The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' differ-ent circumstances.The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system. / Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna. Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.

Artificiell intelligence (AI) har blivit vanligare att använda för att stödja människor i deras beslutsfattande. Maskininlärning (ML) är ett delområde inom AI som har börjat användas mer inom hälso-och sjukvården. Patientdata ökar inom vården och ett AI-system kan behandla denna ökade datamängd, vilket vidare kan utveckla ett beslutsstöd som hjälper läkarna. AI-tekniken blir vanligare att använda inom radiologin och specifikt inom mammografin som ett beslutsstöd. Användning av AI-teknik inom mammografin medför fördelar men det finns även utmaningar som inte har något med tekniken att göra.Icke-tekniska utmaningar är viktiga att se över för att generera en lyckad praxis. Studiens syfte var därför att undersöka icke-tekniska utmaningar vid användning av AI som ett beslutsstöd inom mammografi ur ett radiologiskt perspektiv. Radiologer med erfarenhet av mammografi intervjuades i syfte att öka kunskapen kring deras syn på användningen.Resultatet från studien identifierade och utvecklade de icke-tekniska utmaningarna utifrån temana: ansvar, mänskliga förmågor, acceptans, utbildning/kunskap och samarbete. Resultatet indikerade även på att inom dessa teman finns icke-tekniska utmaningar med tillhörande aspekter som är mer framträdande än andra. Studien ökar kunskaperna kring radiologers syn på användningen och bidrar till framtida forskning för samtliga berörda aktörer. Forskning kan ta hänsyn till dessa icke-tekniska utmaningar redan innan tekniken är implementerad i syfte att minska risken för komplikationer. / Artificial intelligence (AI) has become more commonly used to support people when making decisions. Machine learning (ML) is a sub-area of AI that has become more frequently used in health care. Patient data is increasing in healthcare and an AI system can help to process this increased amount of data, which further can develop a decision support that can help doctors. AI technology is becoming more common to use in radiology and specifically in mammography, as a decision support. The usage of AI technology in mammography has many benefits, but there are also challenges that are not connected to technology.Non-technical challenges are important to consider and review in order to generate a successful practice. The purpose of this thesis is therefore to review non-technical challenges when using AI as a decision support in mammography from a radiological perspective. Radiologists with experience in mammography were interviewed in order to increase knowledge about their views on the usage.The results identified and developed the non-technical challenges based on themes: responsibility, human abilities, acceptance, education/knowledge and collaboration. The study also found indications within these themes that there are non-technical challenges with associated aspects that are more prominent than others. This study emphasizes and increases the knowledge of radiologists views on the usage of AI and contributes to future research for all the actors involved. Future research can address these non-technical challenges even before the technology is implemented to reduce the risk of complications.

Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

This Master thesis in Science of Engineering and of Education at KTH (Royal Institute of Technology) in Stockholm is conducted on the basis of a Minor Field Study financed by the Swedish International Development Agency, SIDA. The thesis aims to describe and analyze the process of learning and the knowledge exchange that occurs in a technical assistance project. The studied project is a water supply project in Syrdarya region in Uzbekistan. In every project of this kind, as well as projects of domestic character, the concept of knowledge sharing and management is essential for the success of the project. In the case of technical assistance projects and human aid projects, there is a discussion whether the projects help developing the country or if they rather make the countries weaker as regards to their own abilities. This study analyzes the transposition of learning and management of knowledge components incorporated in the goals of the World Bank and the interaction between international consultants and local engineers. Previous research has highlighted the importance of this interaction and of the informal roles taken by participants. The result of this study concurs this and indicates proof of a reality with high proficiency of, and conversance with, technical skills and theories. However, the result also indicates a lack of awareness of knowledge sharing and the question of how it could be integrated within the project on a daily work basis. The conclusion is that the “signal”, that is, the goals and visions of the World Bank concerning knowledge transfer, is successfully received and transposed at project design level as well as successfully received at local level. However, responsibility and active measures for final implementation almost solely depend on the will and engagement of each individual consultant. Eventually, the study underlines the importance of a project community of practice and of tacit knowledge. Because of the difficulties regarding conscious, continuous learning and management of knowledge when executing technical assistance projects there is a need for further research on the implementation of sustainable knowledge sharing, focusing on the incentives’ of the international engineers working in development projects and on the process of recruitment. Universities of technology have an important role to play when preparing engineers working with development projects. Keywords: Knowledge sharing, community of practice, technical assistance project, water supply project, sustainable development, sustainable learning. / Som grund för denna masteruppsats inom civilingenjör- och lärarprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ligger en SIDA-finansierad Minor Field Study. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera processen av lärande och kunskapsutbyte inom ett tekniskt utvecklingsprojekt. Projektet som studerats är ett vattenförsörjningsprojekt i Syrdaryaregionen i Uzbekistan. Begreppen kunskapsdelning och kunskapshantering är väsentliga för den slutliga framgången hos varje projekt av detta slag och även i inhemska projekt. När det gäller tekniska utvecklingsprojekt och biståndsprojekt finns en diskussion gällande huruvida projekten hjälper landet ifråga eller om de snarare försvagar landet och dess egna resurser. Studien analyserar hur Världsbankens mål kring lärande och kunskapshantering överförs till internationella konsulter och lokala ingenjörer och hur samspelet mellan dessa ser ut. Tidigare forskning har pekat på betydelsen av detta samspel och på de informella roller som deltagarna tar på sig. Resultaten från denna studie understöder dessa slutsatser. Studien visar också på en teknisk verklighet som utmärks av yrkesskicklighet och förtrogenhet med tekniska teorier. Emellertid tyder resultaten även på att det finns en bristande medvetenhet kring kunskapsspridningen och kring hur denna skulle kunna integreras på daglig basis i projektet. Slutsatsen i uppsatsen är att ”signalen”, d.v.s. Världsbankens mål och visioner om kunskapsförmedling, överförs framgångsrikt till den nivå där projektet utformas konkret och även framgångsrikt förs över till den lokala nivå där projektet ska genomföras. Ansvaret och åtgärderna för det slutliga genomförandet är dock helt och hållet avhängigt den enskilde konsultens vilja och engagemang. I studien understryks slutligen vikten av en egen professionell arbetsgemenskap inom projektet och betydelsen av att ”se” även tyst kunskap. Svårigheterna kring medvetet och kontinuerligt lärande och kunskapshantering i samband med genomförandet av tekniska utvecklingsprojekt medför att ett behov av fortsatt forskning uppstår rörande hur en hållbar kunskapsspridning kan förverkligas, detta med fokus på de internationella ingenjörernas drivkrafter i utvecklingsprojekt och på rekryteringsprocessen. Tekniska universitet och högskolor har en viktig roll att spela i formandet av de ingenjörer som ska arbeta med utvecklingsprojekt.

Introduktion: Under de senaste 20 åren har icke-tekniska färdigheters betydelse för patientsäkerheten belysts mer och mer i forskningen. Interprofessionell utbildning med CRM som simulatorkoncept används för att träna icke-tekniska färdigheter och teamarbete men att träna under pågående operation är ovanligt. Syfte: Syftet är att utvärdera hur deltagarna upplever användandet av icke-tekniska färdigheter under en interprofessionell lärandeaktivitet på en dagkirurgisk operation. Metod: Tvärsnittsstudie med enkät som deltagarna (N=239) blev tillfrågade att svara på efter deltagande vid operation. Enkäten utvärderas deltagarnas upplevelse av kommunikation och teamarbete. Deskriptiv statistik och analys med Chi2, Wilcoxon sign rank test och Kruskal-Wallis användes. Resultat: Användandet av kommunikation inom och mellan professionerna har rankats som mycket högt av majoriteten av deltagarna i alla frågor, vid kontroll med Chi2 analys är det statistiskt signifikanta svar. Deltagarna upplever en ökad förståelse för andra professioner i teamet efter deltagande och de flesta anser att de blir en mer effektiv medlem i teamet och samt att patienter har fördel av att ett team löser patientens problem. Ingen statistisk signifikant skillnad sågs mellan professionerna. Slutsats: Träning under en pågående operation är möjligt att genomföra samt är uppskattat av deltagarna och viktigt för deras utveckling av icke-tekniska färdigheter Nyckelord: Icke-tekniska färdigheter, interprofessionellt lärande, CRM, SBAR, closed-loop-kommunikation. / Introduction: During the past two decades, there has been increased interest in non-technical skills and how they affect patient safety. The number of articles published in the field has increased. Interprofessional education with the concept of CRM has been shown to be an effective way to train non-technical skills and teamwork, but training during ongoing surgery is uncommon.  Purpose: The purpose is to evaluate how the participants experienced the use of non-technical skills in an interprofessional learning activity during ambulatory surgery. Method: This was a cross-sectional study in which the participants (N=239) were asked to answer an evaluation survey following ambulatory surgery, concerning their experience of communication and teamwork. Descriptive statistics and inferential statistics with chi-square, Wilcoxon signed-rank test and Kruskal-Wallis were used to analyse the material.  Results: The use of communication within and between the professions was ranked as very high by the majority of the participants in all the questions in the survey, and control using chi-square showed the results to be statistically significant. The participants experienced an increased understanding of the other professions in the team, and deemed that they had become more effective team members. They were also of the opinion that patients have an advantage when a medical team solves their problems. There were no statistically significant results between the professions. Conclusion: Training can be implemented during ongoing surgery. This is a popular activity with participants, and is vital for their development of non-technical skills. Keywords: Non-technical skills, interprofessional education, CRM, SBAR, closed-loop communication

Purpose: Today two of the biggest problems within the construction industry in Sweden is the exceeding of budgets and that the projects do not finish in time. One of the reasons is the use of alterations, supplementary- and withdrawn work that occurs during the project. The purpose is therefore to study the variations that can be related to the documents that are used during public procurement as well as provide some suggestions on how the procurement documents can be improved for future projects. Hence trying to decrease the use of variations in projects. Method: The study consists of a multiple case study with three similar projects. The methods that are used are a literature study that provides the base of the intended study. A study of documents is also a crucial element to be able to draw the connections between the procurement documents and the alterations, supplementary- and withdrawn work. There will also be semi structured interviews that will strengthen the case study and increase the knowledge within the area. Findings: the study shows that 60 percent of the alterations, supplementary- and withdrawn work can be connected to the procurement documents. There are a few causes that leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work in a project for example coordination between the different technical areas within the projects that can lead to contradictions in the documents. Too much material in the procurement documents can leads to conflicting information which leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work. With greater accuracy and greater coordination between the different technical areas, drawings, and other documents. Coordination between the areas would also improve if it is implemented in the early stages of design. It is important to be clear in the technical description which work is expected from the project which would lead to fewer the alterations, supplementaryand withdrawn work. Implications: the overall problem is in this study is how you can reduce the use off alterations, supplementary- and withdrawn work connected to the procurement documents. Most of the alterations, supplementary- and withdrawn work in a project can be connected to these documents. To be able to reduce the cost there should be a system implemented regarding the review and coordination of the procurement documents. Limitations: This study is limited to three different projects from different municipalities, to secure a more certain result there should be more equivalent projects included in the study. The interviews are limited to the project managers that where responsible for the specific projects in this study. Keywords: alterations, supplementary- and withdrawn work, procurement documents, public procurement, specifications, regulations, technical specifications

Vi genomför en litteraturstudie där vi studerar och analyserar publikationer inom maskininlärning i kombination med algoritmisk handel. I denna studie undersöker vi vilka typer av data samt vilka maskininlärningstekniker som kunnat visas vara tillämpningsbara vid system för algoritmisk handel. Till vår litteraturstudie använder vi oss av publikationer som är peer-reviewed från trovärdiga databaser. Resultatet visar att det huvudsakligen finns tre typer av data som är av betydelse för algoritmisk handel. Dessa är historisk prisdata, tekniska indikatorer samt den typ av data som ingår i fundamental analys. Historisk prisdata tycks ofta användas som bas för att sedan bearbetas om till andra typer av data. Det vanligaste exemplet på detta är tekniska indikatorer som ofta förekommer som datakälla i system för algoritmisk handel.Vi finner även ett antal maskininlärningstekniker som av tidigare publikationer demonstreras vara tillämpningsbara för algoritmisk handel. Publikationer påvisar att en maskininlärningsteknik kallad SVM (support vector machine) kan tillämpas på tekniska indikatorer och även analys av nyhetsrubriker. Vi påträffar även publikationer som demonstrerar tillämpningen av två typer av neurala nätverk, klassifikationsnätverk samt regressionsnätverk. Dessa nyttjas för att generera trade signals i ett algoritmiskt handelssystem. I vår studie hittar vi också en tillämpning av evolutionär maskininlärning som används för att approximera en lösning på det optimala orderexekveringsproblemet.Vi diskuterar även ett ekonomiskt incitament som missgynnar akademisk öppenhet och publikation av nya upptäckter inom området. Detta existerar på grund av att fördelaktiga resultat kan vara finansiellt gynnsamma att undanhålla. / We conduct a literature review in which we study and analyze publications in the area of machine learning in combination with algorithmic trading. In this study we investigate what types of data and which machine learning techniques that are shown to be applicable to systems used for algorithmic trading. For our literature review we use peer-reviewed publications from trustworthy databases. The result shows that we find mainly three types of data that are relevant for algorithmic trading. These are financial data quotes, technical indicators and the types of data that is relevant for fundamental analysis. Financial data quotes often seem to be used as a basis for later processing into other types of data. The most common example of this is technical indicators that are frequently used as a source of data in systems for algorithmic trading.We also find a number of machine learning techniques that have been demonstrated by previous publications to be applicable for algorithmic trading. Publications show that a machine learning technique called SVM (support vector machine) can be applied on technical indicators as well as for analysis of news headlines. We also find publications that demonstrate the application of two types of neural networks, classification and regression network. These are used in order to generate trade signals in an algorithmic trading system. In our study we also find an application of evolutionary machine learning which is used to approximate an optimal solution to the order execution problem. Moreover, we also discuss a financial incentive that disadvantage academic openness and the publications of new discoveries in the relevant area of research. This financial incentive exists because advantageous results may be financially beneficial to withhold.

Bostadsbehovet är väldigt stort i Stockholm. Landstingets prognos visar att vibehöver bygga ca 16,000 bostäder årligen för att täcka upp behoven.Radon som tränger in i våra bostäder är en stor hälsorisk då 500 personerdrabbas av lungcancer varje år till följd av höga radonhalter i bostaden.Detta tror vi kan minskas med rätta metoder.Syftet med denna rapport är att jämföra de olika tekniska lösningarna somfinns idag för att minimera radonhalterna i våra bostäder, samt att se om vikan komma fram till en ev. förbättring.De metoder vi har använt oss av är framförallt litteraturer samt intervjuermed en konsult som är specialiserad inom just ämnet radon.Det som styr inträngning av radon i bostäder är grundläggningsmetoder. Entorpargrund ventilerar sig självt, men en platta på mark behöver man ta tillåtgärder som är säkra och har en lång livstid.De två lösningar vi presenterar här är bort ventilering av radonhaltig luft, ochett plastmembran som placeras under grunden vilket förhindrar att radontränger upp i våra hus. / The housing requirement is very large in Stockholm. The county council'sforecast shows that we need to build about 16,000 homes annually to coverthe needs.Radon that penetrates our homes is a major health risk when 500 peoplesuffer from lung cancer each year due to high radon levels in the home.This we think can be reduced by the right methods.The purpose of this report is to compare the various technical solutionsavailable today to minimize the radon levels in our homes, as well as to see ifwe can reach a possible. improvement.The methods we have used are mainly literature and interviews with aconsultant specializing in the subject radon.Above all, the founding method is of great importance to radon's intrusion inthe homes. A village ground is ventilating itself, but a plate on the groundrequires measures that are safe and have a long lifespan.The two solutions we present here are the removal of radon-containing air,and a plastic membrane underlying the ground that prevents radon frompenetrating into our houses.

I dagens samhälle lever människor ännu längre och med en ökande medellivslängd så blir kognitiva sjukdomar som demens allt vanligare. Utan något botemedel i sikte och med ineffektiva behandlingsmetoder så finns ett stort behov av att förbättra livskvalitén för de drabbade. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet kan minska utvecklingen av sjukdomssymptom. Dock är det många med demenssjukdom som stannar inomhus i ett isolerat tillstånd och undviker att utmana sig själva, vilket får dem mindre aktiva. Dessutom har det visats att ett av de främsta problemen som personer med demens bemöter är svårigheter med navigering. Idag finns det många tekniska hjälpmedel för navigering, exempelvis Google Maps, men de flesta är inte anpassade efter personer med demenssjukdom. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka vilka aspekter inom design och funktionalitet som skulle kunna behövas ha i åtanke vid skapandet av en navigeringsapplikation till smartphone för personer med mild demens. Detta med syfte att uppmuntra till en aktiv livsstil och en bättre välmående. En litteraturstudie har gjorts för att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå när personer med mild demens interagerar med en smartphone. Detta har sammanställts tillsammans med resultat från intervjuer med experter inom demensområdet samt med resultat från de tester som genomförts med målgruppen. Samtidigt har en användarcentrerad designmetod använts för att ta fram en designprototyp i flera iterationer. Prototypen har utvärderats och testats i varje iteration. Denna studie visar på att målgruppen har en vilja att hålla sig aktiva och utmana sig själva, men ofta kommer rutin och osäkerhet i vägen för detta - vilket hämmar viljan att aktivera sig. Förslag till navigeringsapplikationen blev därför att lyfta fram incitament för att skapa en större motivationsfaktor till att använda detta hjälpmedel. Förslag på detta var exempelvis att implementera en stegräknarfunktion och därmed ha ett gamifierat tänk. Övriga förslag på implementationer gällande användbarhet var att använda röststyrning samt att ha en intuitiv design med relevans i fokus för att kunna urskilja det viktiga. Från den respons som getts har prototypen potential, men behöver vidareutvecklas och testas mer utförligt. / In today’s society people live longer and along with the rising life expectancy, cognitive diseases such as dementia, will become more common. With no cure in sight and treatment methods not being very effective, there’s a need for improving the life quality for the people affected. Meanwhile, research show that physical activity can reduce the risk of increased symptoms. However, many people with the disease tend to stay in and avoid difficult situations, leaving them less active. Also, one of the most common problems people with dementia face is difficulties navigating. There are many technological aids today helping with navigating, however, most of them are not adapted for people with dementia. Therefore the goal for this bachelor’s thesis is to investigate and explore which aspects in terms of user interface design and functionality that need to be considered when creating a navigation application on a smartphone for people with mild dementia. This is done with the purpose of encouraging for an active lifestyle and a better well being. A literature study was conducted to find what possible difficulties people with mild dementia (PWMD) might have when interacting with a smartphone interface. This was summarized together with the results from interviews with professionals within the area of dementia and the tests with the target group - (PWMD). Alongside, a user centered design approach was used to create a prototype design in several iterations. The prototype was evaluated and tested in every iteration. The study shows that the target group have a will to stay active and engage in new activities, but routine, comfort and sometimes fear comes beforehand and inhibits the will for activity engagement. Suggestions for the app therefore resulted in working with incentive models to raise the motivation for using it. Examples of this was having a pedometer function and a gamified approach. Other implementation suggestions regarding usability included voice control and intuitive design with relevance in focus in order to distinguish what’s important. From the feedback given the prototype has potential, but needs to be tested more extensively.

Röntgen av bröst görs med hjälp av en mammograf och den första mammografen tillverkades 1968. En mammografiundersökning utförs av en röntgensjuksköterska som komprimerar bröstet mellan en platta och en detektor. Röntgensjuksköterskans intention är att verka för varje unik individ, då alla individer har olika mängd vävnad i brösten. Bröstkompressionen vid mammografiundersökningen är komplex och det finns en bristande kunskap om helheten i området. Syfte: Att sammanställa kunskapsläget gällande vilka parametrar som har inverkan på bröstkompression vid mammografiundersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. I analysen ingick 12 artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen, dessa var: patientrelaterade egenskaper, självkomprimering och tekniska egenskaper. Kategorin patientrelaterade egenskaper innefattar densitet, brösttjocklek, stråldos, kompressionskraft och kompressionstryck, självkomprimering innehåller artiklar där patienten delvis utför mammografiundersökningen själv och tekniska egenskaper innehåller artiklar som tar upp kompressionsplattor, fabrikat och detektorer. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att bröstkompressionen har stor betydelse vid mammografiundersökningar och att förbättringsområden finns inom självkomprimering, brösttomosyntes, kompressionskraft och kompressionstryck. Det behövs mer forskning i ämnet.