<p>Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.</p><p>Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.</p><p>Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.</p>

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin. Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån. Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.

Submitted by Viviane Lima da Cunha (viviane@biblioteca.ufpb.br) on 2016-02-16T14:19:52Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3167295 bytes, checksum: 34dcd049f9a42299f52a581ab2f3ac6d (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-16T14:19:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3167295 bytes, checksum: 34dcd049f9a42299f52a581ab2f3ac6d (MD5) Previous issue date: 2015-10-01 / Technological developments have provided a variety of integrated tools that favor the emergence of information technology solutions and hence the arising of new infrastructures, although there is an increase in the complexity of these solutions. Teleradiology and local solutions for distribution of medical images are evidences of such technological developments. However, it is not known the existence of an infrastructure for teleradiology with characteristics of the so called Information Infrastructures (II), such as: capacity for dynamic organization, built by a growing and heterogeneous technical and social elements with high levels of adaptation and variation, and also holding decentralized and episodic control, that can evolve unbounded and under various conditions. Such infrastructure, if applied to local and global solutions for teleradiology, favors the emergence of a public social space for radiology practices, breaking down the boundaries between the local and the global. This work aims to understand what obstacles hinder the formation of such an information infrastructure. For this, we used the design theory for dynamic complexity (DTDC) in information infrastructure, based on the theory of complex adaptive systems (CAS), as the main reference in the investigation of a series of case studies in teleradiology. To achieve this goal, a study was conducted based on empirical descriptions of solutions for teleradiology, seeking for evidence in each case, resulting in a compiled set of knowledge qualities, shortcomings and obstacles mapped to a set of design rules of the DTDC. The result of this investigation shows the technical and social disability around the adaptability as a major factor to hinder the expansion of teleradiology and hence the formation of an information infrastructure. Finally, it was concluded that despite the growing number of solutions for teleradiology, it was not observed an II for teleradiology; and that the key to the formation of such an II is designing to enable the maximum sociotechnical flexibility, i.e., the ability to adapt continuously with high level of independence between the elements and able to deal with diverse social and technical contexts. / A evolução tecnológica tem fornecido uma variedade de ferramentas que quando integradas favorecem o surgimento de soluções de tecnologia da informação e, consequentemente, o aparecimento de novas infraestruturas, embora haja um crescimento na complexidade dessas soluções. A telerradiologia e as soluções locais para distribuição de imagens médicas são evidências dessa evolução tecnológica. Apesar disso, ainda não se observou uma infraestrutura para teleradiologia com características das denominadas infraestruturas de informação (II), a saber: capacidade de organização dinâmica, constituída por uma quantidade crescente e heterogênea de elementos técnicos e sociais, com elevados níveis de adaptação e variação de componentes, possuindo ainda controle descentralizado e episódico e que evolui de forma não limitada e sob condições diversas. Tais infraestruturas, se aplicadas a soluções locais e globais para telerradiologia, favoreceriam o aparecimento de um espaço social público para práticas radiológicas, derrubando as fronteiras entre o local e o global. O objetivo desse trabalho é buscar compreender quais obstáculos dificultam a formação de tal II. Para isso, utilizou-se a teoria de projeto para complexidade dinâmica (TPCD) em infraestrutura de informação, baseada na teoria dos sistemas adaptativos complexos (SAC), como referência principal na investigação de uma série de estudos de caso em telerradiologia. Para alcançar tal objetivo, foi realizada uma pesquisa baseada em descrições empíricas de soluções para telerradiologia, buscando evidências em cada caso, resultando em um conjunto compilado de conhecimento acerca de qualidades, deficiências e obstáculos mapeados para o conjunto de regras de projeto da TPCD. O resultado dessa investigação evidencia a deficiência técnica e social em torno da capacidade de adaptação como um importante fator para dificultar a expansão da telerradiologia e, consequentemente, a formação de uma infraestrutura de informação. Finalmente, concluiu-se que, apesar da crescente quantidade de soluções para telerradiologia, não foi possível observar tal II; e que a chave para a formação desta II está em projetar visando a máxima flexibilidade sociotécnica, isto é, a capacidade de adaptação, de modo contínuo, com alto nível de independência entre os elementos constituintes e a capacidade de lidar com contextos sociais e técnicos diversificados.

No description available.

No description available.

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik på Linnéuniversitetet. Röntgenavdelningen på SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder en lättviktig flyttbar röntgenmaskin som väger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute på äldreboenden. Bilderna överförs till sjukhusets PACS när maskinen är tillbaka på sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nätverk. Målsättningen är att förbättra den trådlösa kommunikationen som för närvarande är för långsam och opålitlig, så att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen. I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan användas. Samt om de mobila bredbandstjänster som finns tillgängliga i Region Skåne är bra nog för att kunna användas för uppgiften. Slutsatsen är att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog. Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som använder separata nät och att signalen förstärks med antenn placerad utomhus på transportfordonet. Transportfordonet används som brygga mellan Wifi och mobilt nätverk. Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi. För de fall Wifi inte fungerar på grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram. Jag har också undersökt och jämfört DICOM protokollet mot FTP. Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera användet av FTP istället för sändning av bilder. Resultatet av jämförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jämfört med FTP. / This abstract describes a degree project in computer engineering at Linnaeus University. The Department of Radiology at SUS, Skåne University Hospital in Lund, is using a lightweight portable x-ray machine that weights about 90 kg, for radiography services in nursing homes for elders. The images are transferred to hospital PACS when the machine returns to the hospital, this is done with Dragon connecting to hospital network via wire. The goal is to improve the currently too slow and unreliable wireless communication, so the images can be transferred to hospital PACS directly after examination. This report describes what alternatives can be used and investigates whether the mobile broadband services currently available in Skåne County are good enough to be relied on for the task. The conclusion is that a 3G HSDPA/HSUPA subscription can be used reliably enough, if extra redundancy is added via dual SIM cards using separate mobile networks and the signal is strengthen by an antenna placed outdoors on the transport vehicle. The transport vehicle is used as a bridge between Wifi and mobile networks. The mobile x-ray machine communicates with the transport vehicle via Wifi. In those cases Wifi does not work due to difficult building environments, a backup solution was worked out to be used. I also investigated and compared the DICOM protocol against FTP. This was to find out if DICOM has an overhead that would motivate using FTP instead for the transmission of the images, the result of the comparison showed that DICOM has an 5-10 % overhead compared with FTP. / Mobil röntgen Skånes Universitetssjukhus Lund

Η διατριβή εισάγει μια νέα ανοιχτή αρχιτεκτονική για επικοινωνία ιατρικών απεικονιστικών εξετάσεων, η οποία παρουσιάζεται μέσω ενός νέου PACS-ιστού που εστιάζει στην τηλεακτινολογία. Η προτεινόμενη αρχιτεκτονική είναι βασισμένη στις αρχές της επέκτασης ιστού του DICOM που είναι η υπηρεσία/πρωτόκολλο WADO (Πρόσβαση μέσω Ιστού σε Επίμονα Στοιχεία Εξέτασης DICOM). Η αρχιτεκτονική ενσωματώνει υπηρεσίες DICOM και κοινές υπηρεσίες Διαδικτύου (βασισμένες στον ιστό, στο FTP, και στο ηλεκτρονικό ταχυδρομείο). Η διατριβή επίσης επεκτείνει την δυνατότητα πρόσβασης της WADO σε ολόκληρη την ιεραρχία DICOM (Ασθενής, Διαγνωστική Εξέταση, Σειρά Εξέτασης και Στοιχείο Εξέτασης). Η επέκταση της WADO καλείται WADA (Πρόσβαση μέσω Ιστού σε Συστήματα Αρχειοθέτησης DICOM). Σε αντιδιαστολή με τη WADO, η WADA περιλαμβάνει ένα πρόσθετο εσωτερικό μηχανισμό αναζήτησης και υποστηρίζει την υποβολή ιατρικής διάγνωσης. Το σύνολο των προτεινόμενων υπηρεσιών υποστηρίζει την εκτεταμένη πρόσβαση και είναι ενσωματωμένο σε μια δομή τριών επιπέδων (πελάτη, εξυπηρετητή και δεδομένων) που εξασφαλίζει ευελιξία πρόσβασης, κινητικότητα χρηστών και ενισχυμένη ασφάλεια δεδομένων. Η πλευρά των εξυπηρετητών της αρχιτεκτονικής παρέχει διεπαφές των υπηρεσιών μέσω ιστού και διασφαλισμένο χώρο προσωρινής αποθήκευσης που καλείται Περιοχές Χρηστών. Η παρούσα διατριβή μελετά επίσης υποδομή υπολογιστικού πλέγματος για την αρχιτεκτονική του PACS-ιστού και ένα συνεργατικό σχήμα μεταξύ PACS και RIS για ολοκληρωμένη διαχείριση απεικονιστικών εξετάσεων μέσω ιστού. Η προτεινόμενη αρχιτεκτονική υλοποιήθηκε πιλοτικά κυρίως με τεχνολογίες βασισμένες σε Java και προϊόντα συμβατά με πρότυπα. Η υλοποιημένη αρχιτεκτονική αξιολογήθηκε από μηχανικούς σε συνεργασία με ιατρούς. / The dissertation introduces a new open architecture for medical imaging communication illustrating a novel web Picture Archiving and Communication System (PACS), which focuses on teleradiology. The proposed architecture is based on the concept of the web extension of Digital Imaging and Communication in Medicine (DICOM) that is the Web Access to DICOM Persistent Objects (WADO) protocol/service. The architecture integrates DICOM services and common Internet services (based on web, FTP, and e-mail). The dissertation also extends WADO access capability to the whole DICOM hierarchy (Patient, Study, Series and Object). The extended WADO is called Web Access to DICOM Archives (WADA). WADA, as opposed to WADO, includes an extra internal query mechanism and support of medical reports submission. The whole of the proposed services support the extended access and are integrated into a three-tier structure (client, server and data tiers) which ensures flexibility in access, user mobility and enhanced data security. The server site of the architecture provides service interfaces through web and invulnerable space for temporary storage, called as User Domains. This dissertation also studies a computing grid infrastructure for the web PACS architecture and a cooperative scheme between PACS and Radiology Information System (RIS) for integrated administration of imaging examinations through web. The proposed architecture is pilot implemented using mainly Java-based technologies and standard-compliant products. Τhe implemented architecture is evaluated by engineers in collaboration with doctors.