I denna uppsats undersöks medvetna och omedvetna attityder till dialekter hos 35 gymnasieelever i norra Halland. Uppsatsen undersöker även hur dessa attityder kan ha uppkommit och vilka sociala konsekvenser attityder till dialektal variation medför. Undersökningen består av två delar, där den första delen är ett matched-guise-test där eleverna har fått lyssna på 8 olika ljudinspelningar. Den andra delen är en kvalitativ enkät med öppna frågor. Undersökningen visar att eleverna har tydliga attityder till olika dialekter, samt att de verkar omedvetna om dessa attityder. Det framkommer även att eleverna inte tycker att det är nödvändigt att arbeta med dialekt i skolan. Vår slutsats är att det finns distinkta attityder till och förutfattade meningar mot dialekter bland eleverna. Utifrån vårt resultat dras även den didaktiska slutsatsen att talspråksvariation är en väsentlig del i svenskämnet, då resultatet visar elevernas bristande medvetenhet om sina egna attityder till dialekter.

I denna studie undersöks talspråkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för årskurs nio, vid åren 1992 och 2003. Syftet med studien är att genom kvantitativ textanalys baserad på stilistik undersöka hur talspråkliga texterna är och om de senare texterna är mer eller mindre talspråkliga. Materialet består av 22 elevtexter i genren krönika med jämn fördelning mellan de två årtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nära talspråket och att en svag förskjutning mot starkare talspråklig stil har skett mellan 1992 och 2003.

Stora delar av världen är idag uppbyggda av skriftliga kulturer. För att kunna använda teknik och delta i dessa kulturer behöver människor behärska läskonst. I denna studie undersöks hur människor som har nedsatt läsförmåga navigerar sig kring skrift i skriftliga kulturer med hjälp av text-to-speech program (TTS-program). Studiens teoretiska disposition är skapad genom Ongs teorier om primärt skriftliga och talspråkliga kulturer samt McLuhans mediumteori för att kunna förstå skrift som för det första, en teknologi vilket möjliggör dagens teknik och för det andra, förstå vad ett medium innebär. Med etnografisk ansats intervjuades fyra människor med nedsatt läsförmåga om deras erfarenheter och användning av mediet TTS-program vid läsning. Syftet med detta sätt att undersöka mediet TTS-program va att förstå deltagarnas sätt att använda det under läsning genom deras egna ord. Resultatet i denna studie visar att när deltagarna läser med TTS-program används det i kombination med en mängd andra medium, metoder och processer vilka tillsammans skapar ett slags personligt nätverk vilket deltagarna konstruerat för att läsa på ett sätt som passar dem.