No description available.

Globalization is a phenomena that is, because of the advances in technology, becoming more and more common. New tools for communication enables project teams to collaborate across the globe. Hence, Virtual Teams are emerging to become the new routine way of working. However, even though virtual teams are a new way of working, many project managers are expected to lead in the same way as in traditional project teams. In this qualitative bachelor thesis in informatic we have studied how trust emerges in virtual teams, and what challenges this presents. Moreover, we used these results in order to investigate and present how project managers can foster trust in virtual teams. We conducted three interviews at one of Sweden’s largest organizations with project managers well experienced with working in virtual teams. The conclusion indicates that project managers through several activities indeed can foster trust in virtual teams. In virtual teams the project manager’s interaction with the other team members is limited by the technical tools used for communication. This results in a strong dependency between trust and virtual communication. The project manager can, by establishing a continuous communication within the team, reach a higher level of coordination. This enables every team member to move forward in the same direction, towards the same end result, despite the distance between them, fostering trust. / Globalisering är ett fenomen som tack vare teknikens framsteg, blir allt vanligare. Då tekniska kommunikationsverktyg gör det möjligt för individer att kommunicera med varandra oavsett plats, har virtuella team blivit en allt mer alldaglig arbetsform. Trots att detta är ett nytt sätt att arbeta på, förväntas dock projektledare att koordinera sitt virtuella team enligt samma projektledningsmetodik som för traditionella team. Vi har i denna kvalitativa uppsats utrett hur tillit uppkommer i virtuella team, och vilka utmaningar som kan finnas för att skapa tillit i virtuella team. Med utgångspunkt i detta drar vi slutsatser om hur projektledare kan arbeta för att främja tillit i virtuella team. För att svara på uppsatsens forskningsfrågor genomfördes tre intervjuer på en av Sveriges största organisationer. Respondenterna har en lång erfarenhet av projektledning och av att arbeta i virtuella team. Slutsatsen visar att projektledare kan främja tillit i virtuella team genom olika virtuella kommunikationsaktiviteter. I virtuella team har projektledaren en begränsad kommunikationskanal till övriga projektmedlemmar, en kanal som består av tekniska kommunikationsverktyg och som skapar förutsättningar för virtuell kommunikation. Detta skapar ett starkt beroende mellan kommunikation och tillit i virtuella team. Genom att etablera en kontinuerlig kommunikation kan projektledare bättre koordinera varje projektmedlem att röra sig i rätt riktning mot ett och samma mål, vilket främjar tillit.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.

Vi verkar i en musikindustri där de med makt får mer makt och de utan makt får ännu mindre makt. Musiker och producenter är vårdslösa i sitt medskapande av industrin genom att jaga kändisskap och uppmärksamhet vilket skapat kryphål för affärsverksamheter att ta etiska ställningar om de vill utnyttja det eller inte. Dessa socialkulturella normer och moralstrukturer kommer till ytan genom att ifrågasätta bland annat när en musiker “lyckats” och vad en musiker är och ställa sig frågan varför. På så sätt utforskar vi gråzoner i våra kulturella värdegrunder. Eftersom musikindustrin växer rhizomatiskt kommer jag kartlägga och synliggöra vad som utgör de maktstrukturer som existerar, därefter kommer jag med rhizomatik och experimenterande design som metod utforska flyktlinjer i form av en musikproduktion där vi rör oss mellan maktstrukturer i alla dess former. / We operate in a music industry where the ones with power get more power and those with  less power gets even less of it. Musicians and producers are reckless in their co-creation of the industry by hunting attention and fame which have created loopholes for businesses to make ethical decisions if they want to exploit it or not. These social-cultural norms and moral structures floats to the surface by questioning, among other things, when a musician have “succeded” and what we define as a musician. In that way we explore the grey areas in our cultural values. Since the music industry grows rhizomatically, I will map and highlight what constitutes the power structures that exist, therefore I will use rhizomatics and experimental design as methods by exploring lines of flight in the form of a music production where we move through power structures in all of its forms.

This thesis will look into what kind of solutions a company or a private person can use if they want to create a dynamic website using only free software. To do this we divided our work in two parts. In the first part, we developed a dynamic website for a Swedish company. On the server side we used exclusively free software with open source code. There are different meanings in how the term “free” should be used when referring to software, which we will explain in the thesis. We have also chosen to work with the XMLtechnology to see if it lives up to its expectations and to see if we could benefit from the technology. Alongside with the development of our site, another company developed a site for the same company as us, by using non-free software. We have described both implementations and compared them to see if it is possible to do the same thing with both free and non-free software. The investigating part of our work consisted of getting information about what other people think about the free software phenomenon. To do so we created an online questionnaire where we randomly picked 100 Swedish web agencies and asked them to answer 8 questions about what kind of software they used in their company, and what they thought about free software. To get some more opinions we also interviewed two persons involved in these kinds of topics. Jan Sandred, who is a well known expert advisor in topics concerning the Information Technology area and Richard Stallman, the founder of GNU and the Free Software Movement. The reason for dividing the thesis in two parts was to get an overall picture on the subject. We did not only want to base our results on other people’s thoughts. We wanted to make our own conclusions based on the implementation we did. This approach showed out to be very good. We got to try working with free software ourselves to see its pros and cons and build our own opinions about it. We could then proceed to compare our impressions to other people’s impressions about free software.

Smakbas – Gourmet Grön är en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehåller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns även en lite annorlunda receptbank där besökaren kan titta på recept. / Detta är en reflektion på en digital medieproduktion.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Syftet med föreliggande doktorsavhandling i teknikhistoria är att öka kunskapen om varför, men framförallt hur och under vilka villkor den första elektrifieringen av en statsägd järnväg genomfördes i Sverige. Arbetet med Riksgränsbanans elektrifiering pågick 1908-1917 och var på många sätt ett unikt pionjärprojekt. Två stora tekniska system skulle där komma att sammankopplas med varandra; artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets nya elkraftsystem. Riksgränsbanan, den omkring 130 km långa nordligaste delen av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen, var världens dittills nordligaste järnväg att elektrifieras och det subarktiska klimatet ställde stora krav på utförandet av tekniska komponenter. Den geografiska lokaliseringen innebar dessutom att de långa avstånden till beslutsfattare inom statsförvaltning och företag måste hanteras. Därutöver genomfördes projektet i en tidsperiod präglad av protektionism, nationalism och internationella konflikter, yttre faktorer som alla också påverkade projektets utformning och genomförande. Att det var Riksgränsbanan som blev den första statliga järnvägslinje att elektrifieras i Sverige berodde på att staten 1907 gått in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB och att nya avtal fastställde en ökad brytning och transport av järnmalm, från 1,5 miljoner ton årligen 1908 till 3,85 miljoner ton 1918. Denna mängd kunde inte transporteras inom befintligt system med ångdrift utan omfattande investeringar, vilket innebar att en systemomvandling till elektrisk drift ansågs vara ett bättre alternativ. I maj 1910 beslutade riksdagen anslå 21,5 miljoner kr till projektet som skulle drivas av Järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift i samverkan med företagen Siemens och ASEA. Kontraktsskrivningen ställde hårda krav på företagen gällande prestanda och utförande och Järnvägsstyrelsen kunde när som helst, senast två år efter övertagandet av driften av banan, besluta att upphäva kontraktet och kräva att företagen återställde anläggningen till ursprungligt skick.Det var en mängd tekniska subsystem och komponenter som skulle färdigställas och sättas samman för att det tekniska primärsystemet ”den elektrifierade Riksgränsbanan” skulle fungera. Speciellt färdigställandet av loken och isolatorerna till ledningssystemet omgärdades av problem som kom att försena projektets färdigställande. Problemen var både organisatoriska och tekniska till sin natur men kunde efterhand åtgärdas genom att det utarbetades bättre rutiner vid korrespondens och annan kontakt mellan aktörerna samt genom att det togs större hänsyn till lokala klimatologiska förhållanden i samband med teknikutveckling. I sin roll som byrådirektör för byrån för elektrisk drift skulle Ivan Öfverholm visa sig vara en stark representant för beställaren och han spelade en central roll för projektets genomförande. Öfverholm kan i detta sammanhang kategoriseras som en offentlig systembyggare som med fast hand styrde projektet. Ibland innebar detta att Öfverholm hamnade i direkt konflikt med företagens representanter men ofta fungerade han också som medlare i de konflikter som ideligen uppstod mellan Byråns och företagens lokala representanter vid anläggningen. Den tvååriga garantitiden inleddes den 1 oktober 1915 och i slutet av 1917 hade nästan samtliga kvarstående arbeten vid anläggningen fullföljts och SJ kunde ta över anläggningen. Slutomdömet om Riksgränsbanans elektrifiering var överlag positivt och 1919 beslutade riksdagen att elektrifiera resterande del av Malmbanan, vilket var genomfört från Narvik till Luleå sommaren 1923. Det banbrytande arbetet i den norrländska ödemarken med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat. / <p>Godkänd; 2012; 20120221 (roiwik); DISPUTATION Ämnesområde: Teknikhistoria/History of Technology Opponent: Dr Mats Fridlund, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Ordförande: Biträdande professor Kristina Söderholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 20 april 2012, kl 10.15 Plats: A1547, Luleå tekniska universitet</p>

Syftet med detta examensarbete är att studera om scenariot off-grid är en potentiell riktning i framtidens svenska energilandskap, samt undersöka vad som kan driva en sådan utveckling. För detta examensarbete har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, genom ett abduktivt förhållningssätt till funnen empiri och teori. En empirisk datainsamling har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med ett tiotal aktörer på den svenska elnätsmarknaden. Därefter har en tematisk analys utförts, där det empiriska materialet ställts mot teori. Studien påvisar att det idag finns flertalet faktorer som kan vara drivande för en utveckling mot ett off-grid elsystem. I studiens empiriska material går det att finna tecken på att flertalet informanter tror att en förändring av dagens svenska elsystem behövs. Dock hur troligt det är, att en sådan förändringsprocess sker, finner studien inga belägg eller grunder för. De faktorer som skulle driva utvecklingen mot ett elsystem som karaktäriseras som off-grid kan identifieras som prisutveckling, utveckling i andra sektorer, ändrad tariffsättning, decentralisering, lagstiftning, ökad popularitet samt exempel där off-grid har realiserats. / The purpose of this master thesis is to study whether the off- grid scenario is a potential direction in the Swedish energy landscape of the future, and to investigate what can drive such development. For this master thesis, a qualitative research strategy has been applied, through an abductive approach towards the found empirical material and theory. An empirical data collection has been carried out in the form of semi-structured interviews with ten actors in the Swedish electricity grid market. Subsequently, a thematic analysis has been carried out, in which the empirical material is set against the theory. The study shows that there today are several factors that can drive the development towards an off-grid electricity system in Sweden. In the study’s empirical material, it is possible to find signs that most informants believe that change in today’sSwedish electricity system is needed. However, how likely it is that such a change process will take place, the study finds no evidence for. The factors that would drive the development towards an electricity system characterized by off-grid can be identified as price development, development in other sectors, changed tariff set, decentralization, legislation, increased popularity and examples where off-grid has been realized.

This is a qualitative study that uses structured interviews and observations as the methods for collecting data. The purpose of this study is to examine if caregivers in elderly care perform tasks at work that they do not have time for, and also how the caregivers manage communication with the caretaker's relatives. It is a well known problem that personnel working in care are overworked, which can lead to negative effects on the quality of the care that is given. The data collected from the interviews and a thematic analysis present the daily routines performed in connection to the visits at the caretakers. Process maps are created of these visits from the personnel. By breaking down the activities, technical indicators are presented that could suit each activity. It is vital that these technical indicators do not add workload to the caregivers. The results show that there are problems regarding communication between caregivers and the caretaker's relatives. Furthermore eight activities in the process were found that previous research has shown could be turned into technical indicators. / Denna studie är av kvalitativ ansats och använder strukturerade intervjuer samt observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka om vårdgivare utför arbetsuppgifter som de inte anser sig ha tid med. Detta eftersom det är ett redan känt problem att många vårdgivare känner sig överbelastade, vilket exempelvis kan leda till att kvaliteten på vården blir sämre. Utifrån intervjuerna och observationen skedde en tematisk analys för att undersöka vilka dagliga rutiner som sker i vårdgivarnas hem i samband och i anknytning till hemtjänstbesöken, för att kartlägga den processen. Detta för att kunna presentera ett alternativ som kan minska på arbetsbördan för vårdgivare. Resultatet från denna studie visar på att det finns problematik gällande återkoppling till anhöriga samt att det fanns en aktivitet i processen som skulle kunna elimineras/minskas med stöd av tekniska indikatorer.