The ulnar neuropathy of the elbow (UNE) is the second most common compression neuropathy in the upper extremity. The studies of impact of bone morphology on the origin of the ulnar neuropathy are inconsistent. According to the recently published retrospective analysis of 880 cases of the cubital tunnel syndrome, the incidence of the ulnar neuropathy is more often on the left side, independent of handedness. The theoretical part of this thesis contains a summary of recent literature with an emphasis on the etiology, basics of diagnostics, treatment and rehabilitation of the UNE. The experimental part is made of the measurement of ten parameters of humerus bones. The aim of this experiment was to decide whether some of these measures were different compared to the other side. There were statistically significant differences in 4 of 9 crucial parameters, where the right side was bigger than the left side, therefore we believe the influence of bone morphology on the origin of the UNE cannot be excluded. The results may help towards a better understanding of the etiopathogenesis of the origin of the UNE and therefore be a valuable starting point for other studies of prevention, diagnosis and therapy of the UNE.

Die Tage vor den Tagen werden in Fach- und Laienkreisen nicht selten als kritische Tage im Menstruationszyklus der Frau wahrgenommen. Die 'Störungsbilder' des Prämenstruellen Syndroms (PMS) und der Prämenstruellen Dysphorischen Störung (PMDS, engl. PMDD) haben sich mittlerweile gesellschaftlich etabliert. Die vorliegende Arbeit nähert sich der Thematik von medizingeschichtlicher Seite, indem sie Darstellungen des Prämenstruums in populärmedizinischen und wissenschaftlichen Texten vom Anfang des 19. Jahrhunderts bis in die Gegenwart untersucht. Sie umfasst einen historischen Überblick über die Entwicklungen vom 19. Jahrhundert bis zur Etablierung des PMS und der PMDD im 20. und 21. Jahrhundert. Auch unterschiedliche Theorien zur Genese prämenstrueller Veränderungen und Beschwerden werden herausgearbeitet. Der Fokus liegt insbesondere auf dem Einfluss medizinischer Lehren und soziokultureller Faktoren (bspw. der Frauenbewegung, der Degenerations-, und Konstitutionslehre) auf die Darstellungen des Prämenstruums in medizinischen Texten. / In professional and lay circles, premenstrual days are frequently perceived as critical days in a woman's menstrual cycle. The 'disorders' premenstrual syndrome (PMS) and premenstrual dysphoric disorder (PMDD) have become socially established. This thesis approaches the topic from a medical history perspective by examining representations of the premenstruum in general medical and scientific texts from the 19th century to the present. The thesis includes a historical overview of the development from the 19th century up to the recognition of PMS and PMDD in the 20th and 21st centuries. The change of concepts of genesis over time, which is subject to the influence of different scientific doctrines and body concepts, is also content of the research work. A particular focus is placed on the influence of medical theories and socio-cultural factors on the descriptions of the premenstruum in medical texts (e.g. the women's movement, the degeneration and constitutional theory).

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet. En studie som jämfört olika koncentrationer av NaF-gel i skenor har inte uppvisat någon skillnad avseende kariesincidensen i de båda grupperna.  Jämförelser mellan NaF-gel i skenor med munskölj och dessa i kombination visade en minskning av antal extraktioner men antalet lagningar ökade oavsett behandling. Kariesincidensen visade ingen skillnad mellan NaF-gel i skenor jämfört med tandborstning med 1350 ppm fluor.  Att använda SnF2-gel som vid tandborstning var effektivas mot rotkaries i jämförelse med NaF-gel i kombination med munskölj. Kariesincidensen visade sig vara likvärdig i jämförelse mellan IFRS och fluorgel. Genom att använda 1 % NaF-gel 5 min varannan dag reduceras demineraliseringsprocessen effektivast.

Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som krävs för att lyckas med pedagogisk inkludering utifrån begreppen delaktighet och kommunikation. Vidare är syftet att bidra med kunskap om hur måluppfyllelsen kan öka för elever med högfungerande autism (HFA) och Aspergers syndrom (AS), som ett resultat av pedagogisk inkludering. Studien är en fenomenografisk intervjustudie som utgår från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger, verksamma på högstadiet. Den teoretiska ansatsen grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande och det kommunikativa relationella perspektivet KoRP på specialpedagogik.  Studiens resultat pekar på att lärares kompetens och tillgängliga lärmiljöer framträder som avgörande förutsättningar för att skapa delaktighet, och gällande lärares kompetens betonas särskilt vikten av att lärarens kunskaper om HFA och AS behöver öka. Samtliga specialpedagoger ser också samarbete som en förutsättning för pedagogisk inkludering, där både formella och informella samarbetsformer tas upp som viktiga sätt att kommunicera. En majoritet av specialpedagogerna ser en koppling mellan pedagogisk inkludering och måluppfyllelse, eftersom den gemenskap som skapas i en grupp är värdefull för motivation, samt för känslan av delaktighet och meningsfullhet. Lärarens kunskaper om de specialpedagogiska perspektiven ses också som en förutsättning för ökad delaktighet, där det relationella perspektivet anses öka möjligheten till inkludering. Huruvida delaktighet skapas i ordinarie klass eller i liten grupp, är en komplex fråga, som delar specialpedagogerna i två läger. Gemensamt för samtliga specialpedagoger är dock att de anser att elevens egen känsla av delaktighet är avgörande för om eleven är inkluderad eller inte.

Bakgrund: Locked-in Syndrom är ett neurologiskt syndrom som har uppkommit via en skada på hjärnstammen. Tillståndet bidrar till en paralysering av kroppen, vilket gör att kroppens funktioner blir kraftigt nedsatta. Kommunikationsförmågan blir vanligtvis även nedsatt och ögonrörelser är generellt den enstaka rörelsen som kan utföras. I dagsläget finns det ingen fastställd behandling av syndromet. Det gör att omvårdnad och hjälpmedel är betydelsefulla aspekter vid patienternas förändrade livssituation. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en generellt låg kompetens inom området, vilket påverkar individens vårdprocess negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna individers upplevelser av att leva med Locked-in Syndrom. Metod: Metoden för studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datan är insamlad från fyra engelska patografier. Analysmetoden som användes var Graneheim och Lundmans (2004) tolkningar av en kvalitativ innehållsanalys, som är anpassat för omvårdnadsvetenskap.  Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultatet påvisar att insjuknandet i Locked-in-Syndrom är svårhanterligt och ger en förändrad livsvärld. Patienterna får även en ny vardag och ett nytt framtidsperspektiv. Något som beskrevs vara högt värderat är stöd från sin omgivning. Patienterna upplevde också en bristande kunskap och bemötande från vårdpersonalen, vilket bidrog till en känsla av otrygghet. Slutsats: Patienterna upplevde mestadels negativa aspekter av den förändrade livssituationen samt en förändrad livsbild. Det poängteras att vårdpersonal har en stor inverkan på personens välmående. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är väsentlig för en god omvårdnad. Det finns ett behov av att förbättra kunskapen om Locked-in-Syndrom via ytterligare forskning. Behovet behövs för att kunna förstärka patientsäkerheten och den personcentrerade vården för individerna med Locked-in-Syndrom.

Premenstruellt syndrom (PMS) är ett socialt stigma vilket tidigare forskning påvisat genom studier av menstruationsstigma. Detta kan leda till att kvinnors vardagspraktiker påverkas, svårigheter med sociala relationer och att kvinnor diskrimineras. Det saknas tidigare sociologiska studier som kartlägger stigmatiseringsprocessen av premenstruellt syndrom. Studiens syfte var att fylla denna kunskapslucka och synliggöra stigmatiseringsprocessen av svenska kvinnor med premenstruellt syndrom och hur kvinnor upplever premenstruellt syndrom i förhållande till detta. Studien är genomförd som en internetstudie baserad på diskussionsforum genom en kvalitativ innehållsanalys. Till studien samlades 150 olika inlägg av kvinnor in. Resultatet redogör för hur stigmatiseringsprocessen sker. Studien indikerar på att kvinnor tycks införliva ett stereotypt tänkande och upplever diskriminering från sjukvården och arbetsgivare. Studien visar även kvinnornas upplevelser av premenstruellt syndrom i förhållande till stigmatiseringen. Kvinnorna tycks uppleva skam och ensamhet, svårigheter med sociala relationer och en ökad premenstruell ångest och psykisk ohälsa. Detta kan indikera att kvinnor under premenstruellt syndrom utsetts för ett dubbelstigma då både premenstruellt syndrom och psykisk ohälsa är stigmatiserat i samhället.

Hyper eosinophilia with cardiomyopathy as manifestation of Churg Strauss syndrome Hakam Khazrik MD1, Purva Sharma MD1 Division of Hematology/Oncology, Dept of Internal Medicine, East Tennessee State University. Eosinophilia (≥500 eosinophils/micro-L) and hyper eosinophilia (≥1500 eosinophils/micro-L) could be caused by many conditions including allergic, infectious, inflammatory and neoplastic disorders. Patient may present with severe organ involvement require hospitalization and urgent intervention. A 39-year-old female with history of asthma, nasal polyps presented with worsening dyspnea, lower extremity edema, acute left heart failure and non-ST elevation myocardial infarction with significant troponin elevation (31 ng/ml). Cardiac catheterization revealed no stenosis, echocardiogram showed severely reduced ejection fraction 20%. She was managed medically with presumptive diagnosis of viral myocarditis. One month later she represented with similar symptoms associated with mild facial malar rash and worsening peripheral eosinophilia (absolute count 6400cells/micro-L), leukocytosis (WBC 11k/ul norma differential except eosinophilia mild anemia Hg: 10g/dl, normal platelet(304k/ul), normal renal and liver functions, mild elevated tryptase 16. CT chest revealed bilateral hilar lymphadenopathy with no pulmonary infiltrate. Parasite, fungal,, tuberculosis, HIV, hepatitis infections were ruled out. Bone marrow biopsy revealed hypercellular marrow for age, mild increased marrow eosinophilic precursor, normal cytogenetics, FISH studies for MDS, eosinophilia, and BCR-ABL as well as molecular MPN panel were unremarkable. No lymphoproliferative disorder or increased blasts noted. Subcarinal lymph node biopsy with normal lymph node tissue. Extensive rheumatological workup was unremarkable except for elevated rheumatoid factor, ESR, CRP, anti-myeloperoxidase and anti-protease- 3. Eosinophilic granulomatosis with polyangiitis, (EGPA)was diagnosed. Patient started on long taper prednisone with improvement in her symptoms and her eosinophilia. Given severe disease with cardiac involvement she was started on cyclophosphamide to improve her prognosis. Eosinophilic granulomatosis with polyangiitis (Churg-Strauss), is multisystem disorder characterized by chronic rhinosinusitis, asthma and prominent peripheral blood eosinophilia. Asthma is the cardinal feature. Skin and neurological involvement is usually common but cardiac involvement is one of the more serious manifestations of EGPA accounting for approximately one-half of deaths attributable to EGPA. Two sets of diagnostic criteria are commonly used: the American College of Rheumatology (ACR) criteria and the Lanham criteria. Main diseases to consider in the differential diagnosis of EGPA are aspirin-exacerbated respiratory disease, the eosinophilic pneumonias, allergic bronchopulmonary aspergillosis, hyper eosinophilic syndrome, granulomatosis with polyangiitis and microscopic polyangiitis.

BAKGRUND Forskning om hur premenstruellt dysforiskt syndrom påverkar kvinnors livssituation är bristfällig. Symtomen liknar de som förekommer vid premenstruellt syndrom men är av allvarligare grad. Tidigare studier har visat på en nedsatt livskvalitet hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Besvären får konsekvenser för både relationer och arbetsliv. Bristande bemötande kan leda till att ett ytterligare lidande för de kvinnor som söker vård, utöver det redan upplevda lidandet i förhållande till sjukdomen. SYFTE Att beskriva upplevd livssituation och upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. METOD Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. PMS-förbundet kontaktades för rekrytering och sju kvinnor som uttryckte intresse för att delta valdes sedan ut. Efter transkribering bearbetades materialet med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Katie Erikssons omvårdnadsteori. RESULTAT Resultatet visade att kvinnorna upplevde ett sjukdomslidande. Relationer och arbetsförmåga påverkades liksom kvinnornas självbild. Den bristfälliga vården kunde bidra till ett ytterligare lidande. Detta vårdlidande kunde lindras genom ett respektfullt bemötande där kvinnorna fick information och tilläts ta del i utformningen av vården. Kvinnorna efterfrågade ett helhetstänkande hos vårdpersonal som upplevdes vara fokuserad på farmakologisk behandling. SLUTSATS Att leva med premenstruellt dysforiskt syndrom innebar lidande. Kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården och en okunskap som förstärkte lidandet. Personcentrerad omvårdnad bör i högre grad tillämpas vid vård av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Utökad patientinformation är nödvändig för kvinnorna och personer i deras omgivning då detta leder till ökad förståelse.

Bakgrund  Downs syndrom är en funktionsnedsättning orsakad av en kromosomavvikelse. Att föda ett barn med Downs syndrom innebär för många föräldrar en krissituation. För att hantera denna situation tillämpas olika copingstrategier. För vårdpersonalen kan familjefokuserad omvårdnad möjliggöra ett mer positivt bemötande och ett bättre stöd till föräldrarna.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever bemötandet och stödet från vårdpersonalen under barnets första levnadsår. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser. Efter bearbetning av samtliga artiklar inkluderades 15 av dessa i resultatet. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsbedömning och sammanställdes i en matris.    Resultat Fyra områden identifierades. Känslor av bland annat sorg och chock omgav föräldrarna den första tiden efter födseln och många föräldrar upplevde en svårighet att anpassa sig till den nya livssituationen. Föräldrarna hade ett stort behov av information och brister urskiljdes kring hur informationen förmedlades. Stödet från omgivningen påverkade också föräldrarnas möjligheter till coping. Vårdpersonalens agerande kunde påverka föräldrarnas coping både positivt och negativt. Många föräldrar upplevde det positivt att träffa andra föräldrar till barn med Downs syndrom.   Slutsats Föräldrarna hade många upplevelser av bemötandet och stödet från vårdpersonalen. Upplevelserna var både positiva och negativa och de medförde konsekvenser för föräldrarnas coping. Med kunskap om vad som kan påverka föräldrarnas upplevelse av vården kan vårdpersonalen förbättra möjligheterna till en bättre och mer professionell vård samt hjälpa föräldrar till en snabbare anpassning till den nya livssituationen.

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak. Med tanke på att orsaken till RLS ännu är oklar finns inte någon kurativ behandling, men däremot goda möjligheter att lindra symtom och obehag. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga hur livskvalitén påverkas hos personer med Restless legs syndrom (RLS). Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes med hjälp av triangulering utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Totalt inkluderades 10 vetenskapliga artiklar av varierande kvalité i litteraturstudien efter litteratursökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt via Cochrane Library. Samtliga studier visade signifikant resultat avseende sänkt livskvalité hos personer med RLS. Resultatet påvisar att personer med RLS har en sänkt livskvalité på grund av begränsningar i fysiska och psykiska funktioner. Personer med RLS upplever låg vitalitet, försämrad psykisk hälsa, lågt emotionellt välbefinnande, upplevelser av depressiva symtom samt begränsningar i sociala funktioner. Vidare faktorer som bidrar till sänkt livskvalité hos personer med RLS är sömnproblem, besvärande symtom, nedsatt fysisk funktion, försämrad fysisk rollfunktion, samt en upplevd sämre generell hälsa och daglig funktion. / RLS is a neurological condition. Characteristic symptoms are tactile sensations especially localized to the lower extremities. The disorder is perceived deep in the legs and provokes an irresistible need to move. Description of symptoms, its intensity and incidence vary and are highly individual. RLS is divided into primary and secondary form depending on the symptom’s original cause. Given that the cause of the RLS still is unclear, there is no curative treatment but good opportunities to alleviate symptoms and discomfort. The aim of this systematic literature review was to identify how the quality of life in people with Restless legs syndrome (RLS) is affected. Review and quality assessment of the articles was made with triangulation along a modified audit protocol. There were totally 10 scientific articles of varying quality included in the literature survey, after literature search in the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and the Cochrane Library. All studies showed significant results for lower quality of life in people with RLS. The result showed that people with RLS had a reduced quality of life because of limitations in the physical and mental functions. People with RLS were experiencing low vitality, deterioration of mental health, low emotional well-being, experiences of depressive symptoms and restrictions in social functions. Moreover factors affecting the low quality of life in people with RLS were sleeping problems, bothersome symptoms, impaired physical function, loss of physical role functioning and a perceived poor general health and daily function.