<p>Redan i 1970-talets läroplan rekomenderades samverkan mellan ämnen. I Lusten att lära med fokus på matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sällan ingår i ämnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 står att eleverna skall få möjlighet till ett sådant arbetssätt. Syftet med denna undersökning är att se om lärarna arbetar ämnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte är med integreringen. Vi vill även se vilka ämne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi också ta reda på vad som kan vara hinder och nackdelar för ett ämnesintegrerat arbetssätt tillsammans med matematiken. För att få svar på våra problemformuleringar, intervjuade vi åtta lärare i fyra olika skolor.</p><p>Syftet med de intervjuade lärarna var att få eleverna att förstå nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen. Det vanligaste ämnet man integrerade matematiken i var tillsammans med naturorientering.I integrering av de olikaämnena var det de fyra räknesätten som var de vanligaste momenten samt mätning och vägning. Lärarna som intervjuades är inte emot integrering men någon uttrycker oro över att missa något i matematiken om man arbetar med tema i en längre period.Någon lärare tycker det är mer tidsbrist som är nackdelen medan några andra uttrycker att det kan kännas "krystat" att försöka få in matematiken i vissa teman.</p>

This cross-sectional exploratory and descriptive quantitative study explored the factors that impact on feeding practices of infants 0-12 months, encountered in the Child Welfare Clinic in Tema Manhean Health Centre and to determine the possible factors that lead to malnutrition. The population for this study comprised all infants who attended the Child Welfare Clinic at the Tema Manhean Health Centre. Three hundred and ninety infants participated in this study. Data was collected by means of a structured questionnaire and analysed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) Version 20. Findings of the study revealed that a larger number of the mothers were still breastfeeding at the time of data collection. All infants aged six months or older were given complementary foods. Some of the factors found to be associated with infant malnutrition included education of mother, employment status of mother, marital status, cultural practices and parity. / Health Studies / M.A.(Public Health)

This cross-sectional exploratory and descriptive quantitative study explored the factors that impact on feeding practices of infants 0-12 months, encountered in the Child Welfare Clinic in Tema Manhean Health Centre and to determine the possible factors that lead to malnutrition. The population for this study comprised all infants who attended the Child Welfare Clinic at the Tema Manhean Health Centre. Three hundred and ninety infants participated in this study. Data was collected by means of a structured questionnaire and analysed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) Version 20. Findings of the study revealed that a larger number of the mothers were still breastfeeding at the time of data collection. All infants aged six months or older were given complementary foods. Some of the factors found to be associated with infant malnutrition included education of mother, employment status of mother, marital status, cultural practices and parity. / Health Studies / M.A.(Public Health)

Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.

Detta uppsatsarbete ställer frågan om temat för en berättelse förändras när den byter form och när berättelsens intrig byter plats. För att ta reda på hur det förhåller sig har ett experiment genomförts där en text, hämtad ur Lotta Olssons sonettkrans Den mörka stigen, transformerats från bunden vers till löpande text. Utifrån sonettkransens har en parallell text skrivits, en modern novell. Dessa texter har samma skiftningar i känslouttrycket och i många fall likartade formuleringar. Den moderna novellen presenteras i resultatdelen under rubriken Älskar, älskar inte. Ett utdrag av Lotta Olssons sonettkrans presenteras i bilaga 1.De båda texterna analyseras i analysdelen utifrån fyra perspektiv, plats, intrig, berättare och tema. Analysen ger vid handen i just denna jämförelse att även om platsen och intrigen skiljer sig åt väsentligt samt att berättaren i de olika texterna ter sig olika, förblir temat detsamma.I diskussionen framträder den Orfiska myten med sina symboler om förlust, sorg och längtan. Temat: Den omöjliga kärleken, utmynnar i en filosofisk betraktelse om sorgen som drivkraft för kreativiteten, måhända högre värderad än kärlekens sötma.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar.   Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman. Alla intervjudeltagare utom en arbetar enligt deras egna uppfattningar tematiskt i sin undervisning. Vissa uppfattade att allt de gör är teman. Den intervjudeltagare som inte arbetade tematiskt ännu, konstaterade att hon är tämligen ny på arbetet och kommer att göra det så småningom när hon blivit ”mer varm i kläderna”.

I denna uppsats har den musikaliska förändringen i James Bond-temat, sett över de 21 filmer som gjorts fram till denna uppsats genomförande, analyserats och tolkats. Syftet är att dela med mig av mina tankar och analyser om hur temat framförts och utvecklats, samt därmed också bidra till att utveckla kunskapen om James Bond-världen.Efter en litteraturbaserad del, där bakgrunden till James Bond-temats uppkomst behandlas, så analyseras sedan film för film i Bond-serien från Dr. No till Casino Royale. Analysen tar främst upp delarna synkronisering, instrumentering och influenser.Analyserna visar på att James Bond-temat i grund och botten bygger på samma melodi genom alla filmer, men också har förändrats i stor utsträckning i utförandet.

I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar: Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat? Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp? Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur? Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt? Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat? Metod för datainsamling är intervju. Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang. Ämnesintegrerat var ännu ett krav på tema, men verksamhet/aktiviteter kunde vara ämnesintegrerade utan att det pågick något tema. Temaarbete kan användas för att fördjupa barnens kunskaper, hjälpa dem att se kopplingar mellan olika ämnen eller uppfylla deras behov av att bearbeta eller avdramatisera något. Jag ser en stark koppling mellan temaarbete och sociokulturellt perspektiv eftersom kontext, praktisk utövning och helhet ges stort utrymme.

Submitted by Filipe Nepomuceno (filipearn@yahoo.com.br) on 2015-12-01T14:22:42Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22190 bytes, checksum: 19e8a2b57ef43c09f4d7071d2153c97d (MD5) DISSERTAÇÃO_ConstruçãoInterdisciplinaridadeRalidade.pdf: 2149406 bytes, checksum: ae8520eaead0a970f76e1d37e05e7935 (MD5) / Approved for entry into archive by Gracilene Carvalho (gracilene@sisbin.ufop.br) on 2015-12-04T16:54:17Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22190 bytes, checksum: 19e8a2b57ef43c09f4d7071d2153c97d (MD5) DISSERTAÇÃO_ConstruçãoInterdisciplinaridadeRalidade.pdf: 2149406 bytes, checksum: ae8520eaead0a970f76e1d37e05e7935 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-12-04T16:54:42Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 22190 bytes, checksum: 19e8a2b57ef43c09f4d7071d2153c97d (MD5) DISSERTAÇÃO_ConstruçãoInterdisciplinaridadeRalidade.pdf: 2149406 bytes, checksum: ae8520eaead0a970f76e1d37e05e7935 (MD5) Previous issue date: 2015 / A interdisciplinaridade é um conceito que se opõe ao modelo de ensino realizado de forma fragmentada e sem uma maior relação entre os saberes e as pessoas de distintas áreas. Além de se tratar de uma união do ontológico com o epistemológico, a interdisciplinaridade é categoria de ação, distinguindo-se das disciplinas escolares, que são categorias do conhecimento. Construir a interdisciplinaridade, levando em consideração a realidade social, pode ser uma das maneiras de enriquecer a educação. As Diretrizes Curriculares Nacionais do Ensino Médio (DCNEM, 2013, p. 34) determinam que 20% da carga horária do ano letivo seja destinada a práticas interdisciplinares e de contextualização. Apresentamos então a uma Escola Pública de Ensino Médio de Igaratinga/MG, um projeto de pesquisa para que professores e alunos do 2o ano vivenciassem a interdisciplinaridade, fundamentados em suas realidades. A cidade de Igaratinga é considerada a “Capital dos Tijolos”, tendo nesse artefato a principal fonte de renda da comunidade. Analisar como professores se situam em uma perspectiva interdisciplinar, quando a prática não é comum no ambiente escolar, foi o objetivo principal desta pesquisa. Para isso as formas como professores e alunos vencem as barreiras que impedem o diálogo entre as disciplinas e entre as pessoas, tiveram um tema gerador: O Tijolo. Relatamos, com estudos in loco e também com dados do Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE), a situação do município. Analisamos também os Documentos Legais sobre a interdisciplinaridade, da Lei de Diretrizes e Bases da Educação - LDB 93/94/96 - até o Projeto Político Pedagógico da Escola. Nosso referencial bibliográfico envolve os estudos da interdisciplinaridade apoiados nas pesquisas de Fazenda; sobre Educação Libertadora, de Paulo Freire; e na Pesquisa Participante de Pedro Demo. Percebemos três categorias a priori, fundamentadas nos trabalhos de Mozena e Ostermann (2014) e quatro categorias a posteriori, que são resultado das observações da pesquisa em campo. Os resultados mostram avanços conquistados e degraus a serem superados, mas concluímos que deve haver uma revisão da formação dos professores que contemple as novas DCNEM, a discussão dos documentos da Educação Básica dentro das universidades e das Escolas, além de uma nova forma de gestão da escola para tempos interdisciplinares. __________________________________________________________________________________________ / Interdisciplinarity is a concept that opposes to the fragmentd teaching pattern, without a link between knowledge and people from different social groups and belongins. Besides being an union of the ontological to the epistemological, interdisciplinarity is the category of action, distinguishing from school subjects which are categories of knowledge. To build an interdisciplinary approach, taking into account the social reality, can be one of the ways to enrich education. The National Curriculum Guidelines for Secondary Schools (DCNEM, 2013, p. 34) state that 20% of the workload in school year is due to interdisciplinary practices and contextualization. Then, we presented to a Public High School in the town of Igaratinga / MG, a research project for teachers and students from second high school grade, that would offer them an experience in interdisciplinarity, based on their reality. The city of Igaratinga is considered the " Capital of Bricks" having that object as the main source of income of the community. The main purpose of this research was to analyze how teachers see themselves in an interdisciplinary perspective, considering that this practice is not usual in schools . For this, the ways that teachers and students overcome the barriers that impede a dialogue between disciplines and people we used a triggering theme: The Brick. The work included field research and studies on data from Geography and Statistics Brazilian Institute (IBGE), reporting the situation of this municipality. It also analyzed Legal Documents (Law on Bases and Guidelines for Education No 9.394/96) and Political Pedagogic School Project) about interdisciplinarity. Our bibliographic references involving interdisciplinarity studies were based in research held by Fazenda; in the principles of Paulo Freire’s liberating education and -the Participant-Observer Survey by Pedro Demo. We realized three a priori categories, based on the sudies of Mozena and Ostermann (2014) as well as four “a posteriori” categories that are the result of field observations. Their results show achieved gains and steps to be overcome, but they concluded that there should be a review in teacher training in order to incorporate the new Guidelines for High School Education, discussions on Basic Education documents within universities and schools, as well as new way of handling school management for interdisciplinary times.