Uppsatsens syfte var att belysa eventuella skillnader och förändringar i två olika generationers användning och relationer till traditionell tv och play-tjänster. Forskningsfrågorna ville ha svar på detta samt motiveringen bakom och även om det fanns generationsrelaterade mönster när det kom till relationerna till tablå-tv och playtjänster. Syftet var likaså att ta reda på under vilka omständigheter konsumtionen av traditionell tv och play-tjänster ägde rum. De teorier uppsatsen hade som utgångspunkt för undersökningen var dels uses and gratifications research som innebär forskning utifrån användaren. Forskningsfrågorna blev även besvarade utifrån Mannheims generationsteori. Uppsatsens material innefattar empiri från åtta intervjuer samt tidigare forskning och litteratur som varit relevant till forskningen. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med personer från en äldre och en yngre åldersgrupp. Undersökningen fick resultatet att den äldre generationen fortfarande hade en hög konsumtion av traditionell tv medan den yngre generationen spenderade en stor del av sin fritid med att titta på play-tjänster. Samtliga intervjupersoner ägnade sig åt andra aktiviteter samtidigt som tv:n stod på. Resultaten visade även att konsumtionen av både tv och play-tjänster var högst individuell, likaså anledningarna bakom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.