Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

This diploma work raises the issues and subsequently the diagnostics of preconcepts for didactic concepts of students of teaching and primary school teachers. The aim of this work was to find out to what extent the perception of some chosen didactic concepts are related comparing students of pedagogical faculty and primary school teachers. The theoretical part aims to the technical definition of the semantic differential research method and definition of the concepts involved in the research. In the practical part the data relating to chosen didactic concepts were found and processed by method of semantic differential.