Syftet med detta arbete är att utveckla och förbättra undervisningskvalitet på matematikundervisningen på KTH genom att utveckla en kurs i pedagogik för nya övningsassistenter. Denna kurs kommer göras utifrån en förstudie på KTH. Denna studie ämnar undersöka vad som (1) kännetecknar god undervisning vid övningar på kursen envariabelanalys (SF1625) på KTH samt (2) vilka vanliga svårigheter studenter möter i denna kurs. Arbetet utgick från en explorativ ansats där data från studenter som går eller gått kursen, föreläsare och erfarna övningsassistenter samlades in. Datainsamlingen genomfördes i form av en enkätundersökning riktad mot studenterna, med hjälp av intervjuer med föreläsare och en frågeenkät riktad mot övningsassistenter som besvarades via mejl. Data från dessa grupper jämfördes sedan med tidigare kända resultat från studier om god undervisning och svårigheter i högskolematematik. Där data pekar mot liknande svar och kan understödas av litteratur inom pedagogik anses rapportens frågeställningar besvarats.Totalt besvarade 261 studenter enkäten, 2 föreläsare intervjuades och 6 övningsassistenter besvarade frågeenkäten via mejl. Gällande den första frågeställningen kom studien fram till att; (1) ett typisk bra upplägg på en övning är repetition av teori, låta studenterna räknar och diskuterar materialet själva och att övningsassistenter därefter löser talen inför klassen, (2) studenterna bör diskutera teori och begrepp med varandra, (3) de får möjlighet att ställa frågor, (4) övningsassistenter bör kunna illustrera matematiska koncept på olika sätt, (5) övningsassistenter bör jobba med både formellt och vardagligt språk i sina genomgångar och (6) övningsassistenter bör behärska god tavelteknik. Gällande den andra frågeställningen kom studien fram till att: (1) matematik som kan lösas genom memorerade lösningsmetoder är enklare än från matematik som behöver en bredare förståelse, exempelvis problemlösning eller bevisföring, (2) det studenterna upplever som svårast i kursens är riemannsummor, konvergens och divergens samt serier, (3) det studenterna upplevde som lättast var derivata och deriveringsregler, (4) nivåskillnaden mellan matematiken och på gymnasiet till högskola upplevs som tuff för många studenter, (5) studenterna som frågades i studien anser inte att skillnaden i undervisningsupplägg på KTH i jämförelse med gymnasiet är speciellt svår, men föreläsare och övningsassistenter upplever att det är svårt för många studenter.Utifrån främst detta underlag utvecklades det första utkasten av kursen riktad mot nya övningsassistenter där kursmålen är uppdelade i tre ämnen. ● Studenters utmaningar och inlärningsbarriärer. ● Undervisningsstrategier för förstaårsstudenter i matematik. ● Kollegial kommunikation och vad man kan förvänta sig från studenterna. Flera specifika mål har formulerats under dessa ämnen och sedan har ett kursupplägg på en dag planerats för att uppfylla målen. / The general objective of this paper is to improve the teaching quality of a course in mathematics at KTH by developing a training program in pedagogics for new tutors. To achieve this goal we aimed (1) to identify what characterises good teaching during supervised exercises in the course in single variable analysis (SF1625) at KTH and (2) what kind of difficulties students encounter in order to reach the objectives of this course. This is done through an explorative approach in which data was collected from students, lecturers and experienced training assistants by e-mail using polls and interviews. The data was then compared to existing knowledge about good quality education in mathematics on university level. A total of 261 students, 2 teachers and 6 tutors took part in the study. We identified six factors that appear to be linked to good teaching praxis: (1) a combination of repetition and independent exercise followed by a teachers review together with the students, (2) students should discuss theory and concepts with each other, (3) students get the opportunity to ask questions, (4) exercise assistants should be able to illustrate mathematical concepts in different ways, (5) exercise assistants should work with both formal and everyday language in their reviews and (6) exercise assistants should master good chalkboard technique. Our second study question revealed five important obstacles that seem limit learning outcomes: (1) mathematical problems that can be solved using memorised solutions are easier to master then problems that require deeper understanding and creative thinking, (2) students find Riemann sums, series and the concepts of convergence and divergence to be among the hardest parts of the course material, (3) students find derivates and derivates rules to be the easiest part of the course material, (4) many students find it difficult to go from mathematics at the gymnasium level to mathematics at the university level, (5) the students who participated in this study did not experience difficulties to adapt to the differences in teaching style and methods between gymnasium and KTH, but many teachers think new students have a hard time learning to work well in the university environment. This information is used to create a first version of a possible course for new tutors at KTH. The course program is divided into three main parts: • What students find hard and what makes the subject in the course hard to learn. • Strategies for successful teaching for first year students in mathematics. • Collegial communication and what can be expected from students. More specific goals are also formulated to develop a more precise arrangement of the first version of the course for new tutors.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.

Skyfall innebär intensiva regnfall som inträffar under korta tidsperioder. Klimatförändringarna i sin tur påverkar signifikant de naturliga vattenflödena. Dessutom prognostiseras en ökning av intensiva regnfall med höga volymer. Nederbördsmängden har redan uppmärksammats som ett betydande problem och fenomenet med så kallade "hundraårsregn" som är de mest intensiva regnen som förväntas inträffa ungefär en gång per sekel, förekommer numera flera gånger per år. Nederbördsmängder förväntas att öka under de kommande 100 åren till följd av pågående klimatfärändringar. Utmaningarna i samband med skyfall och klimatförändringar inkluderar översvämningar, förorening av vattendrag och erosion. En detaljerad beskrivning av var och en av dessa utmaningar presenteras i denna studie. Dessa utmaningar i sin tur ger upphov till hinder när det gäller att kunna uppnå vissa av de globala miljömålen. Klimatförändringarna förväntas dessutom resultera i ökad frekvens av skyfall, vilket många befintliga avloppssystem inte är dimensionerade att kunna hantera. Detta medför en ökad risk för översvämningar. I detta arbete var syftet att undersöka hur dagvattenhantering vid större och mer frekventa skyfall bör ske och utformas för att uppnå en hållbar dagvattenhantering med minskad risk för översvämningar. Det genomfördes en litteraturstudie där varje teknisk lösning undersöktes ingående. Dessutom genomfördes en intervju där för- och nackdelar med vissa tekniska lösningar diskuterades. Resultaten presenterades tydligt därefter i form av en tabell som utvecklades för att identifiera lösningarnas för- och nackdelar, för att på så sätt möjliggöra anpassning av rätt lösning till rätt plats. Konsekvenserna av klimatförändringarna analyserades och klassificerades från katastrofala till mindre relevanta. Denna studie har klart och tydligt visat på den avgörande betydelsen av att vara medveten om konsekvenserna av klimatförändringarna, särskilt inom områden som översvämningar, förorening av vattendrag, erosion och uppnåendet av de globala miljömålen. Det är av yttersta vikt att implementera åtgärder som kan hantera dessa utmaningar och minimera deras negativa påverkan. Genom att tillämpa de identifierade tekniska lösningarna och vidta lämpliga åtgärder kan samhället arbeta mot en hållbar hantering av skyfall och därmed säkerställa en bättre framtid för både människor och miljö. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

No description available.

Denna studie är en analys av flygdata från KTH Kungliga Tekniska Högskolans anställda år 2019. Arbetet tar avstamp i Metsola van der Wijngaarts föreslagna riktlinjer rörande akademiskt flygande, där strävan efter att spendera högst 100 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per resdag framhålls som en tumregel [1]. Detta resonemang etablerar en idé som frångår att se till en individs summerade utsläpp, till ett slags effektivitetsmått där utsläpp per tidsenhet i stället är i fokus. Med utgångspunkt från detta definierades och analyserades måttet utsläppshastighet, mätt i CO2e per dag på resande fot, som ett perspektiv att analysera akademiskt flygande utifrån. Frågeställningen som undersöks i studien är huruvida de individer som flyger mest är desamma som har högst utsläppshastighet. Och, om dessa grupper skiljer sig åt, vilka resmönster som ligger till grund för skillnaden. Genom en sammanslagning av KTH:s HR-data och resebokningssystem har samtliga årets resor bokade genom lärosätet kopplats till anonymiserade individer. Detta möjliggjorde uträknandet av en individs totala utsläpp under året, samt utsläppshastigheten, för samtliga resenärer vid KTH. Analysen gav upphov till två separata topplistor: de individerna med högst utsläppshastighet och de individerna med störst totala utsläpp. Undersökningen visar att dessa topplistor skiljer sig åt; få individer hade en topplacering i båda listorna. De med hög utsläppshastighet hade ofta ett litet antal resor som ofta var över långa distanser och i affärsklass, och med kort varaktighet. Detta resmönster återfanns även hos de med högst totala utsläpp, men dessa hade även ett större antal resor under året. Bland dessa resor fanns ofta en eller flera resor med relativt lång varaktighet över korta distanser, som bidrog till att sänka totala hastigheten för personen. Vi fann att individer som utför få resor, som konsekvent är av kort varaktighet över långa distanser får en hög utsläppshastighet, medan individer som även utför resor av lång varaktighet över korta distanser tenderar att få lägre värden. Slutsatsen av studien är att utsläppshastighet är ett mått som kan ge ett annat perspektiv än att titta på totala utsläpp när man analyserar flygvanor, som kan vara användbart i analys av enskilda resor. / This paper is an analysis of 2019 flight data from employees at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The work is inspired by KTH professor Metsola van der Wijngaart's proposed guidelines regarding academic flying, suggesting that the emissions of a trip should not exceed a maximum of 100 kg carbon dioxide equivalents (CO2e) per travel day [1]. This perspective differs from a more traditional analysis of looking at an individual's summed emissions, and instead views flying through an efficiency perspective, focusing on emissions per unit of time. Based on this, emission speed, measured in CO2e per travel day, was defined and evaluated as a means of analysing academic flying. The research question investigated in the study is whether the individuals who fly the most are the same individuals who have the highest emission speed. And, if these groups differ, which travel patterns underlie the difference. Through a merge of KTH's HR data and travel booking system, the year's trips booked through the university were linked to anonymised individuals. The total amount of CO2e-emissions, as well as the emission speeds for all travellers at KTH were calculated, which gave rise to two separate top lists: the individuals with the highest emission speeds and the individuals with the highest emission totals. The analysis showed that these top lists differ, with few individuals having a top ranking in both lists. Those with high emission speeds often had a small number of trips which often were long distance, in business class, and of short duration. This travel pattern was also found when analysing the greatest emitters, but these individuals had a larger number of trips during the year. Among these trips there were often a few ones of relatively long duration over short distances, weighing down the summed emission speed of the individual. We found that individuals who make few trips in total, which consistently are of short duration and over long distances, receive high emission speeds, whereas individuals who also make trips that are of long duration and over short distances tend to get lower values. The conclusion of the study was that emission speed can give another perspective than looking at total emissions when analysing flying habits, which can be used in analysing individual trips.

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun &amp; Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

Tidigare forskning visar att tekniken är ett lågt prioriterat ämne och att få lärare har behörighet i ämnet. Forskning visar också att elever har svårt att förstå helhetsbilden av tekniska system som är en del av teknikundervisningen i grundskolan och att det krävs mer undervisning om tekniska system. Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av progressionen inom tekniska system i grundskolan. På vilka sätt skapas progression i undervisning om tekniska system inom respektive stadie i grundskolan? Hur beskriver lärare progressionen i undervisningen om tekniska system genom de tre stadierna i grundskolan? Vilka faktorer har betydelse för möjligheten att skapa progression i undervisning om tekniska  system inom och genom de tre stadierna i grundskolan? Studiens metod utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare och två fokusgruppsintervjuer med tre lärare, en från varje stadie. Intervjuerna är gjorda i ett geografiskt utvalt område på två olika grundskolor i Sverige. Resultatet visar att undervisningen om tekniska system i grundskolan är bristfällig. Vid intervjuerna framkom att flera lärare har svårt att benämna vad ett tekniskt system är och lärarna vet inte hur undervisningen om tekniska system ser ut mellan stadierna. Studien visar även att det finns olika tankar kring progression och vem som är ansvarig för progressionen i teknikundervisningen. Lärare saknar fortbildning i teknikämnet men flera av informanterna önskar fortbildning inom olika områden. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

I denna studie har vi undersökt hur distansarbete påverkar välmående och arbetsmiljö, och hur företag med hjälp av intern marknadsföring förebyggt ohälsa hos medarbetarna inom tjänsteföretag. Digitaliseringen har gjort det möjligt att utföra sina arbetsuppgifter från olika platser, så länge internetuppkoppling finns. Covid-19 pandemin påskyndade denna övergång och bidrog till ett ökat distansarbete.  Syftet med forskningen är att förstå hur företagsledningar har anpassat sina strategier för intern marknadsföring för att upprätthålla medarbetarnas välmående och arbetsmiljö vid distansarbete. Studien undersöker de utmaningar som ledare inom tjänsteföretag står inför när de hanterar sina medarbetare på distans och de lösningar de har implementerat.  En kvalitativ forskningsmetod har använts, där semistrukturerade intervjuer med ledare från olika tjänsteföretag. Där vi har intervjuat sex personer i fem olika företag som ingår i företagsledningar. Dessa företag har sin verksamhet i olika branscher, vilket resulterade i att vi fick en bredare bild av hur företagsledningar arbetar med intern marknadsföring vid distansarbete.  Då digitaliseringen hela tiden utvecklas kan man tro att företagen nu besitter rätt kunskaper och förutsättningar att kunna arbeta 100% från distans utan direkta konsekvenser. Detta har visat sig vara en myt. Välmåendet har försämrats i takt med att fler jobbar hemma. Medarbetare känner sig isolerade och omotiverade vilket leder till både fysiska och psykiska besvär. För att motverka de fysiska och psykiska besvären har företagsledningen implementerat ett nytt system vid namn hybridarbete. Detta innebär att medarbetarna arbetar några dagar hemifrån och några dagar på kontoret. Detta har visat sig vara en bra lösning på problematiken då man får alla fördelar med att arbeta från distans och även alla fördelar med att arbeta på plats. Resultatet visar att ledarskap på distans har behövt bli mer strukturerad, med ökad kommunikation och tydlig målsättning för att säkerställa att medarbetarna förblir motiverade och produktiva. Vikten av tydlig kommunikation och regelbunden feedback togs upp för att motverka missförstånd och bibehålla en känsla av delaktighet och motivation vid distansarbete.

Introduktion: Många städer i Sverige har fler lågpunkter i sin terräng och är drabbadevid kraftigt regn. Förtätning i städerna förvärrar ofta problemet ytterligare då mängdenhårdgjorda ytor utökas samtidigt som tillgänglig mark för dagvattenhantering minskar.Detta gör att dagvattenflöden som behöver hanteras kan vara mycket stora och avrinnamycket snabbt. Därför är det viktigt att städerna får till en långsiktig och hållbardagvattenhantering som klarar dagens och framtidens klimatförändring. Denna rapportska undersöka hur Karlstad och Växjö kommun arbetar och planerar för den ökaderisken av skyfall samt studera de olika lösningarna som används idag. Rapporten skaäven identifiera vilka omkringliggande faktorer som påverkar dagvattenlösningarna. Metod: Först har det utfört en litteraturstudie för att fördjupa kunskaper och få en bravetenskaplig grund som är baserad på ämnet. För att kunna svara på frågeställningar såhar det genomförts två fallstudier och tre intervjuer med respondenter från VAavdelningen på Växjö och Karlstad kommun samt en expert. Sedan utfördesdokumentanalys av respektive kommuner utifrån planbeskrivning, hållbarhetsindexsamt dagvattenutredningen för att kunna få så omfattande material som möjligt. Resultat: Planeringen och arbetet har påbörjats genom att en skyfallskartering ochförsta konsekvensanalys framtagits. Ingen fullständig handlingsplan har framställts avde tillfrågade kommunerna. För att komma igång med arbetet ska Karlstad kommunanställa en skyfallssamordnare. Lösningar som används mest i kommunerna ärreningsdammar, utjämningsmagasin, gatuhantering och förnyelse av ledningsnätet.Speciell lösning i Växjö kommun är reduktion av dagvattentaxan. Platsen som skaåtgärdas, kunskap, lagar, tidsåtgång och VA avdelningens samarbete medfastighetsägare och andra avdelningar i kommun är viktiga beståndsdelar som påverkarimplementeringen av olika lösningar. Analys: Av resultatet kan slutsatserna dras att kommunerna arbetar och planerar välmed den ökade risken av skyfall i sårbara lågstråk. Mer arbete kan dock göras genomatt framställa en handlingsplan anpassad efter VA. Vilken lösning som tillämpas berorpå en del faktorer. Klimatförändringen som är en viktig faktor tar kommunerna hänsyntill i planeringen och arbetet genom att säkerhetsfaktor tilläggs fördagvattenanläggningar och vid dimensionering av ledningsnätet. Arbetet fortsättergenom att få ett gott samarbete mellan VA-avdelningen och teknikavdelningarna ikommunen samt fastighetsägare då det ofta leder till en god och noga förberedd lösning.Kommunerna förklarar att använda sig av kosteffektiva lösningar är viktigt dåfinansiering kommer ifrån VA-taxan. Det spekuleras i att en förändring i lagen som gerVA avdelningen möjlighet att få finansiera för skyfalls åtgärder hade minimeratöversvämningsriskerna. Diskussion: Resultatet anses vara användbart då kommunerna kan ta del av varandrasplanering och arbete samt hjälpa varandra i utvecklingen av hållbaradagvattenlösningar. Resultatet främjar en större förståelse kring vilka faktorer somligger till grund för de valda lösningarna. Generaliseringen av resultatet kan sättas ifråga eftersom det är platsspecifikt. Men det går att tillämpa eftersom förståelsen ökarkring hur man kan hantera ett liknande problem på en annan plats eller kommun. / Introduction: Many cities in Sweden have many low points in their terrain and areaffected by heavy rain. Urban sprawl often exacerbates the problem by increasing theamount of paved surfaces while reducing available land for stormwater treatment. Thismeans that stormwater flows that need to be managed can be very heavy and drainquickly. It is therefore important that cities achieve long-term sustainable stormwatermanagement that can cope with current and future climate change. This report willexamine how Karlstad and Växjö municipalities are working and planning for theincreased risk of stormwater and study the different solutions currently in use. Method: This report began with a literature study to deepen knowledge and get a goodbase. In order to answer the research questions, two case studies and three interviewswere conducted with respondents from the Water and Wastewater Departments ofVäxjö and Karlstad Municipality. One expert was also interview. Document analysiswas then carried out based on the plan description, sustainability index and thestormwater study in order to obtain as comprehensive material as possible. Results: The planning and work started with the preparation of a flood mapping and afirst impact assessment. No full action plan has been prepared by the consultedmunicipalities. In order to start the work, Karlstad will employ a rainfall coordinator.Most common solutions used in municipalities are treatment ponds, levellingreservoirs, street management and renewal of the sewerage and stormwater system. Aspecial solution in Växjö is the reduction of stormwater tax. Location, knowledge, laws,time and the cooperation of the water department with property owners and otherdepartments in the municipality are important elements that influence theimplementation of different solutions. Analysis: From the results it can be concluded that the municipalities are working andplanning well with the increased risk of rainfall in low-lying areas. However, morework can be done by producing an action plan adapted to these areas. The solutionapplied depends on a number of factors. These factors are adding safety factors tostormwater facilities and increasing the capacity of the pipeline system. The work iscontinued through good cooperation the different technical facilities in themunicipalities but also property owners as it often leads to a good and carefullyprepared solution. The municipalities explain that using cost-effective solutions isimportant because the funding comes from the water and wastewater departments tax.It is speculated that a change in the law allowing the water and wastewater departmentto receive funding for stormwater measures would have minimized flood risks. Discussion: The results are considered useful because the municipalities can learn fromeach other's planning and work as well as help each other in developing sustainablestormwater solutions. The result promotes a better understanding of the factorsunderlying the chosen solutions. The generalization of the results can be questioned asit is site-specific. However, it can be applied because it increases understanding of howto address a similar problem in another location or municipality.

Transitions to more sustainable technologies and processes are a largely discussed topic that concerns several, if not all, global industries. This thesis studies the novel technology of electric passenger aviation as a sustainable option in the aviation industry. The study examines the prospects of electric passenger planes in Sweden specifically and is based on the perspective of established actors within the Swedish aviation industry. As such, the results of the study revolves partly around the technological capabilities of electric planes, and partly around the economical, social and political aspects necessary to make electric planes commercially viable. To assist in examining these diverse aspects, the thesis evaluates the technology from the viewpoint of a socio-technical system, using the theoretical framework of the multi-level perspective to guide the study. The results have found that electric passenger planes are likely to be introduced into the Swedish aviation market in the coming years. However, their long term success is not guaranteed and depends on multiple factors. Key challenges include: the development of battery technology, financial viability compared to alternative sustainable travel solutions, and consumers willingness to change travel habits. These challenges come as a consequence of the relatively short flight range of electric aircrafts, which in turn is due to the low energy density of the batteries being used. / Hållbarhet är ett koncept som diskuteras allt mer frekvent kring både processer och teknologier, inom många, om inte alla globala industrier. Denna uppsats studerar den nya tekniska utvecklingen kring elektriska passagerarplan som ett hållbart alternativ inom flyindustrin.  Studien undersöker de framtida möjligheterna för elektriska passagerarplan att etablera sig på en svensk marknad och baseras på perspektiv från etablerade aktörer inom svensk flygindustri. Således fokuseras studiens resultat dels på tekniska detaljer kring elflygplan, dels på ekonomsika, sociala och politiska aspekter som krävs för att kommersialisera elektriska passagerarplan. För att undersöka dessa olika aspekter använder studien ett socio-teknsikt system perspektiv, samt tar guidning av ett teoretiskt ramverk som på engelska kallas multi-level perspective.  Resultaten från studien indikerar att elektriska passagerarplan troligen kommer att introduceras inom den svenska flygmarknaden under kommande år. Dock är deras långsiktiga framgång inte garanterad och beror på ett antal faktorer. Noterbara utmaningar som identifieras är: Utvecklingen av batteriteknik, finansiell stabilitet jämfört med andra hållbara flygalternativ, och konsumenters villighet att ändra sina flygvanor. Dessa utmaningar är kopplade till den relativt korta räckvidden elektriska flygplan besitter, vilket i sin tur beror på den långa energidensiteten hos de batterier som används.