Ämnesområdet som detta examensarbete utgår ifrån är aritmetikundervisning. Syftet är att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer inverkar på elevers lärande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet är även att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer påverkar lärandet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förståelse för tals del-helhetsrelationer har på elevers matematiklärande. Examensarbetets metod är en litteraturstudie där forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks. Det insamlade materialet innefattar enbart internationell litteratur mellan åren 1925 och 2013. Materialet består av 13 forskningsartiklar och en forskningsrapport samt två böcker. Resultatet visar att förståelse för tals del-helhetsrelationer är en viktig faktor i förståelsen för sambandet mellan addition och subtraktion. Genom förståelsen för tals helhet och delar får elever kunskaper som är användbara vid lärandet av talkamrater. Förståelse för tals del-helhetsrelationer har även positiv effekt på lösningar av additions- och subtraktionsproblem samt på förståelse för positionssystemet och tiotalsövergångar i både addition och subtraktion.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur talfamiljer upp till 10 förekommer och gestaltas i läroboksuppgifter i årskurs 1, utifrån ett problemlösningsperspektiv. För att uppfylla syftet analyseras läroboksuppgifter med talfamiljer och delar av talfamiljer genom Cummins analysmodell där uppgifterna sorteras på fyra olika nivåer beroende av kontext och kognitiv svårighetsgrad efter att de kategoriserats. Resultatet blev både kvantitativt och kvalitativt där det framgick att läromedel tränar elever i talfamiljernas delar helt fristående. Ytterst få läromedel visade på talfamiljernas samband mellan talets helhet och delar. Den vanligaste läroboksuppgiften är en naken uppgift med addition eller subtraktion som räknas från vänster till höger helt utan stöd av kontext som bilder. Studien lyfter även tankar kring vad aktuell forskning säger kontra hur läroboksuppgifter är utformade och vad den enskilda läraren behöver tänka på när den ska göra sitt val av uppgifter till sina elever. / The purpose of this essay is to illustrate how fact families are present and form part of teaching materials in Swedish schools` year 1. This study focuses on how text book assignments teaches number sense, number ability and fact families up to 10, from a problem-solving perspective. To fulfill the purpose of the essay, textbook assignments with fact families and parts of fact families are analyzed using Cummins´ analysis model, where the framework is sorted into four distinct levels depending on context and cognitive difficulty after categorization. The result was analyzed both quantitatively and qualitatively and showed that teaching materials train students in the part of facts completely independently. Very few teaching materials showed the relationship between the fact family and the whole and parts of addition and subtraction. The most common textbook task is a bare task with addition or subtraction that counts from left to right without the support of context. The study also raises thoughts about what the research shows versus how school books assignments are designed and also what the individual teacher needs to think about when making his or her choice of text book tasks for students. / <p>9 juni 2017</p>