This thesis gives the reader an understanding for newsletters within e-commerce, and how to work with them as a channel for marketing. Furthermore it explains the technical and graphical demands, and how to ensure that the newsletter reaches the intended receivers. A successful newsletter can entice people to shop, but can also help to strengthen a brand and the relationship between the customer and the company. During the writing of the thesis, it has emerged that the most important part of a newsletter (which also determine whether or not the receiver reads the letter) are the subject heading, sender, layout, headlines,images and the deregistration link. A part from working with the different parts of the letter, the sender should also be aware of the technical and graphical demands. Since the E-mail clients are looking out forimages, fonts that are not embedded in the computer, and for questionable words there’s a big risk for ending up in a spam filter when not considering the demands. To ensure that the letter reaches the receivers it is common to test it against spam filter, look at it in the different E-mail clients, use A/B split test and finally test what time and day that fits the receivers the best. One of the strongest arguments to use E-mail communication is because it is an extremely measurable medium. With help from special programmes one can easily find out which E-mails bounced, why they bounced, how many opened the E-mail, which links they clicked, who deregistered and who forwarded it. The answers to these questions are all valuable information since it gives an understanding for the customers and gives the sender a chance to improve the letters.

Syfte: Traditionella byggföretag har normalt svårt att ställa om till ett industriellt byggande eftersom det kräver förändringar och ett industriellt tänkande genom hela processen. Industriellt byggande är ett komplext område som saknar tydlig definition. Jerker Lessing har därför tagit fram ett definitionsförslag till begreppet industriellt byggande som resulterat i IHB-modellen. Modellen innehåller åtta delområden som tillsammans karaktäriserar ett industriellt byggande och kan fungera som ett analysverktyg för att mäta ett företags grad av industrialisering. Målet med examensarbetet var att göra en kartläggning av dagens industriella byggande i ett småhusföretag. Kartläggningen gjordes utifrån IHB-modellen som gav oss underlag att ta reda på företagets olika styrkor och förbättringsområden. Metod: Undersökningen görs som en kvalitativ fallstudie för att göra en kartläggning av ett företag och undersöka deras arbetsprocesser. För datainsamling har fyra olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att skaffa kunskaper inom området, därefter gjordes ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom fallföretaget. En observation genomfördes i företagets produktion som komplement för att få en bild av det praktiska arbetet. Till sist hölls en fokusgrupp med intervjurespondenterna för att skapa en diskussion om det framtagna resultatet och för att kunna stärka dess trovärdighet. Resultat: Lessing har tagit fram graderingsnivåer för modellens delområden. Insamlad data analyseras utifrån graderingarna och varje område får därmed ett betyg. Fallföretagets mest kritiska område är logistik integrerat i byggprocessen men har en styrka i sitt tekniska byggsystem. Områdena samverkar inom företaget och en satsning inom ett område får ofta effekt på flera och tvärtom. Utifrån resultatet har förbättringsåtgärder tagits fram som företaget kan vidta för en nå en högre industrialiseringsgrad. En analys av undersökningens metoder och tillämning har också gjorts för att kunna ta fram ett generellt tillvägagångssätt. Konsekvenser: Undersökningen visar att företaget har alla verktyg som krävs för att bedriva ett framgångsrikt industriellt byggande enligt IHB-modellen. Vad som blir avgörande är företagets intresse och attityd i att vilja utvecklas. Begränsningar: Undersökningen har begränsats till ett husföretag inom småhusbranschen. Detta på grund av tidsramarna samt undersökningens omfattning då hela företagets byggprocess behövde analyseras. Nyckelord: Industriellt byggande, planering, styrning, erfarenhetsåterföring, tekniska byggsystem, prefabricering, ICT-verktyg, logistik, långsiktiga relationer, kundfokus, marknadsfokus, Lean Production.

Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan bidra till motivation hos elever i den tidiga skrivutvecklingen i årskurs 1. Studiens resultat är baserat på en enkätundersökning med 92 deltagande lärare samt en systematisk litteraturstudie med tidigare forskning utifrån studiens utvalda kategorier. Enkätundersökningen består av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med inriktning mot begreppet mediering där en analysprocess används för att analysera studiens resultat. Studien har även sin utgångspunkt i motivationsteorin som fokuserar på hur individen blir motiverad och av vad. I resultatet jämförs enkätsvaren med den systematiska litteraturstudien för att se eventuella likheter och skillnader. Studiens resultat visar att digitala verktyg ofta används i skrivundervisningen men att tillgången till digitala resurser varierar i skolorna vilket kan vara ett hinder för många i undervisningen. Resultatet visar även att 78 av 92 deltagande lärare anser att digitala verktyg motiverar eleverna till att skriva. I studien beskrivs digitala verktyg i form av Ipads och datorer vilket är de vanligast förekommande verktygen i klassrummet.

En tredjedel av Kirunas stad är på väg att flyttas och med det kommer nya möjligheter för en utveckling av den nya stadsdelen. Kiruna stad vill bygga ett attraktivt och hållbart samhälle som utnyttjar ny teknik för en energi- och resurssmart stadsmiljö. Fjärde generationens fjärrvärme eller 4GDH som det oftast förkortas är ett koncept som tagits fram för att öka fjärrvärmens konkurrenskraft samt öka dess attraktivitet för kunder. Detta projekt har genomfört en utredning för 4GDH i ett område i nya Kiruna där värmeprofiler har tagits fram med hjälp av CFD-programmet Comsol och en teknoekonomisk analys har utförts där olika alternativ på 4GDH jämförs mot varandra och mot den traditionella fjärrvärmen som finns idag. En ny teknik har undersökts som benämns samförläggning vilket innebär att flera tekniker förläggs i samma schakt. I rapporten redovisas viktiga resultat från simuleringar över nätet i Comsol, där hastigheter, temperaturfall och termiska förluster tas fram för flera olika varianter på nätets dimensionering för att sedan jämföras för att hitta det bästa alternativet. Den teknoekonomiska analysen visar att 4GDH är att föredra framför traditionell fjärrvärme med en besparing på drygt 3 miljoner kronor sett över rörens livslängd på 50 år.

The human factor accounts for nine out of ten out of all traffic accidents, and because more vehicles are being deployed on the roads, the number of accidents will increase. Because of this, various automated functions have been implemented in vehicles in order to minimize the human factor in driving. In recent year, this development has accelerated and vehicles able to perform the complete driving task without any human assistance have begun to emerge from different projects around the world. However, the autonomous vehicle still has many barriers to overcome before safe driving in traffic becomes a reality. One of these barriers is the difficulty to visually perceive the surrounding. This is partly because of the fact that something can cover the camera sensors, but it is also problematic to translate the perceived data, that the sensors are collecting, into something valuable for the passenger. The situation could be improved if wireless communications were available to the autonomous vehicle. Instead of trying to understand the surrounding by the use of camera sensors, the autonomous vehicle could obtain the necessary data via wireless communication, which was the subject of this study. The study showed that wireless communication will be significant for the autonomous vehicle in the future. The conclusion is based on the fact that wireless communication was a solution in other transport systems that have had the similar barrier as for the autonomous vehicle. There are also plans on managing the barrier via wireless communication in pilot projects related to autonomous vehicles. / Den mänskliga faktorn står för nio av tio utav alla trafikolyckor, och eftersom att allt fler fordon kommer ut på vägarna så leder det till att olycksantalet ökar. På grund av detta så har olika automatiserade funktioner applicerats i fordonet för att undvika den mänskliga faktorn i körningen. Denna utveckling har accelererat och fordon som ska kunna utföra hela det dynamiska framförandet utan mänsklig assistans har börjat utvecklas i olika projekt runt om i världen. Dock så har det autonoma fordonet många barriärer kvar att övervinna, för säkert framförande, varav en av dessa barriärer är fordonets förmåga att visuellt uppfatta omgivningen. Dels genom att något kan täcka kamerasensorerna men även att kunna omsätta det sensorerna uppfattar till något värdefullt för passageraren. Situationen skulle dock kunna förbättras om trådlös kommunikation gjordes tillgänglig för det autonoma fordonet. Istället för att försöka uppfatta omgivningen via kamerasensorer, skulle det autonoma fordonet kunna få den information som behövs via trådlös kommunikation, vilket är vad denna studie behandlade. Studien visade att trådlös kommunikation kommer att ha en betydelse för det autonoma fordonet i framtiden. Slutsatsen grundar sig på att trådlös kommunikation varit en lösning inom andra transportsystem som haft en liknande barriär som för det autonoma fordonet. Man planerar dessutom på att hantera det autonoma fordonets barriär via trådlös kommunikation i pilotprojekt i dagsläget

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Idag läggs det största fokuset på utemiljöer för vissa utsatta grupper såsom barn, äldre och funktionsvarierade. Trots detta är det lika viktigt för en student på ett universitet att komma ut och röra på sig liksom ett barn på grundskolan tack vare de effekterna som en fysisk aktiv vardag kan ge. Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö är en viktig plats för studenter. Platsen har goda förutsättningar men är idag outnyttjad och i behov av förändring.  Arbetet syftar till att undersöka på vilket sätt den fysiska gestaltningen av en offentlig plats påverkar människors användning av den. Vidare syftar arbete till att ta fram gestaltningsstrategier för utformning av en offentlig plats i utbildningsmiljö som ämnar att öka dess användning, vilka prövas genom att utforma ett gestaltningsförslag för Blekinge Tekniska Högskolas utemiljö.  I arbetet genomförs en platsanalys, enkätstudie och dokumentstudie som ligger till grund för de framtagna strategierna och gestaltningsförslaget. I resultatet framgår det att fler funktioner, genomtänkt utformning och god tillgänglighet i den fysiska miljön uppmuntrar till ökad användning, inlärning och tillfredsställelse. Samband finns också mellan mängden fysisk aktivitet och inlärning. I resultatet framgår det även att de viktigaste funktionerna och värdena som behövs på en offentlig plats för att uppmuntra till användning är trygghet, säkerhet, tillgänglighet, möjlighet till fysisk aktivitet och kreativitet samt en behaglig, avkopplande miljö med vegetation, utblickar, väderskydd, sittplatser och låg ljudnivå. Det är även viktigt med en god utformning som tar hänsyn till design och arkitektur, en rimlig skala, slutenhet, social interaktion och belysning. Dessa faktorer och värden är även viktiga för att skapa en miljö som stödjer studenters inlärning.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

AbstractEngelska översättning.  The aim of the study is to contribute with knowledge about how a designed teaching can give children a greater understanding of technical systems, sewage system. The study is inspired by the Lesson Study method. Lesson study is a teaching arrangement done in cycles. In this study, two teachings are conducted, about the sewage system, with two different groups of children and with a certain variation in the arrangements. The results show that the children have gained an understanding of the connections between the parts and components that the technical system, sewage system, is constructed of. The data collection was carried out through observation and filming at both teaching sessions. The material was then transcribed and analyzed through a thematic analysis method. The flexibility of the analysis method provided opportunities to respond to the study's purpose and questions. The analysis resulted in three themes: relationships between components of the system, the role of humans in the system, the components of the system. The study's conclusion shows that preschool teachers offer several activities with relevant construction materials that can clarify abstract learning objects in order to reach children’s learning. At the same time, more research is needed on how children learn and create an understanding of technical systems, how they can perceive the connections between the components that exist and constitute a technical system. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en designad undervisningkan erbjuda barn ökad förståelse för tekniska system, avloppssystem. Studienär inspirerad av metoden lesson study. Lesson study är ettundervisningsupplägg som görs i cykler. I denna studie genomförs tvåundervisningar, om avloppssystemet, med två olika barngrupper och med enviss variation i uppläggen. Resultatet visar att barnen fått förståelse försambanden mellan de delar och komponenter som det tekniska systemet,avloppssystem, är konstruerade av. Datainsamlingen genomfördes genomobservation och filmning vid båda undervisningstillfällena. Däreftertranskriberades och analyserades materialet genom en tematisk analysmetod.Analysmetodens flexibilitet gav möjligheter att svara gentemot studiens syfteoch frågeställningar. Analysen resulterade i tre teman: Samband mellankomponenter i systemet, Människans roll i systemet, Systemets komponenter.Studiens slutsats påvisar att förskollärare som erbjuder flera aktiviteter medrelevant konstruktionsmaterial som kan tydliggöra abstrakta lärandeobjekt föratt nå barns lärande. Det krävs mer forskning om hur barn lär och skaparförståelse för tekniska system, hur de kan uppfatta sambanden mellan dekomponenter som finns och utgör ett tekniskt system.

Bakgrund: Vårdskador drabbar ungefär 3–16% av samtliga sjukhusvårdade patienter, där 10–20 % uppstår till följd av en operation. Operationsteamet besitter flera icke-tekniska färdigheter, men vilka är av mest betydelse för att kunna undvika vårdskador under en operation. Studier visar att teamarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserats från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och Samarbete - en nyckel för säker vård. Den förstnämnda kategorin presenteras i underkategorierna: Upprätthålla sin kompetens, Att ligga steget före, Vaksamhet i vårdandet, Att våga göra sin röst hörd och Att lära sig av misstag. Genom kategorin Samarbete - en nyckel för säker vård redovisas resultatet i underkategorierna: Respektfullt teamarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och Delat ledarskap. Slutsats: Resultatet visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra professioner bidrar operationsteamet tillsammans till en säker vård. För att uppnå detta behövs det medvetandegöras att dessa icke-tekniska färdigheter är av betydelse. För att undvika vårdskador intraoperativt behövs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamverkan och kommunikation. Operationsteamet behöver konstant upprätthålla sin kompetens och lära sig av misstag för att bidra till en säker vård. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsskador drabbar cirka 3-16% av alla inlagda patienter, varav 10-20% uppstår till följd av en operation. Det kirurgiska teamet besitter flera färdigheter, men vilka är viktigast för att kunna undvika medicinska skador under en operation? Studier har visat att lagarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Sikta: För att beskriva operationsteamets erfarenhet av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturgenomgång genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen utfördes enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och samarbete - en nyckel till säker vård. Den tidigare kategorin presenteras i underkategorierna: Behåll sin egen kompetens, Vara ett steg före, Vaksamhet i omsorg, Modet att tala upp och Lärande genom misstag. Genom huvudkategorin: Samarbete - en nyckel till säker vård, rapporteras resultaten i underkategorierna: Respektfullt lagarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och delat ledarskap. Slutsats: Resultaten visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra yrken bidrar operationsteamet tillsammans till säker vård. För att uppnå detta är det nödvändigt att vara medveten om att dessa icke-tekniska färdigheter är viktiga. För att undvika skador intraoperativt krävs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamarbete och kommunikation. Operationsteamet måste ständigt behålla sina färdigheter och lära sig av misstag att bidra till säker vård.