Zugl.: Bochum, Universiẗat, Diss., 2009.

Zsfassung in dt. Sprache. - Würzburg, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2007.

Würzburg, Univ., Diss., 2009. / Zsfassung in dt. Sprache.

Techn. Universiẗat, Diss., 2005--München.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Universiẗat, Diss., 2004--Osnabrück.

Parents of children with Down syndrome have high demands on their parenting because of the care and needs of the child, which also applies throughout life. The purpose of this literature study was to invetigate parent's experiences of living with a child with Down syndrome. Based on the purpose of this study relevant keywords were chosen and used in the systematic searches. Four themes emerged after the processing and review of the result articles. These four themes were: anxiety, acceptability, challenges and support. the result showed that parents of children with Down syndrome felt concern and anxiety but also joy and love for their child. It also emerged that the support in their life was seen as a great asset in order to cope with the difficulties they might be facing. In healthcare parents could sometimes feel a lack of continuity and a bad attitude from healtcare personal which was identified as a risk of poor quality of care. In order to provide the best possible support and care to the parents, healthcare personal and persons in the parents' surroundings need to be aware and have an understanding of the parents' situation. Daring to meet the parents and their child is essential to build a good relationship and provide good care. Furthermore, it would be interesting to explore nurses' experiences of caring for people with Down syndrome. / Det ställs stora krav på föräldrar till barn med Downs syndrom på grund av barnens omvårdnadsbehov genom hela livet. Syftet med denna litteraturstudie varatt undersöka föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med Downs syndrom. Utifrån syftet valdes relevanta sökord ut som användes i systematiska sökningar. Fyrateman framkom efter bearbetning och granskning av resultatartiklar. Dessa fyrateman var: oro, acceptans,utmaningar och stöd. I resultatet framkom det att föräldrar till barn med Downs syndrom kändeorooch bekymmermen också en glädje och kärlek till sitt barn. Det framkom också attstödet i föräldrarnas liv sågs som en stor tillgång för att klara av de svårigheter de kunde ställas inför. Inomsjukvården kunde föräldrar ibland känna en brist på kontinuitet och ett dåligtbemötande från vårdpersonalen vilket identifierades som risk för dålig kvalitet på vården. För att kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad till föräldrarna krävs det att både vårdpersonal och personer i föräldrarnas omgivning har en medvetenhet och förståelse för föräldrarnas situation. Att våga möta föräldrarna och deras barn är väsentligt för att bygga upp en bra relation och kunna ge en god vård. Vidare vore det intressant att utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med Downs syndrom.

Det övergripande syftet med denna studie är att ta en närmare titt på hur personer diagnostiserade med Aspergers syndrom upplever att ens sociala relationer fungerar i vardagen utifrån deras eget perspektiv. Studien utgår ifrån material som hämtats in ifrån diverse bloggar respektive forum ute på internet. Som teoretisk bakgrund till forskningen används stämplingsteori samt Erving Goffmans stigma-teori. Analysmetoden som används är Grounded Theory, där det insamlade internet-materialet kodas för att sedan delas upp i olika kategorier. Utmärkande kategorier i studien är bland annat:Känslan av att vara missförstådd, frustration över att missuppfattas samt även depression. Studien diskuterar även olika strategier som skapats för att, ifrån samhällets sida, förebygga eventuella sociala problem innan dessa uppstår. Jag kommer även ta en titt på de positiva aspekterna av diagnosen.

På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.