Contemporary business world is now facing a challenge, a shift from traditional innovation to eco-innovation. Organizations need to recognize the importance of environment in any aspect of innovation. This paper aims to deduce the drivers of eco-innovation from the overview of existing literature and empirical study to provide an understanding of the organization aiming towards eco-innovation. The aim of this thesis is to identify the drivers of eco-innovation and objectives being able to understand and review the contribution of innovation and eco-innovation as separate entities.This research is limited to the investigation of drivers of eco-innovation in one single organization i.e. Tekniska Verken, Linköping. Conceptual model of drivers of eco-innovation is created from previous research and verified through empirical study. The model of this research is to outline the three categories of drivers within the limit and scope of this analysis. However modification of the model on the basis of additional drivers has been duly appreciated and elucidated to reflect reality of the research.

Examensarbete.

Examensarbete.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Diss. av båda förf. Luleå : Luleå tekn. univ., 1999. / Även tillg. med tryckår: 3. uppl. 1999.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Tekniska verken är en regional koncern som verkar inom många områden. Den här rapporten specificerar sig på avfallshantering och emissionerna av dessa. Tekniska verken har som mål att bli så miljövänliga som möjligt och med hjälp av denna rapport få en bättre insikt i vilka avfall som är bättre och sämre för miljön. Rapporten använder statistiska metoder för att visa vilka avfall eller bränslen som ger upphov till höga eller låga halter av farliga emissioner samt vilka av dem som har högt respektive lågt energiinnehåll. Metoder som används är Lasso-regression och korsvalidering för variabelselektion. Multipel linjär regression används för tolkning och förklaringsgrad. För kontroll av extremvärden och autokorrelation har Cook ́s distance respektive Durbin-Watson test används. Ett av resultaten som metoderna genererar är att den importerade bränslefraktionen RDFBAL ger upphov till höga vätekloridvärden. Under våren genomfördes en revision, alltså en medveten nedstängning där kraftverket renades och reparerades. Det visar sig att detta påverkar emissionerna både positivt och negativt. / Tekniska verken is a regional corporation involved in many areas. This report has focused on waste management and their emissions. Tekniska verken has as a goal of becoming as environmentally friendly as possible and with the help of this report aim to get better insight in which waste that is better and worse for the environment. The report wishes to show which fuels that produces high or low emissions of hazardous gases and which of those have high or low energy content respectively. Methods used for this purpose are Lasso-regression, cross-validation and multiple linear regression for interpretation and explanation. To control outliers and autocorrelation, Cook’sdistance respectively Durbin-Watson test have been used. One of the results generated by the methods is that the imported fuel fraction “RDFBAL”causes high hydrogen chloride emissions. During the spring, a revision is carried out, that is an intentional shutdown where the power plant is cleaned and repaired. It turned out that this impacted emissions both positively and negatively.

Denna studie handlar om hur övergången mellan årskurs 6-7 i teknikämnets centrala del tekniska lösningar går till. I studien tas det upp tidigare forskning inom området. Den metod som användes var intervjuer med några verksamma lärare inom teknikämnet för att se hur de anser att övergången fungerar. Samt har det även tagits reda på vad verksamma lärare har för önskemål om eventuella förbättringar kring övergångsarbeten mellan årskurs 6-7. De resultat som framkom är att det dels saknas styrning från ledning om hur ett effektiv och främjande arbete kring övergångar bör gå till, dels att det finns oklarheter kring teknikämnets innehåll i läroplanen som skapar osäkerhet för lärarna i undervisningssyfte. Detta leder till att arbetet med att skapa den röda tråden försvåras vid övergångarna i teknikämnets centrala del tekniska lösningar. Den slutsats som gjorts är att det finns ett engagemang hos lärarna att underlätta övergångarna i teknikämnet men att det måste finnas en ledning som styr för att det ska fungera