvärderingsformuläret tydde på att kursdeltagarna uppfattade kursen positivt och flera av kursdeltagarna uppgav att de var mer uppmärksamma på kommunikationen efter kursen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom? Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn. Studien visar att kommunikationen är mycket central i pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill. Svårigheter som framkommer i studien är exempelvis hur svårt det kan vara att behålla det professionella förhållningssättet utan att bli för personlig i kontakten med dessa barn. Pedagogerna menar att det blir extra viktigt att hålla distansen i sin profession eftersom relationen mellan dem och barnet på förskolan är så speciell och intensiv. Den viktigaste slutsatsen vi kommit fram till är att alla barn är olika, även barnen med Downs syndrom. Det viktigaste är att möta varje barn med inställningen att lära känna individen först och bortse från funktionshinder och utvecklingsstörning.

Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen. Barnen upplever sannolikt inte några direkta skillnader i samband med diagnosen. Mödrarna tror inte att barnen kommer att stigmatiseras av den och analysen av diagnostiseringens konsekvenser visar att de i huvudsak är till barnens gagn.

The objective of this project is to study how two asperger units, one at a junior school and one at a senior-level school are carrying at their work. I have interviewed one pedagouge at each unit to find out how they organize the education at the units and how they work to develop the students' social skills based on the students' functional handicap. The interviews showed that the following factors are providing the foundation for the pedagouges' work with the students: knowledge of the Asperger syndrome and the symptoms shown by each individual, the pedagouges being explicit and well structured as a professional and as adult combined with him/her being humble and showing respect towards the students and self reflection. Keywords: Asperger syndrome, functional handicap, social interaction, attitude.