No description available.

This thesis deals with prefabricated composite bridges in general, and prefabricated concrete deck elements with dry joints in particular.As outlined in Paper I and Chapter 2 prefabrication has several advantages over in situ construction, and has hence been discussed for decades in the construction business. Further, the house building sector has taken large steps towards a more industrialized approach, in which prefabrication, lean thinking and Building Information Modelling (BIM) are all important components. Numerous studies have also examined the applicability of such an approach in the bridge sector, and several types of prefabrication techniques have been tested. Nevertheless, in many countries the bridge sector seems to lag far behind in the general shift towards more industrialized construction processes. One of the reasons for the relatively slow progress may be the fact that bridges are often unique objects with unique specifications and constraints. This hinders the standardisation that is often regarded as a key to industrialised construction.Chapter 2-3 and Paper I, presents evidence from a literature review together with information gathered from a Workshop, attended by bridge designers and researcher in Europe and the US, that prefabricated deck elements are still quite rarely used in bridge construction. Deck elements with dry transverse joints are even rarer. Few examples have been reported. In addition, the degree of prefabrication and the rate of progress towards more industrialised construction processes seem to vary substantially from one country to another.However, as described in Chapter 3 and Paper II, a prefabricated concrete deck element system with dry joints has been developed in Sweden for constructing composite bridges. The transverse joints are completely dry, and all forces are transferred by contact pressure between concrete surfaces. This implies that no tensional forces can be transferred over the transverse joints. Shear forces are transferred by overlapping concrete shear keys, designed as a series of male-female connections. The research presented in this thesis is focused on the structural behaviour of this deck element system. In order to investigate this, laboratory tests have been performed as well as field monitoring.Results of large-scale laboratory tests, presented in Chapter 4 and Paper V, show that a bridge of this type is less stiff than a similar bridge with an insitu cast deck slab. The concrete elements’ contributions to stiffness are negligible in sections with hogging moments, but make some contribution to global stiffness in sections with sagging moments. At moderate load levels, the interacting concrete area is much smaller than in a similar in-situ cast section. This is believed to be due to the combined effects of small gaps in the joints and continuous in-situ cast concrete in the injection channels.After the channels have been injected, existing gaps will be more or less permanent, since the in-situ cast concrete must be compressed up to a certain limit before the rest of the joint will be closed. Destructive testing showed that the differences in stiffness and stresses between a deck of this type and an in-situ cast bridge deck are much smaller in the ultimate limit state. In this case it could even be reasonable to design a cross-section according to Eurocodes, neglecting effects of the joints.As shown in Chapter 5 and Paper III, the overlapping shear keys are a critical detailing in this deck system. Therefore, they were tested in the laboratory to determine how they fail and evaluate their load capacity. The tests revealed two failure modes. The first is a rather ductile failure, activating the shear reinforcement. This was the expected failure mode for shear keys of this design. The second failure mode observed was a quite brittle failure in the concrete covering layer. It has only been observed in small-scale tests, and might be related to the test set-up. Nevertheless, overlapping of the rebars in the male-female shear key connection is strongly recommended to assure the robustness of shear transfer if failure occurs in the concrete covering layer.To complement the laboratory tests, a single span bridge was monitored in the field (Chapter 6 and Paper IV). The bridge was built in 2000, using the prefabricated deck system that this thesis is focusing on, and was tested in both 2001 and 2011. The tests, and subsequent Finite Element analyses, showed that under moderate loading the interacting concrete area is smaller than for a similar in-situ cast bridge. No significant long-term effects were observed, except that under eccentric loading the distribution of the deflection between the girders decreased slightly during the 10 years between tests. This indicates that the joint gaps may have narrowed and at least partly closed during this time.Chapter 7 summarises the research and presents recommendations for dealing with general issues related to the design and construction of a bridge of this type. The design methods are generally the same as for a conventional composite bridge with an in-situ cast deck slab. However, the Eurocodes require some modification for the design of prefabricated deck elements with dry joints, particularly regarding global analysis and the resistance of cross-sections. Finally, conclusions, a general discussion and suggestions for further research are presented in Chapter 8. / Denna avhandling behandlar ämnet prefabricerade samverkansbroar i allmänhet och prefabricerade betongelementfarbanor med torra fogar i synnerhetPrefabricering är ett ämne som har diskuterats i byggbranschen under de senaste decennierna. Husbyggnadsindustrin har gjort stora framsteg i riktning mot ett mer industriellt tänkande, i vilket prefabricering, Lean och BIM är viktiga pusselbitar. Även i brobranschen har mängder med forskningsprojekt utförts runt om i världen och flertalet olika prefabricering lösningar har testats genom åren. Trots detta så förefaller det så att brobranschen ligger lång efter i utvecklingen mot en mer industrialiserad byggprocess. Den långsamma utvecklingen kan till viss del förklaras av att varje bro ofta är ett unikt objekt med unika förutsättningar. Detta utgör ett hinder mot standardisering vilket ofta är beskrivet som nyckeln till industrialiserat byggande.En litteratur studie kompletterad med en Workshop, för insamling av information och erfarenheter från brokonstruktörer och forskare i Europa och USA, visar att prefabricerade farbaneelement fortfarande är ganska ovanliga på den globala byggmarknaden. Farbaneelement med torra fogar förefaller vara extremt ovanliga, enbart ett fåtal exempel har påträffats i litteraturstudien. Prefabriceringsnivån och utvecklingstakten mot ett mer industriellt byggande varierar mycket från ett land till ett annat. (Paper I och Kapitel 2-3)För samverkansbroar har ett prefabricerat farbanesystem med torra fogar mellan betongelementen utvecklats i Sverige. De tvärgående fogarna är helt torra och all kraft överförs genom kontakttryck mellan olika betongytor. Detta medför att inga dragkrafter alls kan överföras genom fogen. Tvärkrafterna överförs genom överlappande betongklackar som är utformade som en serie av hane-hona kopplingar. Forskningen som presenteras i denna avhandling är fokuserad på konstruktionens strukturella beteende. Detta beteende har undersökts via labbtester såväl som genom fältförsök. (Paper II och Kapitel 3)Storskaliga labbtester visar att en bro av denna typ är mindre styv än en liknande bro med en plastgjuten farbaneplatta. I områden med negativt böjmoment är betongelementens bidrag till styvheten försumbart. I områden med positivt böjmoment bidrar betongelementen till den globala styvheten. Vid måttlig belastning är dock den medverkande betongarean avsevärt mindre än i en motsvarande platsgjuten konstruktion. Detta orsakas förmodligen av de små glipor som finns i fogarna, i kombination med det faktum att de injekterade kanalerna är kontinuerliga över elementskarvarna. Detta medför att de initiala fogöppningarna mer eller mindre blir permanenta då kanalen injekteras, eftersom den injekterade betongen i kanalen måste tryckas samman till en viss gräns innan den resterande delen av fogen stängs. Förstörande provning visar dock att skillnaderna i spänningar och styvhet är avsevärt mindre i brottgränstillståndet. Det är därför rentav rimligt att utföra tvärsnittskontroller, i brottgränstillstånd, i enlighet med de regler som anges i Eurokoderna och därmed försumma de effekter som fogarna ger upphov till. (Paper V och Kapitel 4)De överlappande betongklackarna är en väsentlig detalj i det aktuella prefabriceringssystemet. Dessa klackar har därför testats i ett laboratorium för att för utreda hur de går i brott samt vilken last kapacitet som de har. Testerna resulterade i två olika typer av brott. Den första typen av brott aktiverade skjuvarmeringen, vilket resulterade i ett tämligen duktilt brott. Denna var även det förväntande brottscenariot och tämligen i linje med de dimensionerings metoder som föreslås för denna typ av betongklackar. Den andra typen av brott som observerades var ett tämligen sprött brott i betongens täckskikt. Denna typ av brott har enbart observerats i dessa labbtester och är möjligen relaterad till utformningen av testriggen. Det rekommenderas dock starkt att utforma armeringen i klackarna så att armeringsjärnen i hona-hane överföringen överlappar varandra. Detta för att säkerhetsställa en residualhållfasthet för skjuvöverföringen även efter ett eventuellt brott i betongens täckskikt i klackarna. (Paper III och Kapitel 5)Som ett komplement till labbtesterna har fältförsök utförs på en enspannsbro. Den aktuella bron byggdes år 2000 med den prefabriceringsteknik som denna avhandling behandlar och har instrumenterats såväl år 2001 som 2011. Även dessa tester och de efterföljande FE-analyserna visar att den medverkande betongarean, under måttlig belastning, är klart mindre än den medverkande arean för en platsgjuten betongfarbana. Inga väsentliga långtidseffekter har kunnat observeras. Enbart nedböjningsfördelningen mellan balkarna, vid excentrisk last, har minskat en del efter 10 år. Denna skillnad kan indikera att fog öppningarna var större år 2011, dessa kan åtminstone delvis ha stängts under den tid som förlöpt mellan testen. (Paper IV och Kapitel 6)Huvuddelen av denna avhandling avslutas med ett kapitel som summerar den utförda forskningen genom att presentera råd och förslag på hur det går att hantera generella konstruktions- och produktions-frågor för en bro av denna typ. Dimensioneringsmetoderna är i regel de samma som för en konventionell samverkansbro med platsgjuten farbana. För denna typ av prefabricerade farbaneelement finns det dock vissa områden där dimensioneringsreglerna i Eurokoderna bör modifieras eller rentav ändras. Systemanalys och tvärsnittskontroll är två av de dimensioneringssteg där reglerna i Eurokoderna bör modifieras en del. (Kapitel 7)

Numera ägnar arkitekter, designers och ingenjörer stor uppmärksamhet åt brandsäkerhet ibyggnader. På grund av det höga antalet olyckor blir brandsäkerheten i byggandet allt viktigare.För att använda mer brandbeständigt material i strukturen började man uppmärksammaegenskaperna hos de använda materialen. Materialet har börjat utvärderas med avseende påstandardmotstånd och vissa standardtester som har utvecklats. Baserat på hur länge materialetinte uppvisade några betydande skador, utvärderades och betygsattes dessa material. Dennaklassificering kan nås från eurokoder (Svensk trä,2022).Timmer användes i byggandet redan innan historien skrevs. Sedan den antika civilisationen harträ varit ett viktigt byggnadsmaterial. (Statens fastighetsverk,2021).Trä uppvisar stor motståndskraft mot brand på grund av sin självisolerande egenskap.När trä brinner förkolnar den först till ett visst djup. Då fungerar det yttre förkolnade lagret somen barriär och dämpar branden. Denna brandsläckande egenskap i sig är träets självisolerandeegenskap. (svensk trä,2021).Brandexponering sker vanligtvis enligt standardbrandkurvan som beskriver en fullt utveckladbrand enligt definitionen i EN 1363–1. Byggnadsdelar ska tåla brand under en viss tid, tillexempel 60 minuter. Med träkonstruktioner är det möjligt att uppnå hög brandmotstånd medhjälp av isoleringsmaterial (EI). (svensk trä,2021).I den första delen av examensarbetet diskuteras egenskaperna hos trä som byggmaterial. Inästa del diskuteras brandklasserna Br0, Br1, Br2 och Br3 för byggnader. Efter det kan läsarenlära sig om hur en byggnad kan delas in i sektioner beroende på sin brandklassificering. Enmaterialundersökning kommer att göras för att kunna se brandegenskaper hos vissa materialsom vi kommer att addera till eller ta bort från väggen som extra gipsskiva ellerisoleringsmaterial utan att ändra på väggens tjocklek för att göra dem mer brandsäkra och attkunna hålla ut längre utan att branden sprider sig till de andra utrymmen med hjälp av bättrematerialförmåga. (svensk trä,2021)I detta arbete presenteras även teorin bakom vägg brandsektionering när det gäller material ochde olika brandtekniska lösningarna med några exempel på beräkningar som rör materialensbrandförmåga, med hänvisningar till instruktionerna i SS-EN 1995-1-2:2004/AC:2010.Slutligen analyseras resultaten och jämförs med olika material. Med hjälp av resultaten avreaktioner av olika typer av material och isolering så kan brand motståndet för träväggardiskuteras närmare.Resultatet visar att gipsskivor kombinerade med stenull är det bästa materialvalet för att skapabrandsäkra mellanväggar. Resultaten från våra beräkningar visar att dubbla gipsskivor påvarenda sida med tjocklek på 15 mm kombinerade med stenull med tjocklek 95 mm ger ettbrandmotstånd upp till 109 minuter. I jämförelse med en mellanvägg med en gipsskiva varendasida utan isolering ger brandmotstånd upp till 48 minuter. Detta har betonats med en studie därhar brandmotståndet undersökts för väggar, de har fått i resultat att dubbla gipsskivorkombinerade med stenull med rätta förutsättningar ger brandmotstånd upp till 142 minuter.Dock är det avgörande för att brandmotstånd ska fungera att monteringen utförs korrekt.Samtliga resultat skruvar måste placeras rätt, inga hål på gipsskivorna får finnas samt antalgipsskivor och isolerings tjocklek tillsammans med rätt montering ger bättre brandskydd. Dettaär baserat på resultaten som har fåtts från artiklar, beräkning under detta arbete och även frånintervjuer med företagen som jobbar med kravställning, tillverkning och montering avbrandsäkra mellanväggar. / Nowadays, architects, designers and engineers pay a lot of attention to fire safety in buildings.Due to the high number of accidents, fire safety in construction is becoming increasinglyimportant.In order to use more fire-resistant material in the structure, attention was paid to the propertiesof the materials used. The material has begun to be evaluated for standard resistance and somestandard tests have been developed. Based on how long the material did not show anysignificant damage, these materials were evaluated and graded. This classification can beaccessed from Eurocodes (Svensk trä,2022).Timber was used in construction even before history was written. Since the ancient civilization,wood has been an important building material.Wood exhibits great resistance to fire due to its self-insulating property.When wood burns, it first chars to a certain depth. Then the outer charred layer acts as a barrierand suppresses the fire. This fire-extinguishing property in itself is the wood's self-insulatingproperty. (Swedish wood, 2021).Fire exposure usually occurs according to the standard fire curve that describes a fullydeveloped fire as defined in EN 1363-1. Building parts must withstand fire for a certain time,for example 60 minutes. With wooden constructions, it is possible to achieve high fire resistancewith the help of insulating material (EI). (Swedish wood, 2021).In the first part of the thesis, the properties of wood as a building material are discussed. INthe next part discusses the fire classes Br0, Br1, Br2 and Br3 for buildings. After that, the readercan learn about how a building can be divided into sections depending on its fire rating. Amaterial investigation will be done to be able to see the fire properties of certain materials thatwe will add to or remove from the wall such as extra plasterboard or insulation material withoutchanging the thickness of the wall to make them more fireproof and to be able to last longerwithout the fire spreads to the other spaces with the help of better material ability. (Swedishwood, 2021).This work also presents the theory behind wall fire sectioning in terms of materials and thevarious fire engineering solutions with some examples of calculations relating to the fireresistance of the materials, with references to the instructions in SS-EN 1995-1-2:2004/AC:2010. Finally, the results are analyzed and compared with different materials. Usingthe results of reactions of different types of materials and insulation, the fire resistance ofwooden walls can be discussed in more detail.Results show that gypsum boards combined with stone wool is the best choice of material forcreating fireproof partition walls. The results of our calculations show that double gypsumboards on each side with a thickness of 15 mm combined with stone wool with a thickness of95 mm provides fire resistance up to 109 minutes. Compared to a partition wall with a gypsumboard on each side without insulation, fire resistance is up to 48 minutes. This has beenemphasized with a study where the fire resistance has been investigated for walls, they havefound that double gypsum board combined with stone wool with the right conditions providesfire resistance up to 142 minutes. However, it is crucial for fire resistance to work that theinstallation is carried out correctly. All resulting screws must be placed correctly, there must beno holes on the gypsum boards and the number of gypsum boards and insulation thicknesstogether with the correct assembly provides better fire protection. This is based on the resultsthat have been obtained from articles, calculation during this work and from interviews withthe companies that work with requirements, manufacture and installation of fireproof partitionwalls.

This qualitative study addressed the question: What are the perceptions of preschool and elementary bilingual and ESL teachers on how technology-enhanced classroom environments support native Spanish-speaking English language learners in the acquisition of English as a second language? With the support of six school districts representing three different regions and 15 schools in Texas, this research investigated technology-enhanced learning environments and the influence of emerging technologies on language acquisition by focusing on classroom interactions and learner engagement in preschool and elementary settings. Forty-six teachers completed the self-identified online questionnaire and from that initial group of participants, 10 were chosen for the face-to-face semi-structured interviews. A two-cycle progressive refinement coding technique was used for the analysis of the teacher interviews. In Vivo coding was selected for the first-cycle coding methodology to study teacher perspectives using their direct language. For the second-cycle methodology, focus coding was chosen as a continuation of the analytical process examining the developing patterns resulting in the initial codes being grouped to form salient categories. This process of reanalyzing and reorganizing coded data led to the creation of four emergent themes and in the views of the teachers interviewed describes how emerging technologies influences English language acquisition. The four emergent themes identified were “engaging students for learning,” collaborating with others,” “developing and clarifying concepts,” and “creating authentic work.”

Denna studie, som är ett samarbete med K-ULF, syftar till att utforma ett laborationsmoment för gymnasieelever som går kursen Programmering 1 (eller motsvarande kurser), med fokus på att stimulera datalogiskt tänkande. En litteraturöversikt genomfördes för att identifiera ett relevant ramverk för att utforma laborationsmomentet inom programmering. Det valda ramverket är resultatet från litteraturöversikten. Det går ut på att definiera datalogiskt tänkande, identifiera relaterade koncept, ge exempel på tekniker som representerar dessa begrepp och genomföra utvärdering. Studien är i form av en fallstudie, där laborationsmomentet genomfördes med en grupp på 20 elever. Två python-uppgifter, Uppgift A (utan chatGPT) och Uppgift B (med chatGPT), utformades för att stimulera datalogiskt tänkande färdigheter. Eleverna arbetade i par under laborationsmomentet för att lösa uppgifterna A och B och deras diskussioner spelades in. Både deras lösningar och ljudinspelningar av deras diskussioner utgjorde vår dataset och skulle senare analyseras. För att utföra analysen skulle både lösningarna och ljudinspelningarna granskas med hjälp av innehållsanalys och mönsterjämförelsemetoden. Resultaten visade att elever som löste uppgift A visat uppkomst av samtliga indikatorer (färdigheter) inom datalogiskt tänkande. Å andra sidan har elever som arbetade med uppgift B visat uppkomst av datalogiskt tänkande indikatorer främst genom sina inspelade ljuddiskussionermen inte i sina skriftliga lösningar. / This study, which is conducted in collaboration with K-ULF, designs and evaluates a laboratory exercise for high school students enrolled in the programming 1 course (or any similar courses), with a focus on stimulating acquisition of computational thinking concepts. A literature overview was performed to identify a relevant framework for designing the programming laboratory moment. The chosen framework, which is the result of the literature overview, emphasized the application of different steps, including defining computational thinking, identifying related concepts, providing examples of techniques representing these concepts, and conducting evaluation. The study is conducted in the form of a case study, wherein the laboratory was conducted with agroup of 20 students. Two Python tasks, Task A (without chatGPT) and Task B (with chatGPT) were designed to stimulate computational thinking concepts and were solved by the students inpairs. During the laboratory, the students' discussions were audio recorded, and they also provided written explanations of their problem-solving methods. The data, comprising audio recordings and written materials, were analyzed using specific techniques and patterns identified within the framework. The study employed a pattern matching method to draw conclusions based on the analyzed data. The results indicated that students solving Task A demonstrated emergence of all computational thinking concepts (indications). On the other hand, students who worked on task B showed emergence of computational thinking indicators mainly through their recorded audio discussions but not in their written solutions.

Online and hybrid onboarding, or new-hire training and assimilation, has grown increasingly common in corporate settings, especially since the COVID-19 pandemic. This study explores how perceived onboarding experience, work locus of control, occupational self-efficacy, and employee engagement differed between those who onboarded with in-person, hybrid, or online methods. This study also explores how work locus of control could moderate these relationships and examines the relationships between employee engagement and onboarding experience, locus of control, and self-efficacy. This study used quantitative research methods in the form of a self-administered online questionnaire aimed at corporate employees who had onboarded within the previous 18 months. One hundred fifty-three employees completed the survey. It was found that no significant difference in the variables existed between modalities, except for the task characteristic subscale of perceived onboarding experience in which scores were lower for those onboarded in-person. However, work locus of control was found to significantly moderate the relationships between onboarding modality and experience, locus of control, and self-efficacy. Additionally, employee engagement was increased with higher perceived onboarding experience, more internal loci of control, and higher self-efficacy. In addition to the research questions, demographic data were also explored. It was found that perceived onboarding experience was negatively correlated with age, education level, and employment level, locus of control was negatively correlated with age, and work-related self-efficacy was positively correlated with employment level. Further, males were found to have more internal loci of control while females had more external loci of control. Women were also found to have statistically significant lower employee engagement. Overall, this study found that, while onboarding modality itself is not a predictor of employee experiences, other characteristics of onboarding and individuals' attributes could impact the success of onboarding programs and employees' experiences.

Från första juli 2021 gäller en ny ämnesplan för matematiken på gymnasiet som inkluderar förändringar av innehållet kopplat till programmering, som funnits som innehåll sedan 2018. Tidigare forskning visar att lärare känner sig oförberedda att undervisa om programmering i matematikämnet. Det här arbetet har undersökt implementeringen av programmering i matematikämnet på gymnasiet i syfte att skapa en bild av matematiklärares inställning till införandet av programmering i deras undervisning. Lärarnas uppfattningar ställs i relation till den nya ämnesplanen och Skolverkets arbete med att ta fram utbildningsmaterial som stöd för lärarna. Med avstamp i tidigare forskning har genomförts en enkätundersökning med 166 matematiklärare på svenska gymnasieskolor. En bild av lärarnas upplevda självförmåga att undervisa i programmering samt deras inställning till den nya ämnesplanen och Skolverkets utbildningsmaterial har tagits fram. Enkäten bestod av huvudsak påståenden som lärarna fick ta ställning till. Lärarnas egna kommentarer från enkäten har även tematiskt analyserats. Resultatet visar att matematiklärarnas övergripande uppfattning är att programmering inte hör hemma i matematikämnet. Enligt lärarna kommer tillägget medföra förvirring för eleverna och ta värdefull tid från undervisningen. Lärarna rapporter en upplevt låg självförmåga i att undervisa om programmering då de saknar både erfarenhet att undervisa i ämnet och relevant fortbildning. Lärarnas uppfattning om den nya ämnesplanen och Skolverkets utbildningsmaterial är vid första anblicken positiv, men de rapporterar i båda fall att innehållet misslyckas med att motivera programmeringens placering och roll i matematikundervisningen. Slutligen har det här arbetet tagit fram en vägledning för hur vidare arbete med införandet av programmering i skolan bör ske. Vägledningen är baserad på enkätundersökningens resultat samt en litteraturstudie av tidigare forskning inom ämnena programmering i matematiken samt i skolan. Den är uppdelad utifrån två olika perspektiv. Ur perspektivet att programmering införts för att stödja matematiken föreslås att (1) en eller flera programmeringsmiljöer bör utvecklas på ett sätt som inte avviker från matematiken utan fokuserar på elevernas matematiska förståelse och lärande, (2) resurser bör avsättas av huvudmän och Skolverket så att matematiklärare ges möjlighet att erhålla relevant fortbildning samt (3) att läroplanen bör formuleras för att tydliggöra och förklara de förändringar som tidigare åtgärder medför. Om programmering istället införts i matematiken för att istället introducera programmering till fler elever föreslås att Skolverket tar fram en egen allmänbildande kurs i ämnet. / Starting the first of July 2021, a new syllabus for mathematics takes effect in Swedish upper secondary school with some changes to content regarding programming, that has been partof the curriculum since 2018. Earlier research shows that teachers feel unprepared to teach programming in their math classes. This work has examined the implementation of programming in the subject of mathematics in upper secondary school in order to create a picture of mathematics teachers’ attitude towards the introduction of programming in their teaching practices. The teachers’ perceptions are set in relation to the new syllabus and the Swedish National Agency for Education’s work to produce educational material to support the teachers. Based on previous research, a survey has been conducted consisting of 166 mathematics teachers from Swedish upper secondary schools. This in an attempt to create an overview of the teachers’ perceived self-efficacy towards teaching programming and their attitude towards the new subject syllabus and the National Agency for Education’s educational material. The survey consistedmainly of statements that the teachers where asked to consider. The teachers’ own comments from the survey have also been thematically analysed. The results show that the mathematics teachers’ overall perception is that programming does not belong in the mathematics subject. According to the teachers, this change will only cause confusion for the students and require too much valuable teaching time. The teachers report a perceived low self-efficacy in teaching programming as they lack both experience and sufficient training. The teachers’ perception of the new subject syllabus and the National Agency for Education’s educational material is positive at first sight, but they report in both cases that the content fails to justify the placement and role of programming in mathematics teaching. A proposal has been developed for how to proceed with the introduction of programming in schools. The proposal is based on the results of the survey and study of relevant literature pertaining to programming in mathematics and in school in general. From the perspective that programming has been introduced in the subject of mathematics as a tool to support the subject, it is proposed that (1) specific programming environments should be developed in a way that does not deviate from mathematics content but focuses on the students’ mathematical understanding and learning, (2) resources should be allocated by principals and The Swedish National Agency for Education so that mathematics teachers are given opportunities to receive relevant in-service education and (3) that the curriculum should be formulated to clarify and explain the changes that previous measures entail. If programming has instead been implemented in mathematics to introduce more students to the subject, it is proposed that the National Agency for Education develop a separate more general course in programming.

No description available.

No description available.

No description available.